Implementeringsprocessen i målstyrt arbeteinom offentlig omsorg : En kvalitativ studie som belyser implementeringen av beslut till den praktiska verksamheten

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat. Det huvudsakliga intresset från vår sida har varit, genom de dokument vi studerat, se om de mål som bör finnas för varje individ är implementerat genom hela vägen från beviljat beslut till den i verksamheten utformade målstyrda arbetsplanen. Resultatet vi kom fram till var att det finns brister redan i besluten eftersom det i hälften av de studerade fallen saknades ett angivet övergripande mål att arbeta utifrån. Det fanns även stora brister i nästa steg när det i den praktiska verksamheten i övervägande del av fallen saknades ett mer detaljerat mål för hur det, i de fall de fanns ett övergripande mål, skulle genom insatserna säkerställa det beviljade beslutet. Av resultatet kan man dra slutsatsen att det finns brister implementeringsprocessen som äventyrar både rättsäkerheten och kvaliteten för de som beviljats vissa insatser enligt Socialtjänstlagen.

Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Lågtemperaturuppvärmning med tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluft : en varsam renovering av flerbostadshus för energieffektivisering

För att nå reella sänkningar av energianvändningen i hela byggnadsbeståndet krävs tillgång till kostnadseffektiva renoveringspaket med energieffektiva systemlösningar där samspel mellan installationssystem och byggnad beaktas. Denna förstudie belyser möjligheter med alternativa renoveringspaket med lågtemperatur-tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluften (FX). Systemkombinationer och jämförelser har gjorts med mera etablerade lösningar med traditionella radiatorer, balanserad mekanisk ventilation (FTX) och solvärme. Mindre prövade lösningar såsom frånluftsmoduler (VBX) kopplat till befintliga värmepumpar och behovsstyrd ventilation undersöktes också. Energianvändning och kostnadseffektivitet med de undersökta åtgärdspaketen prövades för två äldre bostadshus med vardera specifika restriktioner: den ena inom fjärrvärmenätet och det andra ett K-märkt hus utanför fjärrvärmenätet. Samtidigt reflekterades det över vilka tekniska lösningar som samtidigt är gynnsammast ur hållbarhetssynpunkt. För flertalet befintliga byggnader behöver såväl metoder som komponenter utvecklas på ett varsamt sätt som uppfyller båda ägarens krav som övergripande mål baserat på systemförutsättning och kostnadseffektivitet. Förstudien visar att:  lågtemperatur-tilluftsradiatorer är en systemkomponent som möjliggör ökad komfort via förvärmning och filtrering av inkommande ventilationsluft, effektivare värmeproduktion och minskning av värmeförluster i distribution av varmvatten. Renovering med installation av FX-system i kombination med lågtemperatur-tilluftradiatorer är ett alternativ till FTX system som begränsar byggåtgärderna i byggnaden och ger lägre livscykelkostnad  Byggnadsskalets täthet blir avgörande för energinyttan båda med FX- och FTX-system. Förstudien visar att FX-system är fördelaktig i byggnader med dålig lufttäthet  I byggnader med befintligt frånluftssystem kan behovsstyrning av ventilationen vara ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att sänka ventilationsförlusterna och spara energi som alternativ till att installera återvinningssystem Förstudien visar klart att energieffektiv renovering kan åstadkommas med val av varsamma metoder som också åstadkommer ökad komfort och systemnytta, utanför såväl som inom fjärrvärmenätet. Samtidigt kan ägarens krav på kostandsnytta nås och byggnaders bevarandekrav uppfyllas. Nu krävs det demonstrationsprojekt för att inte minst sprida kunskap i branschen men också applicering på större bostadsområden.

A Bias in ML Estimates of Branch Lengths in the Presence of Multiple Signals

Sequence data often have competing signals that are detected by network programs or Lento plots. Such data can be formed by generating sequences on more than one tree, and combining the results, a mixture model. We report that with such mixture models, the estimates of edge (branch) lengths from maximum likelihood (ML) methods that assume a single tree are biased. Based on the observed number of competing signals in real data, such a bias of ML is expected to occur frequently. Because network methods can recover competing signals more accurately, there is a need for ML methods allowing a network. A fundamental problem is that mixture models can have more parameters than can be recovered from the data, so that some mixtures are not, in principle, identifiable. We recommend that network programs be incorporated into best practice analysis, along with ML and Bayesian trees.

