Hinder i samband med utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom : omvårdnadspersonalens upplevelser

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper. Informanterna bestod av både undersköterskor och vårdbiträden i respektive grupp. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och tio undergrupper. Brist på kunskap och stöd, samt omvårdnadspersonalens upplevelser av olika känslor i samband med utförandet av munvård framstod som hinder i utförandet av munvård. För att bemästra dessa hinder använde sig omvårdnadspersonalen av både personliga och gemensamma strategier. Konklusion: Omvårdnadspersonal som utför munvård hos personer med demenssjukdom ansvarar för en svår arbetsuppgift. Brist på kunskap och stöd, kan utgöra ett hinder vid utförandet av munvård. Omvårdnadspersonalen är i behov av utökat stöd och utbildning i utförandet, detta för att kunna övervinna hindren och känna trygghet och säkerhet vid utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom.

Arbetsintegration- Nyckeln till frihet? : En kvalitativ studie av flyktingars visioner samt upplevelser och erfarenheterav den svenska integrations- och etableringsprocessen.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Unga reumatikers upplevelser av sin sjukdom : En kvalitativ intervjustudie av unga kvinnor och män med reumatism

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

Arbetsintroduktion - Upplevelser och möjligheter : En undersökning ur tre olika perspektiv

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus. Undersökningen har genomförtsmed hjälp av intervjuer och mailkonversationer. Syftet med undersökningen är att utforska omde tidigare studierna överensstämmer med upplevelser som nyanställdas på AniCura Falu Djursjukhushar kring arbetsintroduktionen och dess påverkan angående stress, möjligheter till stöd och arbetsbeskrivningar.Nio respondenter med olika ansvarsområden deltog. Resultatet från undersökningenbekräftade att empirin överensstämde med studierna. Exempelvis fick de nyanställda självaansvara för att lära känna sina medarbetare. Undersökningen visade också att organisationen intehade någon strategi för att hantera nyanställdas stress. Det förekom heller ingen återkopplingen påintroduktionen.Undersökningsresultaten kommer i detta arbete diskuteras, analyseras och ställas mot en relevantteoretisk referensram med avseende på de aktuella ämnena för undersökningen. Slutprodukten är ettförbättringsförslag som kan ligga till grund för framtida introduktionsprocesser och vidare forskning.

Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Närståendes upplevelser när en anhörig är cancersjuk – En litteraturöversikt

Bakgrund Cancer är en sjukdom som anses komma att öka med 70 % de kommande 20 åren. Cancer kan orsaka livsförändringar och den drabbade kan bli beroende av hjälp från närstående Syfte Att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva närståendes upplevelser när en anhörig är cancersjuk och i samband med mötet med sjukvården. Metod En litteraturöversikt som innefattar 13 vetenskapliga artiklar som har framtagits med hjälp av sökord relaterade till syftet från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Två teman uppstod: förändrad livssituation och delaktighet med sjukvården. Den närstående kan uppleva att livssituationen förändras när en anhörig är cancersjuk. En skyldighet upplevs till att vara en vårdare. Med vårdandet uppstår till största del negativa känslor. Okunskap och svårighet upplevs i vårdandet. De flesta närstående upplever att stöttning av sjukvården är nödvändigt men bristande. Slutsats Genom sjukvårdens hjälp kan närståendes erfarenheter i vårdandet av sin cancersjuka anhörig förbättras och därmed minska de negativa upplevelserna. Ytterligare forskning krävs inom området för att en större överblick över hur problemet ska identifieras.

Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen. Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Sjukvårdspersonals upplevelser av underlättande och försvårande faktorer vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR : Intervjustudie

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan.

Distriktssköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård : Kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap.

Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. : En kvalitativ studie

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

Patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus : En intervjustudie

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen.

Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning : -en litteraturöversikt

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad och sedd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände sig ofta ensamma och övergivna. Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga, exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan ser hela patienten.