Response By Dairy Cows Grazing Tropical Grass Pasture To Barley or Sorghum Grain Based Concentrates and Lucerne Hay

This study investigated the responses by dairy cows grazing Callide Rhodes grass (Chloris gayana cv. Callide) pasture to supplementation with barley or sorghum based concentrates (5 grain:1 cotton seed meal) or barley concentrate plus lucerne (Medicago sativa) hay. It was conducted in summer - autumn 1999 with 20 spring calved cows in 4 treatments in 3 consecutive periods of 4 weeks. Rain grown pastures, heavily stocked at 4.4 cows/ha, provided 22 to 35 kg green DM and 14 to 16 kg green leaf DM/cow.day in periods 1 to 3. Supplements were fed individually twice daily after milking. Cows received 6 kg concentrate/day in period 1, increased by 1 kg/day as barley, sorghum or lucerne chaff in each of periods 2 and 3. The Control treatment received 6 kg barley concentrate in all 3 periods. Milk yields by cows fed sorghum were lower than for cows fed equivalent levels of barley-based concentrate (P<0.05). Faecal starch levels (14, 18 and 17%) for cows fed sorghum concentrate were much higher (P<0.01) than those of cows fed similar levels of barley (2.1, 1.2 and 1.7%) in each period respectively. Additional supplementation as lucerne chaff did not increase milk production (P>0.05). Increased concentrate supplementation did not alleviate the problem of low protein in milk produced by freshly calved Holstein-Friesian cows grazing tropical grass pasture in summer. Animal production for a consuming world : proceedings of 9th Congress of the Asian-Australasian Association of Animal Production Societies [AAAP] and 23rd Biennial Conference of the Australian Society of Animal Production [ASAP] and 17th Annual Symposium of the University of Sydney, Dairy Research Foundation, [DRF]. 2-7 July 2000, Sydney, Australia.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Adventures in plant anatomy – not just a pigment of my imagination

An overview of teaching and research activities in the area of plant anatomy at QUT is provided. The current status of teaching of technical skills in plant anatomy is discussed briefly. Examples of applications of plant anatomy to a diverse range of fields are provided, including the crossover between art and science.

Autism; it's for life, not just the weekend

An article about holidaying with a child with autism on a popular Australian website has sparked exasperation among many parents and advocates. Ian Rogerson, Nicole Rogerson and Michael Whelan respond. Against a backdrop of a middle-class vacation at a beach house, disability arrives and Lives are Changed when a kid "steals" a sausage roll. No. This is not the premise for a rejected David Williamson screenplay. It's the work of a writer who felt her weekend away with a family whose number happened to include an autistic kid deserved some attention. As parents of children on the autism spectrum we too think the piece published on a major Australian website yesterday deserves some attention. Just, perhaps, not in the way its author had hoped.

Just Happy

Digital image

Triacylglycerol lipases of yeast and plants: more than just hydrolases

In the yeast, mobilization of triacylglycerols (TAG) is facilitated by TGL3, TGL4 and TGL5 gene products. Interestingly, experiments using [32P] orthophosphate as a precursor for complex glycerophospholipids revealed that tgl mutants had a lower steady-state level of these membrane lipids. To understand a possible link between TAG lipolysis and phospholipid metabolism, we performed overexpression studies with Tgl3p and Tgl5p which clearly demonstrated that these two enzymes enhanced the level of phospholipids. Domains and motifs search analyses indicated that yeast TAG hydrolases posses a GXSXG lipase motif but also a HX4D acyltransferase motif. Purified Tgl3p and Tgl5p did not only exhibit TAG lipase activity but also catalyzed acyl-CoA dependent acylation of lyso-phosphatidylethanolamine and lyso-phosphatidic acid (LPA), respectively. Search for lipase/hydrolase homologues in the Arabidopsis thaliana genome led to the identification of At4g24160 which possess three motifs that are conserved across the plant species such as GXSXG motif, a HX4D motif and a probable lipid binding motif V(X)3HGF. Characterization of At4g24160 expressed in bacteria revealed that the presence of an acyl-CoA dependent LPA acyltransferase activity. In addition, the purified recombinant At4g24160 protein hydrolyzed both TAG and phosphatidylcholine. We hypothesize that the plant enzyme may be involved in membrane repair. In summary, our results indicate that these TAG lipases play a dual role and thereby contribute to both anabolic and catabolic processes in yeast and plants.

Enterprise education: For all, or just some?

Purpose The purpose of this paper is to provocatively enter four imagined worlds of enterprise education with the express aim of contemplating an emerging future. The authors do so not to expressly determine what positioning is most appropriate for enterprise/entrepreneurship education, but rather to consider the issues associated with each of the four imagined worlds. Design/methodology/approach The authors’ approach is built around a combination of cycles of reflective practice and the use of scenario development processes. The authors seek to suspend their collective judgement whilst entering the four imagined worlds, but ultimately do not claim to have hidden their personal biases. Findings It is concluded that enterprise/entrepreneurship education should be shared across the university and not owned by any school or faculty. While the authors find it difficult to dismiss the underlying purpose of each scenario, they sense an opportunity to unite their common focus on the development of a transformative student experience. Practical implications This process has provided unexpected insights into the potential of scenario planning as a tool that could conceivably be employed more often to tackle complex issues, such as the positioning of enterprise/entrepreneurship education in Higher Education. Originality/value This paper, despite its inherent biases, offers the reader an opportunity to gain a sense of the various roles forced upon enterprise/entrepreneurship education by its various key stakeholders. In doing so, the shortcomings of the current situation are highlighted.