Single-Symbol ML Decodable Distributed STBCs for Partially-Coherent Cooperative Networks

A relay network with N relays and a single source-destination pair is called a partially-coherent relay channel (PCRC) if the destination has perfect channel state information (CSI) of all the channels and the relays have only the phase information of the source-to-relay channels. In this paper, first, a new set of necessary and sufficient conditions for a space-time block code (STBC) to be single-symbol decodable (SSD) for colocated multiple antenna communication is obtained. Then, this is extended to a set of necessary and sufficient conditions for a distributed STBC (DSTBC) to be SSD for. a PCRC. Using this, several SSD DSTBCs for PCRC are identified. It is proved that even if a SSD STBC for a co-located MIMO channel does not satisfy the additional conditions for the code to be SSD for a PCRC, single-symbol decoding of it in a PCRC gives full-diversity and only coding gain is lost. It is shown that when a DSTBC is SSD for a PCRC, then arbitrary coordinate interleaving of the in-phase and quadrature-phase components of the variables does not disturb its SSD property for PCRC. Finally, it is shown that the possibility of channel phase compensation operation at the relay nodes using partial CSI at the relays increases the possible rate of SSD DSTBCs from (2)/(N) when the relays do not have CSI to(1)/(2), which is independent of N.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Low ML-Decoding Complexity, Large Coding Gain, Full-Rate, Full-Diversity STBCs for 2 x 2 and 4 x 2 MIMO Systems

This paper deals with low maximum-likelihood (ML)-decoding complexity, full-rate and full-diversity space-time block codes (STBCs), which also offer large coding gain, for the 2 transmit antenna, 2 receive antenna (2 x 2) and the 4 transmit antenna, 2 receive antenna (4 x 2) MIMO systems. Presently, the best known STBC for the 2 2 system is the Golden code and that for the 4 x 2 system is the DjABBA code. Following the approach by Biglieri, Hong, and Viterbo, a new STBC is presented in this paper for the 2 x 2 system. This code matches the Golden code in performance and ML-decoding complexity for square QAM constellations while it has lower ML-decoding complexity with the same performance for non-rectangular QAM constellations. This code is also shown to be information-lossless and diversity-multiplexing gain (DMG) tradeoff optimal. This design procedure is then extended to the 4 x 2 system and a code, which outperforms the DjABBA code for QAM constellations with lower ML-decoding complexity, is presented. So far, the Golden code has been reported to have an ML-decoding complexity of the order of for square QAM of size. In this paper, a scheme that reduces its ML-decoding complexity to M-2 root M is presented.

A Low-Complexity Near-ML Performance Achieving Algorithm for Large MIMO Detection

In this paper, we present a low-complexity, near maximum-likelihood (ML) performance achieving detector for large MIMO systems having tens of transmit and receive antennas. Such large MIMO systems are of interest because of the high spectral efficiencies possible in such systems. The proposed detection algorithm, termed as multistage likelihood-ascent search (M-LAS) algorithm, is rooted in Hopfield neural networks, and is shown to possess excellent performance as well as complexity attributes. In terms of performance, in a 64 x 64 V-BLAST system with 4-QAM, the proposed algorithm achieves an uncoded BER of 10(-3) at an SNR of just about 1 dB away from AWGN-only SISO performance given by Q(root SNR). In terms of coded BER, with a rate-3/4 turbo code at a spectral efficiency of 96 bps/Hz the algorithm performs close to within about 4.5 dB from theoretical capacity, which is remarkable in terms of both high spectral efficiency as well as nearness to theoretical capacity. Our simulation results show that the above performance is achieved with a complexity of just O(NtNt) per symbol, where N-t and N-tau denote the number of transmit and receive antennas.

Algebraic distributed space-time codes with low ML decoding complexity

"Extended Clifford algebras" are introduced as a means to obtain low ML decoding complexity space-time block codes. Using left regular matrix representations of two specific classes of extended Clifford algebras, two systematic algebraic constructions of full diversity Distributed Space-Time Codes (DSTCs) are provided for any power of two number of relays. The left regular matrix representation has been shown to naturally result in space-time codes meeting the additional constraints required for DSTCs. The DSTCs so constructed have the salient feature of reduced Maximum Likelihood (ML) decoding complexity. In particular, the ML decoding of these codes can be performed by applying the lattice decoder algorithm on a lattice of four times lesser dimension than what is required in general. Moreover these codes have a uniform distribution of power among the relays and in time, thus leading to a low Peak to Average Power Ratio at the relays.

