"Handlandets förnuft" : En intervjustudie om fem innebandyspelares syn på handlingar i matchsituationer.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa. Vidare talar spelarna om fair play som en tolkande praktik vilken produceras och reproduceras utifrån situationens natur. Slutsatsen blir därigenom att spelare handlar som ett resultat av vad laget anser legitimt. Detta påvisar också att den subjektiva tolkningen av fair play ligger inom ett normativt system som är finns inarbetat i laget och är därför en del av en social struktur.

Praktikdriven teori – mot en ny interaktiv forskningsstrategi

Idén om interaktiv forskning innebär att kommunikation och interaktion ska ske med personer som innehar god, praktiskt utvecklad kunskap. Följer vi denna grundidé bör det vara naturligt att kunniga praktiker, som träder in i den akademiska världen, lika-ledes utnyttjar sin förtrogenhet för att skapa ett högkvalitativt bidrag. Detta bidrag diskuterar två viktiga aspekter på interaktiv forskning. (1) Hur personer med välutvecklad, praktisk erfarenhet framgångsrikt kan genomföra självständig forsk-ning inom, eller i nära anslutning till, den personliga erfarenhetsdomänen. (2) Hur denna nya forskningsstrategi även kan utveckla de traditionella forskningsuppläggen.

Socialantropologiska teorier applicerbara på solenergiteknik : Del 2 Diskussion av mikro- och makroperspektiv

Denna skrift färdigställdes i augusti -96. De metoder som redogörs för i rapporten har använts i ett socialantropologiskt translokalt fältarbete som pågått periodvis under loppet av en fyraårsperiod. Dessa metoder, liksom de teorier som tas upp här, är utvalda för att användas i en kommande doktorsavhandling om försöken att integrera solenergiteknik i det svenska samhället (Solenergiteknik diskuteras emellertid inte explicit i denna rapport. För en närmare redogörelse av det pågående avhandlingsarbetet se Socialantropologisk studie av solenergiteknikers införande i Sverige. Projektpresentation oktober 1995, arbetshandling SERC). Jag förespråkar i rapporten en användning av begreppen nätverk och process som metod- och analysredskap. Jag för också fram en kulturteori som utgör en samlad syn på de teoretiska begreppen kultur, struktur och process. Dikotomin mellan individ och samhälle försvagas här kraftigt, både genom mitt sätt att använda kulturbegreppet och genom min användning av begreppet struktur .Denna kulturteori inbegriper såväl idémässiga, sociala som materiella förhållanden och är samtidigt en teori om förändring. Jag framför här också ett förslag till två lämpliga målsättningar för att föra socialantropologiska mikro- och makroperspektiv närmare varandra. Den ena målsättningen innebär att man vid teoretiska mer generaliserande beskrivningar av förhållanden i världen bör sträva mot att uttrycka sig så att dessa beskrivningar också blir applicerbara på specifika fältarbeten. Detta innebär både att de begrepp som används ska vara bra redskap att tänka med för antropologen i fält, och att de makroteoretiska resonemang som förs i allt högre utsträckning bygger på fältarbeten som på varierande sätt inkluderar globala skeenden. Den andra målsättningen gäller fältarbetet och beskrivningen av detta. Här menar jag att också fältarbeten behöver planeras, utföras och presenteras så att sådana fältarbeten tillsammans kan ingå i det makroantropologiska projektet att skapa underlag för makroteorier om förhållanden i världen. Min avsikt är att i mitt eget avhandlingsarbete använda mig av teoretiska begrepp och metodologiska tillvägagångssätt som överensstämmer med dessa två målsättningar.

Arbetsmiljöarbete i småföretag : samlad kunskap samt behov av forskningoch utvecklingsinsatser

Föreliggande rapport behandlar specifikt behov av och möjligheter för arbetsmiljöarbetei småföretag och är ett delarbete i tema SMARTA.SMARTA – strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete– ingår i Arbetslivsinstitutets temaverksamhet.SMARTA ska bidra till ett hållbart arbetsliv på arbetsplatser där arbetsmiljöarbetetses som en resurs för både arbetsplatsen och individen. För arbetsplatsenkan det handla om konkurrenskraft, lönsamhet samt attraktivitet och för individenom hälsa, välbefinnande, kreativitet och förnyelseförmåga.SMARTA tar ett helhetsperspektiv på arbetsmiljöarbete inom olika regioneroch branscher. Temat sammanställer inledningsvis kunskapsläget och ger exempelpå hur arbetsmiljöarbete kan bedrivas och vidareutvecklas.Ambitionen för FoU-projekt i tema SMARTA är att besvara frågor som:• Hur bör arbetsmiljöarbete integreras i organisationers kärnverksamhet?• Hur bör arbetsmiljöarbete bedrivas?• Hur bör interna och externa aktörer agera för att få till stånd ett hållbart ochfungerande arbetsmiljöarbete?Rapporten vänder sig till praktiker och forskare som är intresserade av att få enöversiktsbild över arbetsmiljösituationen i småföretag och förutsättningar somkrävs för fungerande arbetsmiljöarbete.