Knowledge identification and acquisition in SMEs: Strategically emergent or just ad hoc

Researchers and practitioners have been preoccupied with identifying ways for larger organizations to acquire and manage knowledge, however far less research attention has been directed towards these same pursuits in small and medium-sized enterprises (SMEs). This paper examines how SMEs engage in knowledge identification and acquisition; in particular how they identify knowledge needs and source this knowledge to enhance their business. The research studied six SMEs in Australia and Denmark. Contrary to prevailing assumptions, the findings suggest that SMEs engage in identification and sourcing of critical knowledge, albeit often with less than formal processes. These organizations relied on business plans to direct knowledge activities and ensure balance between long-range planning and flexibility. The results address a lack of empirical evidence about SME approaches to knowledge identification and acquisition, and demonstrate that although SMEs may approach such activities in an informal way, they are nonetheless deliberate and strategic in their knowledge activities.

Hay fever: An underappreciated and chronic disease

Allergic rhinitis continues to be a significant chronic disease that affects younger, usually healthier people, with considerable impacts on school performance and work productivity. Symptom-directed treatment is usually sufficient but specific immunotherapy should be considered in severely affected patients.

Free software and the law. Out of the frying pan and into the fire: How shaking up intellectual property suits competition law just fine

Free software is viewed as a revolutionary and subversive practice, and in particular has dealt a strong blow to the traditional conception of intellectual property law (although in its current form could be considered a 'hack' of IP rights). However, other (capitalist) areas of law have been swift to embrace free software, or at least incorporate it into its own tenets. One area in particular is that of competition (antitrust) law, which itself has long been in theoretical conflict with intellectual property, due to the restriction on competition inherent in the grant of ‘monopoly’ rights by copyrights, patents and trademarks. This contribution will examine how competition law has approached free software by examining instances in which courts have had to deal with such initiatives, for instance in the Oracle Sun Systems merger, and the implications that these decisions have on free software initiatives. The presence or absence of corporate involvement in initiatives will be an important factor in this investigation, with it being posited that true instances of ‘commons-based peer production’ can still subvert the capitalist system, including perplexing its laws beyond intellectual property.

Growing Up Vietnamese in Finland - Looking Back 12 Years Later : The Well-Being and Sociocultural Adaptation of Vietnamese as Children or Adolescents and as Young Adults

Varttuminen vietnamilaisena Suomessa: 12 vuoden seurantajakso – Vietnamilaisten hyvinvointi ja sosiokulttuurinen sopeutuminen lapsena/nuorena sekä nuorena aikuisena Tämä tutkimus oli määrällinen pitkittäistutkimus lapsena tai nuorena vuosina 1979-1991 Suomeen saapuneiden vietnamilaisten akkulturaatiosta (kulttuurin muutoksista), psyykkisestä hyvinvoinnista ja sosiokulttuurisesta sopeutumisesta. Tutkimukseen osallistui ensimmäisessä vaiheessa (vuonna 1992) 97 satunnaisesti valittua vietnamilaista peruskoululaista ympäri maata, joita verrattin suomalaisiin luokkatovereihin. Seurantavaiheeseen (vuonna 2004) osallistui 59 ensimmäisessä vaiheessa mukana ollutta vietnamilaista, nyt iältään 20 – 31 -vuotiaita. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää mitkä tekijät ennustivat akkulturaation lopputuloksia, samalla huomioiden iän ja ympäristön (kontekstin) vaikutukset psyykkiseen hyvinvointiin ja sosiokulttuuriseen sopeutumiseen. Yksittäiset akkulturaatiodimensiot (kieli, arvot ja identiteetti) osoittautuivat tärkeämmiksi psyykkiselle hyvinvoinnille ja sosiokulttuuriselle sopeutumiselle kuin etniset, kansalliset tai kaksikulttuuriset profiilit, joissa yhdistyivät ao. kieli, arvot ja identiteetti. Identiteettimuutosta tapahtui (etniseen) vietnamilaiseen suuntaan ajan kuluessa, kun taas arvomuutosta tapahtui (kansalliseen) suomalaiseen suuntaan. Sekä suomen että vietnamin kielen taito lisääntyivät ajan myötä, millä oli myönteisiä vaikutuksia sekä psyykkiseen hyvinvointiin että sosiokulttuuriseen sopeutumiseen. Lähtötilanteen psyykkinen hyvinvointi ennusti hyvinvointia (masennuksen puutetta ja itsetuntoa) aikuisena, mutta sosiokulttuurinen sopeutuminen (koulumenestys) lapsena tai nuorena ei ennustanut kouluttautumista aikuisena. Parempi suomen kielen taito ja vähemmän identifioitumista suomalaiseksi aikuisena sekä masentuneisuuden puute ja vähemmän koettua syrjintää lapsena tai nuorena erottelivat psyykkisesti paremmin voivat aikuiset (ei-masentuneet) heistä, jotka olivat masentuneita. Parempaa kouluttautumista aikuisena ennustivat toisaalta vähemmän koettua syrjintää lapsena tai nuorena ja toisaalta aikuisena parempi suomen kielen taito, suurempi kansallisten (suomalaisten) itsenäisyysarvojen kannattaminen, mutta kuitenkin vähemmän identifioitumista suomalaisiin. Koetun syrjinnän merkitys psyykkiselle hyvinvoinnille, erityisesti lapsena tai nuorena, sekä sen pitkäaikaisvaikutukset psyykkiselle hyvinvoinnille ja sosiokulttuuriselle sopeutumiselle aikuisena osoittavat tarpeen puuttua varhain psyykkisiin ongelmiin sekä parantaa etnisten ryhmien välisiä suhteita. Avainsanat: akkulturaatio, psyykkinen hyvinvointi, sosiokultuurinen sopeutuminen, kieli, arvot, identiteetti, vietnamilainen, Suomi, lapset, nuoret, nuoret aikuiset

