Självupplevd oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt - en fall/kontroll studie

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.

När hjärtat sviktar : Information och undervisning med hjälp av sjuksköterskan

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet. Flera av artiklarna i litteraturstudien visar att sjuksköterskeinriktad patientutbildning är effektivt för att förbättra livskvaliteten och den hjälper patienterna att se sina symtom och främjar egenvård. Utbildningen innefattar ofta information om att förändra sin livsstil, fysisk aktivitet, daglig vägning, diet och läkemedelsdosering samt information och undervisning till både patienter och anhöriga om hjärtsvikt och dess symtom. Familj och vänner är ofta ett stort stöd för patienter med hjärtsvikt. Studier visar dock att de ofta har de begränsade kunskaper om vad hjärtsvikt är och hur behandlingen ser ut. De övergripande resultaten av litteraturstudien visar på att databaserad utbildning ger ökad kunskap om hjärtsvikt i jämförelse med sedvanlig utbildning.

Patienters upplevelser samt sjuksköterskans roll i undervisningen till patienter med Diabetes mellitus typ 2

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Fem kvinnors beskrivning av hur de hanterade förlossningssmärtan efter mindfulness-baserad förlossningsförberedelse. : en kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smärtan välunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smärtlindring och får en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad självkänsla. Mindfulness är en metod där manmedvetandegör och accepterar tankar, känslor och kroppsförnimmelser utan att värdera ellersträva efter att undvika dem. Om man istället accepterar och tillåter det som är gesoreflekterade tankar och känslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.Mindfulnessträning har ingått i program och utvärderats för t ex smärthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvärdering där mindfulness ingår som metod föratt hantera förlossningssmärta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur några förstföderskor som genomgåttförlossningsförberedelse baserad på mindfulness, upplevde sin förmåga att hantera smärtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kände sig förberedda inför smärtan och att de upplevdeatt de hade ett ”verktyg” att ta till för att hantera smärtan. Genom att ha fokus på andningenoch därmed inte fästa sig vid tankar blev det ett stöd i att vara ”här och nu” i födandet ochkvinnorna upplevde en känsla av kontroll. Genom sin delaktighet kunde partnern hjälpakvinnan att hålla detta fokus.Konklusion: Mindfulnessbaserad förlossningsförberedelse kan utgöra ett redskap för kvinnoratt använda under förlossningen men behöver utvärderas.

Nutritionsomvårdnad hos den äldre människan : Sjuksköterskans omvårdnadsansvar - en litteraturstudie

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån gällande nutritionsarbete hos sjuksköterskor samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidta som ansvariga för nutritionsarbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades. Att sjuksköterskor har bra kunskaper inom nutritionsomvårdnaden framkom i några studier. Sjuksköterskor ansåg till exempel att nutritionsplaner och dokumentationer av nutritionsomvårdnad var viktiga. De ansåg även att kosten var viktig för en god hälsa. Sjuksköterskor bedömde sig själva ha tillräckligt med kunskaper om vikten av en adekvat nutrition. Dock framkom även i många studier att nutritionsomvårdnaden brister. Trots att sjuksköterskor ansåg att kosten var en viktig del i omvårdnaden prioriterades den inte. Sjuksköterskor deltog sällan vid måltiderna och hade därför svårt att utföra ett gott nutritionsarbete. Dokumentationen visade sig i många studier vara bristfällig. Det visade sig även att sjuksköterskor inte ansåg sig själva ha tillräckligt med kunskap i nutritionsomvårdnaden. De omvårdnadsåtgärder som visat sig ge goda resultat var utbildningar till personalen angående nutritionsomvårdnad. Om sjuksköterskor är mer involverade i matserveringen får de bättre insikt i hur patienter äter och kan assistera, vilket bidrar till högre energiintag. Även patienterna kan med fördel involveras mer i sin nutrition vilket visat sig leda till ökat energiintag.

Kunskapens betydelse vid födoämnesallergi och anafylaxi : en systematisk litteraturstudie

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt. Det visade sig även att endast en fjärdedel av läkarna gav detaljerad undervisning och information om hur viktigt det var med undvikande av allergen vid födoämnesallergi. Beträffande kunskapens betydelse vid förebyggande av anafylaxi visade flera studier att anafylaxi var vanligt förekommande hos vuxna och ungdomar med födoämnesallergi. Ungdomar hade otillräcklig kunskap om anafylaxi och hälften av ungdomarna uppgav att de ätit de födoämnen de var allergiska emot. Anvisningar och information om akuta födoämnesreaktioner var låg hos vuxna och tonåringar upplevde ett stort behov av undervisning, då de tog mer risker än vuxna.

