Förteckning öfver aflidne provincial-läkaren dr. A. J. Orrströms efterlemnade boksamling af bellettristiskt och annat icke-medicinskt innehåll, att föryttras å frivillig auction på Auctionskammaren i Helsingfors år 1848

Imprimatur: G. Rein.

Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling

Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.

"Amningen känns så skör på ett annat vis" : Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject. 

Med annat modersmål : Nyanländas skolsituation inom grundskolans verksamhet

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Självet, rollerna och pågående koordinationer av mänskliga handlingar : Om att försöka se ’samhället’ som något annat än fängelse eller marionetteater

The self, roles and the ongoing coordination of human action. Trying to see ‘society’ as neither prison nor puppet theatre In the article it is argued that structural North-American role-sociology may be integrated with theories emphasizing ‘society’ as ongoing processes (f. ex. Giddens’ theory of structuration). This is possible if the concept of role is defined as a recurrence oriented to the action of others standing out as a regularity in a societal process. But this definition makes it necessary to in a fundamental way understand what kind of social being the role-actor is. This is done with the help of Hans Joas’ theory of creativity and Merleau-Pontys concept of ‘flesh’ arguing that Meads concept of the ‘I’ maybe understood as an embodied self-asserting I, which at least in reflexive modernity has the creative power to split Meads ‘me’ into a self-voiced subject-me and an other voiced object-me. The embodied I communicating with the subject-me may be viewed as that role-actor which is something else than the role played. But this kind of role-actor is making for new troubles because it is hard to understand how this kind of self is creating self-coherence by using Meads concept of ‘the generalized other’. This trouble is handled by using Alain Touraines concept of the ‘subject’ and arguing that the generalized other is dissolving in de-modernized modernity. In split modernity self-coherence may instead be created by what in the article is called the generalized subject. This concept means a kind of communicative future based evaluation, which has its base in the ‘subject’ opposing the split powers of both the instrumentality of markets and of life-worlds trying to create ‘fundamentalistic’ self-identities. This kind of self is communicative because it also must respect the other as ‘subject’. It exists only in the battle against the forces of the market or a community. It never constructs an ideal city or a higher type of individual. It creates and protects a clearing that is constantly being invaded, to use the words of the old Frenchman himself. Asa kind of test-case it is by the way in the article shown how Becks concept of individualization may be understood in a deeply social and role-sociological way.

Tolkning av rekvisitet ”Annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ”annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet. Vi har gjort en sammanställning av olika problembeteenden som ungdomar kan uppvisa och diskuterat om dessa är socialt nedbrytande beteende i lagens mening. I lagstiftningen är definitionen av rekvisitet diffus och generell, detta innebär problem för socialsekreterare att använda rekvisitet. Socialsekreterarna är inte vana och tillräckligt utbildade att använda begreppet vilket kan leda till en mindre rättssäker prövning för den enskilde.

Conductivity, NMR and crystallographic study of N,N,N,N-tetramethylammonium dicyanamide plastic crystal phases: an archetypal ambient temperature plastic electrolyte material

N,N,N,N-Tetramethylammonium dicyanamide (Me(4)NDCA) has been examined via differential scanning calorimetry (DSC), thermogravimetric analysis, conductivity, single crystal X-ray diffraction and H-1 nuclear magnetic resonance (NMR) analyses, and was found to be highly conductive in the solid state (sigma = 10(-3) S cm(-2) at 420 K) and to also exhibit unusual plastic crystal behaviour. To investigate the correlation between such behaviour and the occurrence of molecular rotations in the crystal, H-1 NMR second moment measurements are compared with calculated values predicted from the crystal structure. While DSC analysis indicates a number of solid-solid transitions at ambient temperatures, subsequent H-1 NMR analysis of the Me4N+ cation shows that a variety of rotational motions become active at low (

Protective effect of intravitreal administration of tresperimus, an immunosuppressive drug, on experimental autoimmune uveoretinitis.

