Fallolyckor i äldre personers egna hem : en retrospektiv registerstudie

Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar. Få fall inträffade mellan klockan 00-09. Kvinnorna föll framförallt under december månad. Antal fall som ledde till sjukhusvård var 4.5 % och av dessa var nästan alla individer över 80 år och flertalet var kvinnor. Av de fall som ledde till sjukhusvård inträffade 39 % vid första och enda fallet. Då många vårdtagare föll ett flertal gånger och antalet fall kunde vara mycket högt bör de fallförebyggande åtgärderna ses över. Downton fallriskindex skulle kunna vara ett komplement till övriga fallpreventioner i hemmet. Studien ger användbar data med möjlighet att till exempel utforma hemtjänstens schema utifrån studieresultatet och på så sätt minska antalet fallolyckor i hemmen.

Procedures for successful data collection through psychological tests in the elderly

This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution Non-Commercial License which permits unrestricted non-commercial use, distribution, and reproduction in any medium provided the original work is properly cited.

Risco de queda em idosos institucionalizados

Os idosos institucionalizados apresentam risco de queda aumentado, quando comparado com os idosos não institucionalizados. A questão das quedas deve ser encarada como um grave problema de saúde pública, dadas as suas consequências e os custos irreversíveis. Assim, o estudo pretende avaliar o risco de queda em idosos institucionalizados e determinar os fatores que lhe estão associados. Trata-se de um estudo transversal descritivo-correlacional e de natureza quantitativa, que utilizou uma amostra não probabilística por conveniência composta por 136 idosos, com idades que variam entre os 65 anos e os 99 anos de idade, com uma média de idades de 85,98 anos. Os dados foram recolhidos através de um questionário, que procurava obter uma caracterização sociodemográfica, e clínica dos idosos e conhecer a história e circunstâncias das quedas. Foram utilizadas as escalas de Funcionalidade Familiar, Escala de Avaliação da Dependência nos Autocuidados e por último a POMA I (Índice de Tinetti). Os resultados revelam risco de queda bastante considerável, uma vez que se verificou que cerca de 45,6% dos idosos apresenta elevado risco de queda, 16,2% médio risco e 38,2% baixo risco. Verificamos ainda que, ser do sexo feminino e ter um baixo grau de escolaridade são fatores relacionados com o aumento do risco de queda. O mesmo apuramos relativamente ao défice cognitivo, á presença de doenças neurológicas, osteoarticulares, diminuição da acuidade visual e auditiva. Contrariamente, os idosos mais autónomos na deambulação, tomar banho e na toma da medicação são aqueles que apresentam menor risco de queda. Palavras-chave: idosos, risco de queda, institucionalização, capacidade funcional e equilíbrio.