Terapeutisk ridning som metod för arbetslivsinriktad rehabilitering

”Rörlighet för ökad hälsa” i Ludvika startade 2004. Genom denna arbetsgivarring ska arbetsgivarna tillsammans hitta lösningar för att förbättra arbetshälsan och rörligheten både mellan och inom de deltagande arbetsgivarna. En ny metod som provas är terapeutisk ridning som genomförts på Väderbacken i Smedjebacken under 2005 och 2006, ledd av Helen Edwards Lutsch. Ridterapi i sig är inte innovativt. Metoden har använts inom sjukvården och psykiatrin för rehabilitering av människor med olika funktionshinder. Vad som är nytt med den terapeutiska ridningen på Väderbacken är att den vänder sig till personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Studier visar på att djur har en lugnande och läkande effekt på människan. Syftet med terapeutisk ridning är att pröva om metoden kan vara en verksam både i förebyggande och rehabiliterande syfte i arbetslivet.Begreppen ridterapi och terapeutisk ridning är ganska lika, men ridterapi används oftast för funktionshindrade. Ridterapi fokuserar främst ridningen och arbetet med hästar och har som främsta syfte att bygga upp generell och kroppslig hälsa. Terapeutisk ridning fokuserar terapin och använder hästen och ridningen som redskap för att utveckla tillit, självkännedom, etc.Den terapeutiska metoden avser att utveckla tillit och självkänsla hos deltagarna så att de kan acceptera sig själva som de är. Samarbetet med hästen bidrar till bearbetning av ångest och ökar koncentrationsförmågan. Deltagarnas sociala och kommunikativa förmåga förväntas utvecklas och toleransen för frustration ökar. Eftersom hästar har behov av en trygg ledare så utvecklas deltagarnas ledarskapsförmåga. De lär deltagarna att ta ansvar och samarbeta. Ridning verkar avspännande och lugnande och har en antidepressiv effekt. Även smärta kan minskas.Kursen bestod av 10 träffar. Alla deltagarna var kvinnor i åldern 35-50 år. Uppföljningar gjordes med deltagarna direkt efter kursen och efter 1 år.Slutsatserna från uppföljningarna är:• Kursen ”Terapeutisk ridning” som den utvecklats och bedrivits av Helen Lutsch på Väderbacken, inom ramen för arbetsgivarringen ”Rörlighet för ökad hälsa”, har upplevts mycket positivt av deltagarna.• Kursen har haft positiva effekter på deltagarnas välbefinnande och förmåga att hantera sin livs- och arbetssituation.• Effekterna finns fortfarande kvar 1 år efter avslutad kurs. Men, det är svårt att hålla kvar det ändrade beteendet. En regelbunden uppföljning av kursen skulle ge påminnelser och påfyllning.

Etniska stereotyper på film : med utgångspunkt i amerikansk film med ryska motiv (2008-2011)

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna. Resultatet visar på att det förekommer tre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat i hundratals år och spridits av resenärer; stereotyper från epoken för det kalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade av medias nyhetsrapporteringar.

Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet

Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende : En litteraturöversikt

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Symtom som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.  

Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag

Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka.  I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val.  Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.

Att definiera och skilja på snarlika subgenrer : Tillämpat på death- och black metal

Det är svårt att sätta ord på vad man menar när man pratar om musik. Jag är intresserad av varför det sällan går att finna definitioner av genrer när diskussionen om dem är så stark, speciellt när det gäller snarlika genrer som troligtvis är uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min undersökning är att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja på två snarlika subgenrer inom samma metagenre. Jag undersöker därför hur två snarlika genrer definieras och jämför dem sedan och prövar om det är av betydelse att undersöka flera aspekter av en musikgenre. Tidigare forskning föreslår att den musikaliska stilen borde undersökas likväl som kulturen och andra aspekter. En stark diskussion pågår just inom heavy metalscenen om subgenrerna inom den, därför undersöker jag subgenrerna death- och black metal. I denna undersökning använder jag Fabbris mall för genredefinition, där undersöks formella och tekniska regler, semiotiska regler, regler för beteende, sociala och ideologiska regler samt ekonomiska och juridiska regler. Reglerna har jag undersökt genom att lyssna på fonogram, titta på videoinspelningar av liveframträdande och publik samt hur aktörer inom scenerna beter sig när de inte är på scen. Jag har även analyserat låttexter och använt mig av diverse litteratur och dokumentärfilmer. Mitt resultat visar att det finns betydande anledningar till att skilja på death metal och black metal trots att de musikaliskt liknar varandra.

Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.