’Viktfri amning’ : – utvärdering av och följsamhet till en ny vårdrutin vid övergången från sondmatning till amning hos prematura barn på neonatalavdelning.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

Distriktssköterskors arbetstid i fokus : En deskriptiv tvärsnittsstudie och kvalitativa intervjuer

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

Kom ihåg att tvätta och sprita händerna! : Orsaker till bristande följsamhet samt stödåtgärder till hygienrutiner

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor ligger högst i följsamhet till hygienrutiner yrkeskategorier emellan. Stödåtgärder för bättre följsamhet kan vara att handsprit finns lättlillgänglig. Den kultur som råder på vårdavdelningen har betydelse, det är viktigt att flera yrkeskategorier är drivande i hygienfrågor. Handsprit i gelform har enligt undersökning visat sig vara mer hudvänlig än flytande handsprit och handtvätt. Personal som får utbildning i handhygien ökar sin följsamhet. En slutsats som uppsatsförfattarna kommit fram till av föreliggande litteraturstudie är att om följsamheten till hygienrutiner ska vara hög krävs flera typer av åtgärder som utförs och utvecklas kontinuerligt på arbetsplatserna. Dessa åtgärder skulle kunna vara utbildning i hygienens betydelse och hur den utförs korrekt, lättillgänglig handsprit och teamarbete där sjuksköterskor är drivande i hygienfrågor och att även patienterna kan vara en resurs.

Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

Inte bara toner : En undersökning om musikens möjlighet att påverka datorspelsupplevelsen

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.

Screening av nutritionsstatus hos kritiskt sjuka : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka. NRS 2002 hade av dessa tre högst specifitet, då instrumentet bedömer sjukdomens eller skadans svårhetsgrad som en risk för undernäring. Resultaten om hur screeningsinstrumenten används i vården visar att användandet av dessa instrument var sällsynt, rekommendationer följs inte. Orsaker till det är bland annat personalens attityder och kunskapsbrist, ansvarsfördelning och rutiner. Några sjuksköterskor föredrog att använda sig av egna bedömningar av patienternas nutritionsstatus. I studier där nutritionsförbättringsprojekt införts ökade nutritionsscreeningen och dokumentationen signifikant. Slutsatsen är att NRS 2002 är det nutritionsscreeningsinstrument som passar bäst för kritiskt sjuka. Screeningsinstrumenten används dock inte som rekommenderat och orsaker till det är bland annat personalens kunskapsbrist och attityder.

Kompetensutveckling för distriktssköterskor med förskrivningsrätt : En kvantitativ studie

Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna. Däremot är distriktssköterskorna ansvarstagande när det gäller att hålla sina kunskaper uppdaterade genom egna studier. Inga skillnader kunde påvisas mellan nya och mer erfarna förskrivare när det gäller mängden kompetensutveckling som erbjuds av arbetsgivaren, deras engagemang i egna studier och behovet av kompetensutveckling. Konklution: Behovet av kompetensutveckling är stort hos distriktssköterskorna och de önskar att arbetsgivaren visade större intresse för detta. Distriktssköterskorna önskar mer kompetensutveckling inom alla kompetensområden men främst inom sjukdomslära och behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Fler studier inom detta område är nödvändigt för att ytterligare utforska distriktssköterskornas kompetensutveckling men även för att kartlägga faktorer som påverkar distriktssköterskans känsla av kompetens.

Vårdrelaterade infektioner : Nollvision-en utopi?

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.

Emotioner i företaget WeSC:s marknadsföring : Tillämpningen av en subkulturs livsstil i varumärket

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen – 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2. Individuell ansvarsfullhet, att varje utövare skulle ansvara för sitt eget spel i frånvaron av domare, regler och tränare, samt 3. Möjligheten att vara kreativ, frånvaron av domare, regler och tränare skulle tillförsäkra vare utövare att vederbörande var sin egen expert och därigenom kunde använda sin egen kreativitet till att skapa sitt eget spel.När vi sedan jämförde innehållet i dessa grundstenar med WeSC:s presentation av samma grundstenar i sin marknadsföring upptäckte vi att mycket av det ursprungliga innehållet modifierats i syfte att anpassa företagets kommersiella ansats. Detta tolkar vi som ett explicit exempel på att anammandet av subkultur av ett företag inte alltid fungerar positivt för subkulturen – då dess huvudsakliga symboliska värden förgås i kommersialiseringens och marknadsföringens process.