Investimento na vida pessoal da pessoa idosa institucionalizada

Enquadramento: Nas últimas décadas, tem-se assistido a um envelhecimento populacional crescente e a um progressivo aumento da institucionalização dos idosos. A institucionalização representa frequentemente para o idoso uma rutura com o seu passado, levando à perda da sua individualidade e consequentemente a um processo de isolamento que poderá contribuir para níveis elevados de insatisfação com a vida. O Investimento na vida pessoal remete-nos para a valorização e atribuição de objetivos de vida ao ser humano, naquela que é a última etapa da sua vida, em todos os seus atributos e caraterísticas, inclusive na sua complexa estrutura física, intelectual e espiritual. Objetivos: Avaliar o nível de Investimento na vida pessoal percecionado pelos idosos institucionalizados e analisar a sua relação com as variáveis socio demográficas, clínicas, e psicossociais. Métodos: Trata-se de um estudo não experimental, transversal, descritivo-correlacional e de caráter quantitativo, que foi realizado numa amostra não probabilística por conveniência, constituída por 90 pessoas idosas a residir nas ERPI do concelho de Vila Nova de Paiva. Para a mensuração das variáveis utilizou-se um instrumento de colheita de dados que integra uma secção de caraterização sócio demográfica, e uma secção de caraterização clínico-funcional (índice de Barthel), caraterização familiar (Escala de Apgar Familiar) e situacional, lazer (Índice de Atividades de Lazer), espiritualidade (Escala da Espiritualidade), perceção da vida atual (Escala de Satisfação com a Vida) e futura, e por fim a Escala de Avaliação de Investimento na Vida Pessoal. Resultados: Os dados mostram que a perceção dos idosos sobre o investimento na sua vida pessoal se distribui de uma forma relativamente equitativa por três níveis. Contudo, o maior grupo percentual (37,8%) perceciona o seu investimento como elevado, enquanto 32,2% o entende como baixo e o grupo mais reduzido (30,0%) o considera moderado. A análise por género mostra que os homens tendem a avaliar o investimento de uma forma mais positiva que as mulheres; também os idosos com habilitações académicas superiores (p= 0,041) e com maior nível de independência funcional (p= 0,037) são os que percecionam um maior investimento na vida pessoal. Constatamos ainda que a família tem um efeito significativo (p= 0,020) no nível do investimento na vida do idoso, à semelhança da existência de mais esperança (p= 0,002), maior satisfação com a vida (p= 0,013) e do desenvolvimento de planos para o futuro (p= 0,032). Conclusão: As evidências encontradas neste estudo mostram que há níveis diferenciados de Investimento na vida pessoal entre os idosos. Este Investimento correlaciona-se de forma significativa com diversas variáveis independentes que depois de devidamente identificadas devem ser promovidas para assegurar aos idosos um envelhecimento ativo e com qualidade. As competências atribuídas ao enfermeiro especialista em reabilitação são de uma mais-valia inegualável no desenvolvimento do referido envelhecimento com qualidade, quando inserido numa equipa multidisciplinar, nas Estruturas Residenciais Para Idosos. Palavras-chave: idosos, institucionalização, satisfação com a vida, investimento na vida pessoal.

Determinantes do bem-estar subjetivo na pessoa idosa

Introdução: O Bem-Estar Subjetivo, enquadrado no âmbito da intervenção da Psicologia positiva, refere-se à experiência individual e subjetiva da avaliação da vida, e inclui variáveis como a satisfação com a vida e a vivência de afetos positivos em detrimento dos afetos negativos. Considerando que o bem-estar subjetivo está associado à saúde e longevidade, o objetivo central deste estudo consiste em analisar o modo como determinadas variáveis de contexto sociodemográfico, familiar, clínico e psicossocial se revelam preditoras do bem-estar subjectivo em idosos institucionalizados versus não institucionalizados. Métodos: Realizou-se um estudo de natureza quantitativa, descritivo-correlacional e transversal, com recurso a uma amostra não probabilística, acidental e por conveniência, composta por 116 idosos, 58 não institucionalizados e 58 institucionalizados, maioritariamente do género feminino (60,3%), viúvos (42,3%), com uma média de idades de 77,73 anos (Dp=9,276). O instrumento de colheita de dados incorporou uma ficha de caraterização sociodemográfica, situacional, familiar (Escala de Apgar Familiar), clínico – funcional (Índice de Barthel) e a avaliação do Bem-Estar Subjetivo (Escala de Satisfação com a vida e a Escala de Afetos Positivos e Negativos). Resultados: Constatamos que, os idosos não institucionalizados apresentam níveis de BES mais elevados face aos idosos institucionalizados (p=0,023), com maior significância estatística na dimensão afetiva. Em relação aos determinantes do BES objetivou-se que, são os idosos “mais jovens” (p=0,015), do género masculino (p=0,000), com nível de escolaridade mais elevado (p=0,032), inseridos em famílias funcionais (p=0,010), que percecionam melhor estado de saúde (p=0,000) e que são mais autónomos na realização das suas ABVD’s (p=0,000) a apresentar níveis de bem-estar subjetivo mais elevado. Conclusão: As evidências encontradas neste estudo revelaram a existência de fatores determinantes na perceção do BES pela pessoa idosa daí a importância de planeamento e implementação de projetos direcionados à manutenção da autonomia, à diminuição das limitações, à maximização de potencialidades individuais, à promoção de relações interpessoais. Neste sentido, atendendo às competências do enfermeiro especialista de enfermagem de reabilitação, seria de extrema importância a incorporação deste profissional especializado nas Instituições e em equipas multidisciplinares de apoio a idosos na Comunidade. Palavras-chave: idoso, Bem – Estar Subjetivo, satisfação com a vida, afetos, determinantes.