“Well this is it. Just get on with it”: Pain willingness and activity engagement in people with chronic pain

Pain is recognised as a problem of significant concern worldwide and in the latest Global Burden of Disease Study, low back pain was identified as the biggest contributor worldwide to Years Lived with Disability. There is evidence to suggest that people who accept their chronic pain have a higher quality of life, lower levels of disability and distress, and function better emotionally, socially and physically. Findings on the specific pathways linking pain acceptance to quality of life outcomes are less clear. the two widely accepted pain acceptance factors, pain willingness and activity engagement, have not been well explored in qualitative studies on acceptance of chronic pain. To address this deficit in the literature, the current study has two related aims: 1) to explore pain willingness and activity engagement in the lives of people with chronic pain, and ; 2) to find out what people believe helps them to successfully get on with life in spite of chronic pain.

Just say no? The influence of personal goals, beliefs, psychosocial adjustment, and parental relationships in drug use by adolescents

The study in its entirety focused on factors related to adolescents decisions concerning drug use. The term drug use is taken here to include the use of tobacco products, alcohol, narcotics, and other addictive substances. First, the reasons given for drug use (attributions) were investigated. Secondly, the influence of personal goals, the beliefs involved in decision making, psychosocial adjustment including body image and involvement with peers, and parental relationships on drug use were studied. Two cohorts participated in the study. In 1984, a questionnaire on reasons for drug use was administered to a sample of adolescents aged 14-16 (N=396). A further questionnaire was administered to another sample of adolescents aged 14-16 (N=488) in 1999. The results for both cohorts were analyzed in Articles I and II. In Articles III and IV further analysis was carried out on the second cohort (N=488). The research report presented here provides a synthesis of all four articles, together with material from a further analysis. In a comparison of the two cohorts it was found that the attributions for drug use had changed considerably over the intervening fifteen-year period. In relation to alcohol and narcotics use an increase was found in reasons involving inner subjective experiences, with mention of the good feeling and fun resulting from alcohol and narcotics use. In addition, the goals of alcohol consumption were increasingly perceived as drinking to get drunk, and for its own sake. The attributions for the adolescents own smoking behavior were quite different from the attributions for smoking by others. The attributions were only weakly influenced by the participants gender or by their smoking habits, either in 1984 or 1999. In relation to participants own smoking, the later questionnaire elicited more mention of inner subjective experiences involving "good feeling. In relation to the perceived reasons for other people s smoking, it elicited more responses connected with the notion of "belonging. In the second sample, the results indicated that the levels of body satisfaction among adolescent girls are lower than those among adolescent boys. Overall, dissatisfaction with one's physical appearance seemed to relate to drug use. Girls were also found to engage in more discussions than boys; this applied to (i) discussion with peers (concerning both intimate and general matters), and (ii) discussion with parents (concerning general matters). However, more than a quarter of the boys (out of the entire population) reported only low intimacy with both parents and peers. If both drinking and smoking were considered, it seemed that girls in particular who reported drinking and smoking also reported high intimacy with parents and peers. Boys who reported drinking and smoking reported only medium intimacy with parents and peers. In addition, having an intimate relationship with one's peers was associated with a greater tendency to drink purely in order to get drunk. Overall, the results seemed to suggest that drug use is connected with a close relationship with peers and (surprisingly) with a close relationship with parents. Nevertheless, there were also indications that to some extent peer relationships can also protect adolescents from smoking and alcohol use. The results, which underline the complexity of adolescent drug use, are taken up in the Discussion section. It may be that body image and/or other identity factors play a more prominent role in all drug use than has previously been acknowledged. It does appear that in the course of planning support campaigns for adolescents at risk of drug use, we should focus more closely on individuals and their inner world. More research on this field is clearly needed, and therefore some ideas for future research are also presented.