PURPOSE: To test the efficiency of locally administrated tresperimus in experimental autoimmune uveoretinitis (EAU). METHODS: EAU was induced in Lewis rats by S-antigen (S-Ag) immunization. Three intravitreal injections of tresperimus (prevention or prevention/treatment protocols) were performed at different time points after immunization. The pharmacokinetics of tresperimus was evaluated in the ocular tissues and plasma. The in vitro effect of tresperimus was evaluated on macrophages. EAU was graded clinically and histologically. Blood ocular barrier permeability was evaluated by protein concentration in ocular fluids. Immune response to S-Ag was examined by delayed type hypersensitivity, the expression of inflammatory cytokines in lymph nodes, ocular fluids and serum by multiplex ELISA, and in ocular cells by RT-PCR. RESULTS: In vitro, tresperimus significantly reduced the production of inflammatory cytokines by lipopolysaccharide-stimulated macrophages. In vivo, in the treatment protocol, efficient tresperimus levels were measured in the eye but not in the plasma up to 8 days after the last injection. Tresperimus efficiently reduced inflammation, retinal damage, and blood ocular barrier permeability breakdown. It inhibited nitric oxide synthase-2 and nuclear factor κBp65 expression in ocular macrophages. IL-2 and IL-17 were decreased in ocular media, while IL-18 was increased. By contrast, IL-2 and IL-17 levels were not modified in inguinal lymph nodes draining the immunization site. Moreover, cytokine levels in serum and delayed type hypersensitivity to S-Ag were not different in control and treated rats. In the prevention/treatment protocol, ocular immunosuppressive effects were also observed. CONCLUSIONS: Locally administered tresperimus appears to be a potential immunosuppressive agent in the management of intraocular inflammation.

Historia – Finland och Sverige

Samlingen med signum HB Vb4a-b finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om Finlands och Sveriges historia till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns en historisk samling i anslutning till ämnet Historia. Från och med år 1919 har samlingen av finländsk historisk litteratur utökats genom friexemplarsrätten. Ett systematiskt anskaffande genom köp av nordiskt historiskt material har inneburit att beståndet av svensk historisk litteratur är omfattande. Biblioteket emottog under första hälften av 1900-talet såväl från hemlandet som från Sverige talrika donationer innehållande historisk litteratur. Bland donationerna bör några verkligen betydande och speciella samlingar nämnas. Professor Ernst Estlander donerade en stor, sällsynt och fullständig samling av tryckta, hektograferade eller på annat sätt mångfaldigade politiska skrifter från ofärdsåren i Finland 1899-1905. Likaså ingår tryck och urklipp om ofärdsåren i Lithanderska samlingen. I bägge specialsamlingarna ingår material som inte har katalogiserats. En specialsamling benämnd Schaumanska samlingen donerades av kammarrådet Carl Schauman och hans son publicisten August Schauman. Samlingen innehåller mycket gammal litteratur från olika ämnesområden, också nordisk historia. Specialsamlingen är katalogiserad i kortkatalog. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vb4a-b. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om Finlands och om Sveriges historia i en numerus currens-samling. Litteraturen vid hela akademibiblioteket från och med nämnda år fås genom ämnesordssökning.

Samling Gauffin – en specialsamling schacklitteratur

Den specialsamling schacklitteratur som bär namnet Gauffin har tillhört direktör Thorsten Gauffin och överlämnades till akademibiblioteket år 1978. Thorsten Gauffin, som var åbobo, var hängiven schackspelare och var på sin tid bland de bästa schackspelarna i landet, år 1936 blev han Finlandsmästare i schack. Han arbetade tidvis utomlands, främst i England och Tyskland och passade då på att studerade bland annat schack. Samlingen finns katalogiserad i en separat kortkatalog. I den mån böckerna i samlingen har satts in i Alma har de fått signum HB Saml. Gauffin. Samlingen skall med tiden retrokatalogiseras. Vissa speciella nyförvärv till huvudbilioteket har fogats till specialsamlingen, men merparten schacklitteratur vid huvudbiblioteket har fogats till samlingen med signum HB XII och från och med år 2000 till huvudbibliotekets numerus currens-samling.

Skönlitteratur – en specialsamling finlandssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller finlandssvensk skönlitteratur, även barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Biblioteket fick friexemplarsrätt år 1919 och har därefter erhållit ett exemplar av det mesta som utkommit på svenska i Finland. Biblioteket inköper sådant som saknas, t.ex. böcker utgivna i annat land, för att göra samlingen möjligast komplett. Dessutom görs inköp för att beståndet skall innehålla både arkivexemplar och utlåningsexemplar. Bevakningen av den finlandssvenska litteraturen hör till bibliotekets specialuppgifter. Genom målmedvetet inköpande och tack vare talrika donationer äger biblioteket en omfattande samling finlandssvensk skönlitteratur från tiden före 1919 och ofta är det fråga om första upplagor. Bland donatorerna kan nämnas Arvid Sourander, Hildur Malmberg, Hilma Nyberg, Ossian Donner, Gunnar Karlsson och Arthur Rindell. Den finlandssvenska skönlitteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Skönlitterära småskrifter tryckta före 1900 med signum HB IVb1/kapsel har digitaliserats. Adressen är http://bibbild.abo.fi/diktlista.htm