Use of accelerometry to measure physical activity in adults and the elderly

OBJECTIVE: To review the use of accelerometry as an objective measure of physical activity in adults and elderly people. METHODS: A systematic review of studies on the use of accelerometty as an objective measure to assess physical activity in adults were examined in PubMed Central, Web of Knowledge, EBSCO and Medline databases from March 29 to April 15, 2010. The following keywords were used: "accelerometry," "accelerometer," "physical activity," "PA," "patterns," "levels," "adults," "older adults," and "elderly," either alone or in combination using "AND" or "OR." The reference lists of the articles retrieved were examined to capture any other potentially relevant article. Of 899 studies initially identified, only 18 were fully reviewed, and their outcome measures abstracted and analyzed. RESULTS: Eleven studies were conducted in North America (United States), five in Europe, one in Africa (Cameroon) and one in Australia. Very few enrolled older people, and only one study reported the season or time of year when data was collected. The articles selected had different methods, analyses, and results, which prevented comparison between studies. CONCLUSIONS: There is a need to standardize study methods for data reporting to allow comparisons of results across studies and monitor changes in populations. These data can help design more adequate strategies for monitoring and promotion of physical activity.

Hälsa i vårdande gemenskap : gemenskapens betydelse för äldre

The aim of the study and research questions: The aim of this study is to illuminate how caring communion can aid in promoting health as becoming in elderly people in the context of natural caring. The target group of the study consists of elderly citizens living at home. The focus of this thesis is on the concept of communion and how caring communion can affect the inner health resources in a patient’s inner health domain, as well as how caring communion can support health as becoming and inner health resources in the elderly. The main research questions of this study are the following: 1) what does communion mean? 2) what does caring communion mean? 3) what is the connection between caring communion and health? Theoretical perspective: The theoretical perspective of this qualitative study relies on the caritative caring theory as developed by scholars of caring sciences at the Åbo Academi University’s Vasa unit. The caritas motive is based on an ethos built on a consideration of togetherness, i.e. caring communion, a place where one feels at home and where one can be the person one was meant to be. Methodology: A hermeneutic research approach based on Gadamer (1997) permeates the study. This entails that understanding and interpretation become central. The study conducted in the thesis is divided into three sub-studies. Sub-study one and two are based on ontological determination whereas the third sub-study is carried out by contextual determination. The first sub-study is conducted by etymological and semantic analysis of the concept of communion (gemenskap) based on Koort (1975) and the second sub-study by determining the basic epistemological category of the concept based on Eriksson (2010b). Sub-study three is conducted through content analysis of 18 multidisciplinary and 13 caring science articles and dissertations based on Kvale (2009). The aim in the third sub-study is to define caring communions in various contexts of meaning based on Eriksson´s model of conceptual determination (2010b). All studies are interpreted through hermeneutic interpretation where the continuous movement from a part of a whole, to the whole, to part again, leads to new understanding. Finally, the findings from all the three sub-studies are compared to the concepts of pre-understanding and the inner-health-domain model of Wärnås (2002). Results: The results of the study offer a description of the dimensions of caring communion and a model that illuminates how caring communion can further health as becoming. The fundamentals of caring communion rest on the idea of a human being’s absolute right to dignity as a base for communion. The concept of communion contains a moral, an ethical, and a spiritual component. In communion, there exists a moral and ethical responsibility and a willingness to commit oneself. The individual is part of a connection or relation and knows the aim and course for the communion. A caring connection, a caring culture, a caring atmosphere and caring listening are characteristics of caring communion. In caring communion, the elderly feel trusting and see themselves as unique, powerful, and valuable. The model demonstrates that when the elderly are able to rest in caring communion, the virtues of courage and faith become strong and desire for life awaken within the elderly and health as becoming becomes possible. Conclusions: The outcome of the study is that all communion is not necessarily caring communion. In order for communion to be caring and for the elderly to achieve health as becoming, there are certain criteria that must be met. This is especially important when designing activities for the elderly in the context of natural caring.