A non-orthogonal cooperative multiple access (NCMA) protocol and low ML decoding complexity codes

A half-duplex constrained non-orthogonal cooperative multiple access (NCMA) protocol suitable for transmission of information from N users to a single destination in a wireless fading channel is proposed. Transmission in this protocol comprises of a broadcast phase and a cooperation phase. In the broadcast phase, each user takes turn broadcasting its data to all other users and the destination in an orthogonal fashion in time. In the cooperation phase, each user transmits a linear function of what it received from all other users as well as its own data. In contrast to the orthogonal extension of cooperative relay protocols to the cooperative multiple access channels wherein at any point of time, only one user is considered as a source and all the other users behave as relays and do not transmit their own data, the NCMA protocol relaxes the orthogonality built into the protocols and hence allows for a more spectrally efficient usage of resources. Code design criteria for achieving full diversity of N in the NCMA protocol is derived using pair wise error probability (PEP) analysis and it is shown that this can be achieved with a minimum total time duration of 2N - 1 channel uses. Explicit construction of full diversity codes is then provided for arbitrary number of users. Since the Maximum Likelihood decoding complexity grows exponentially with the number of users, the notion of g-group decodable codes is introduced for our setup and a set of necesary and sufficient conditions is also obtained.

Single-Symbol ML Decodable Precoded DSTBCs for Cooperative Networks

Single-symbol maximum likelihood (ML) decodable distributed orthogonal space-time block codes (DOST- BCs) have been introduced recently for cooperative networks and an upper-bound on the maximal rate of such codes along with code constructions has been presented. In this paper, we introduce a new class of distributed space-time block codes (DSTBCs) called semi-orthogonal precoded distributed single-symbol decodable space-time block codes (Semi-SSD-PDSTBCs) wherein, the source performs preceding on the information symbols before transmitting it to all the relays. A set of necessary and sufficient conditions on the relay matrices for the existence of semi-SSD- PDSTBCs is proved. It is shown that the DOSTBCs are a special case of semi-SSD-PDSTBCs. A subset of semi-SSD-PDSTBCs having diagonal covariance matrix at the destination is studied and an upper bound on the maximal rate of such codes is derived. The bounds obtained are approximately twice larger than that of the DOSTBCs. A systematic construction of Semi- SSD-PDSTBCs is presented when the number of relays K ges 4 and the constructed codes are shown to have higher rates than that of DOSTBCs.

Approximate linear time ML decoding on tail-biting trellises in two rounds

A linear time approximate maximum likelihood decoding algorithm on tail-biting trellises is presented, that requires exactly two rounds on the trellis. This is an adaptation of an algorithm proposed earlier with the advantage that it reduces the time complexity from O(m log m) to O(m) where m is the number of nodes in the tail-biting trellis. A necessary condition for the output of the algorithm to differ from the output of the ideal ML decoder is deduced and simulation results on an AWGN channel using tail-biting trellises for two rate 1/2 convolutional codes with memory 4 and 6 respectively, are reported.

Low-Complexity Near-ML Decoding of Large Non-Orthogonal STBCs using Reactive Tabu Search

Non-orthogonal space-time block codes (STBC) with large dimensions are attractive because they can simultaneously achieve both high spectral efficiencies (same spectral efficiency as in V-BLAST for a given number of transmit antennas) as well as full transmit diversity. Decoding of non-orthogonal STBCs with large dimensions has been a challenge. In this paper, we present a reactive tabu search (RTS) based algorithm for decoding non-orthogonal STBCs from cyclic division algebras (CDA) having largedimensions. Under i.i.d fading and perfect channel state information at the receiver (CSIR), our simulation results show that RTS based decoding of 12 X 12 STBC from CDA and 4-QAM with 288 real dimensions achieves i) 10(-3) uncoded BER at an SNR of just 0.5 dB away from SISO AWGN performance, and ii) a coded BER performance close to within about 5 dB of the theoretical MIMO capacity, using rate-3/4 turbo code at a spectral efficiency of 18 bps/Hz. RTS is shown to achieve near SISO AWGN performance with less number of dimensions than with LAS algorithm (which we reported recently) at some extra complexity than LAS. We also report good BER performance of RTS when i.i.d fading and perfect CSIR assumptions are relaxed by considering a spatially correlated MIMO channel model, and by using a training based iterative RTS decoding/channel estimation scheme.

High-Rate,2-Group ML-Decodable STBCs for 2(m) Transmit Antennas

A Space-Time Block Code (STBC) in K-variables is said to be g-Group ML-Decodable (GMLD) if its Maximum-Likelihood (ML) decoding metric can be written as a sum of g independent terms, with each term being a function of a subset of the K variables. In this paper, a construction method to obtain high-rate, 2-GMLD STBCs for 2(m) transmit antennas, m > 1, is presented. The rate of the STBC obtained for 2(m) transmit antennas is 2(m-2) + 1/2(m), complex symbols per channel use. The design method is illustrated for the case of 4 and 8 transmit antennas. The code obtained for 4 transmit antennas is equivalent to the rate-5/4 Quasi-Orthogonal design (QOD) proposed by Yuen, Guan and Tjung.