Dissertationer - Sverige

Samlingen med signum HB Sv.diss finns vid huvudbiblioteket och innehåller svenska doktorsavhandlingar. Den lista över avhandlingar som fåtts i april 2008 med sökfunktionen Signum och söktermen HB Sv.diss. kommer att ändra då den retroaktiva inmatningen i Alma ur bibliotekets alfabetiska kortkatalog genomförts. Period Antalet titlar - 1899 10 1900-49 214 1950-59 293 1960-69 616 1970-79 2952 Listan antyder att det skulle finns väldigt få svenska avhandlingar före år 1900 vid akademibiblioteket, vilket inte är med verkligheten överensstämmande. Dels ingår en del äldre avhandlingar i övriga samlingar, dels finns det en ansenlig separat samling svenska doktorsavhandlingar från äldre tid som inte i detta skede är katalogiserade, men finns förprickade i ett exemplar av Catalogus disputationum in Academiis Scandinaviae et Finlandiae Lidenianus (Lidén-Marklin) Med sökfunktionen Avancerad sökning och söktermen diss kombinerad med Sveriges ISBN 91 fås alla svenska doktorsavhandlingar vid hela akademibiblioteket fr.o.m. 1980.

Etnografi och antropologi

Etnografisk och antropologisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning med söktermerna antropol-, ethnogra- och etno-

Folkloristik

Folkloristisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 fås vid sökning i Alma med funktionen Avancerad sökning och sökorden folklor-, folkdiktn- och epos:

Företag, firmor, bokföring och kontorsarbete

Litteratur om företag etc. vid hela akademibiblioteket fås vid sökning i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden företag, byråer och bokföring.

Förvaltning med kommunalkunskap

Litteratur vid hela akademibiblioteket om förvaltning med kommunalkunskap fås genom sökning med Sökfunktionen Avancerad sökning och söktermerna kommun- och förvaltning

Jakt och fiske

Litteratur vid hela akademibiblioteket om jakt och fiske fås genom sökning med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden jakt och fiske

Skogsbruk

Litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 om skogsbruk fås vid sökning med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden skogsbruk, träindustri och skogsproduktion

Sociologi

Sociologisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 fås vid sökning i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden sociologi, sosiologia och sociology

Språkvetenskap

Språkvetenskaplig litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket fås vid Avancerad sökning i Alma på ämnesorden språkvetenskap, kielitiede och lingvistik. Men betydligt mera språkvetenskaplig litteratur fås vid Avancerad sökning i Alma på fritexttermen språkvetenskap och ämnesordet kieli med uteslutande av ämnesordet romaner. Period Antal titlar 2000-04 7540 2005 1650 2006 1726 2007 1404

Statskunskap och politik

Litteratur vid hela akademibiblioteket om statskunskap och politik från och med år 2000 fås genom Avancerad sökning i Alma med söktermerna statskunskap och politik.

Teologi

Teologisk litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket fås genom sökning i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden teologi och kyrkohistoria. Teologisk litteratur vid Donnerska institutet har uteslutits vid denna beräkning.

Palliativ vård i hemmet : Upplevelser och behov av stöd hos patienter med cancer

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vårdade eller dö på sjukhus. De som vårdades i hemmet hade bättre välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Patienterna ansåg att deras närstående var en viktig del av vården men det framkom även att de upplevde sig som en börda för de närstående. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan på dem. Det framkom dock att de önskade att stödet från det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansågs också som viktigt att ha tillgång till vårdpersonal dygnet runt samt att få råd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt stöd och de önskade att teamet delade deras känslor.

Palliativa patienters livskvalitet vid behandling med parenteral nutrition : en litteraturöversikt

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av granskningsmallar och artiklarna som lade grunden till resultatet motsvarade medel till hög kvalitet. Resultat: Resultatet visade på att flertalet patienter kände en trygghet och lättnad när den parenterala nutritionen introducerades. Patienterna ansåg att vetskapen att deras nutritionsbehov blev tillfredsställt gjorde att de inte behövde vara rädda för att svälta ihjäl. De upplevde en ökad livskvalitet då de slapp oroa sig för födointaget och orkade medverka mera aktivt i det sociala familjelivet. Flertalet av patienterna uppgav en förbättrad livskvalitet när möjlighet gavs att få parenteral nutrition i hemmet trots att det innebar inskränkningar i familjelivet. De uppgav även en ökad styrka till att hantera bland annat sjukdomssymtom och behandlingsbiverkningar. Den parenterala nutritionen gav i vissa fall problem med biverkningar, men de flesta patienterna skattade ändå livskvaliteten högre av att få näringsdroppet. Resultatet visade även på att om den parenterala nutritionen sattes in i ett tidigt skede kunde en förbättring av nutritionsstatusen ske och patienterna behöll sin kroppsvikt under en något längre tid. Det resulterade i en ökad skattning av livskvaliteten. De sista veckorna i livet hade näringsdroppet ingen mätbar positiv effekt.

Textvärldar och dialoger i förskolan : En studie om de erfarenheter barn använder sig av kring litteratur i gemensam läsning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.