Molecular identification and anti-pathogenic activities of putative probiotic bacteria isolated from faeces of healthy elderly individuals

One hundred and nine lactic acid bacterial strains (56 bifidobacteria-like and 53 lactobacilli-like) were isolated from faecal samples donated by healthy elderly individuals (>65 years old). Isolates were identified to species level by phenotypic analysis (by API) and by 16S rDNA sequencing. Eleven species of Lactobacillus and six species of Bifidobacterium were identified. The most frequently isolated lactobacillus was L. fermentum and the most frequently isolated bifidobacterium was closely related to B. infantis by 16S rDNA sequence alignment. The isolates were characterized for their antimicrobial activity against Clostridium difficile, enteropathogenic Escherichia coli (EPEC), verocytotoxigenic E. coli (VTEC) and Campylobacter jejuni. The lactobacilli displayed variations in their antimicrobial activity with few strains showing inhibitory activity against all pathogens. The bifidobacteria displayed higher levels of inhibitory activity against C. jejuni and Cl. difficile than against the E. coli strains. Keywords: Lactobacillus, Bifidobacterium, elderly, gastrointestinal microbiota, inhibition, Clostridium difficile, enteropathogenic Escherichia coli (EPEC), verocytotoxigenic E. coli (VTEC), Campylobacter jejuni.

Äldre och psykofarmaka : Några sjuksköterskors uppfattning

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

Malnutrition hos äldre patienter på sjukhus : Metoder för bedömning av nutritionsstatus samt sjuksköterskans rutiner och attityder i samband med prevention

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad : Systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.

Nutritionsomvårdnad hos den äldre människan : Sjuksköterskans omvårdnadsansvar - en litteraturstudie

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån gällande nutritionsarbete hos sjuksköterskor samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidta som ansvariga för nutritionsarbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades. Att sjuksköterskor har bra kunskaper inom nutritionsomvårdnaden framkom i några studier. Sjuksköterskor ansåg till exempel att nutritionsplaner och dokumentationer av nutritionsomvårdnad var viktiga. De ansåg även att kosten var viktig för en god hälsa. Sjuksköterskor bedömde sig själva ha tillräckligt med kunskaper om vikten av en adekvat nutrition. Dock framkom även i många studier att nutritionsomvårdnaden brister. Trots att sjuksköterskor ansåg att kosten var en viktig del i omvårdnaden prioriterades den inte. Sjuksköterskor deltog sällan vid måltiderna och hade därför svårt att utföra ett gott nutritionsarbete. Dokumentationen visade sig i många studier vara bristfällig. Det visade sig även att sjuksköterskor inte ansåg sig själva ha tillräckligt med kunskap i nutritionsomvårdnaden. De omvårdnadsåtgärder som visat sig ge goda resultat var utbildningar till personalen angående nutritionsomvårdnad. Om sjuksköterskor är mer involverade i matserveringen får de bättre insikt i hur patienter äter och kan assistera, vilket bidrar till högre energiintag. Även patienterna kan med fördel involveras mer i sin nutrition vilket visat sig leda till ökat energiintag.

Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Värdigt liv och välbefinnande, enligt vem? : en kvalitativ studie om brukare och biståndshandläggares beskrivningar av ett värdigt liv och välbefinnande : Dignity and well-being, according to whom? : a qualitative study of elderly and assistance officer´s descriptions of a dignified life and wellbeing

We are two students named Susanne Grönlund and Anna Zaar and have jointly worked together this c-essay called "dignity and well-being according to whom? The paper is written at Högskolan dalarna in Falun.The purpose of this study was to investigate how the elderly and assistance officer describes dignity and well-being and how it is consistent with the government's bill on the national values that the National Board has developed.Our empirical study consists of four qualitative interviews, two older people dependent on community care and two assistance officers. The study's theoretical basis is Antonovsky's salutogenic approach and SOC. The survey focuses on different themes such as dignity, integrity, participation, treatment, wellbeing, security and meaningfulness which are also central themes in the Government Bill on the national values for elderly.The results show that the respondents believe that a life of dignity is difficult to define and also a subjective experience. The results also show a consistency between what the elderly, assistance officer and the national values that define dignity and well-being. Social Services Act, national values should serve as a starting point for municipalities to improve elderly care, thereby creating a sense of coherence for the individual. Keywords: Elder care, dignity, integrity, participation, attitude, well-being, security and meaningfulness.