789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Syftet med denna studie r att underska nyfretagares motivgrund fr val av fretagsform avseende formerna ekonomisk frening och aktiebolag. Syftet r ocks att ska belysa ngra av de skillnader i bemtande som finns gentemot fretagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk frening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien r en rdande uppfattning om att ekonomiska freningar ibland inte bemts och behandlas p samma stt som andra fretagsformer vid kontakt med intressenter. Mnga ekonomiska freningar r verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och d den sociala ekonomin i Sverige r en vxande sektor, bde vad gller antal sysselsatta och omsttning, dr den sistnmnda uppgr till ca 350 miljarder om ret, r mnet intressant att underska. I studien genomfrdes djupintervjuer med fretagsrepresentanter frn tta ekonomiska freningar samt sju aktiebolag samt ett fretag med erfarenhet frn bdadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frgor med avseende p vilka motiv de haft fr valet av fretagsform, hur de upplevt bemtande frn intressenter samt vilka fr- och nackdelar de upplever sig ha ftt av sitt val. Frn svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska freningar gr detta fr att de knner att det r bra alternativ om man vill driva fretag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form fr sitt fretagande. Formen sgs ocks som ett hjlpmedel fr att skapa delaktighet och ett bttre samarbete. Med formen ekonomisk frening kom ven nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens fretrdare. De frmsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemter ekonomiska freningar med skepsis; det finns en oskerhet kring vad formen medfr och innebr. Det framkom ven att viktiga intressenter och aktrer har en okunskap om ekonomiska freningar vilket kan pverka bemtandet negativt. I vissa fall lmnar inte affrssystem och rutiner ngot utrymme fr att hantera ekonomiska freningar.
Resumo:
Det ar svart att satta ord pa vad man menar nar man pratar om musik. Jag ar intresserad av varfor det sallan gar att finna definitioner av genrer nar diskussionen om dem ar sa stark, speciellt nar det galler snarlika genrer som troligtvis ar uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min undersokning ar att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa tva snarlika subgenrer inom samma metagenre. Jag undersoker darfor hur tva snarlika genrer definieras och jamfor dem sedan och provar om det ar av betydelse att undersoka flera aspekter av en musikgenre. Tidigare forskning foreslar att den musikaliska stilen borde undersokas likval som kulturen och andra aspekter. En stark diskussion pagar just inom heavy metalscenen om subgenrerna inom den, darfor undersoker jag subgenrerna death- och black metal. I denna undersokning anvander jag Fabbris mall for genredefinition, dar undersoks formella och tekniska regler, semiotiska regler, regler for beteende, sociala och ideologiska regler samt ekonomiska och juridiska regler. Reglerna har jag undersokt genom att lyssna pa fonogram, titta pa videoinspelningar av liveframtradande och publik samt hur aktorer inom scenerna beter sig nar de inte ar pa scen. Jag har aven analyserat lattexter och anvant mig av diverse litteratur och dokumentarfilmer. Mitt resultat visar att det finns betydande anledningar till att skilja pa death metal och black metal trots att de musikaliskt liknar varandra.
Resumo:
Syfte: Syftet var att beskriva hur mn upplever att de pverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfrdes som en litteraturversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av frlorad kontroll vid miktionsproblem var det som frmst pverkade mnnen samt medfrde att det sociala livet blev lidande. Mnnen beskrev hur de var tvungna att planera infr olika sociala tillstllningar, vilket upplevdes som stressande och ngestfyllt. Det framkom ocks att mnnen oroade sig fr urinlckage, stark odr och upplevde mten med ofrstende mnniskor som frustrerande. Erektil dysfunktion var den vanligaste komplikationen efter behandling, men miktionsproblem var det som orsakade mest besvr. Det upplevdes som att mnnen frlorat sin sjlvstndighet. Det framkom ven att erektil dysfunktion upplevdes av vissa mn som den komplikation som gav strst besvr. Erektil dysfunktion pverkade mnnen och var mycket svrt att hantera. Det var svrt att finna en acceptans fr att den erektila dysfunktion kunde vara bestende. Mnga av mnnen beskrev att en viktig del i deras liv frlorats, en del av deras maskulinitet. De knde sig ofullstndiga och det fanns en rdsla fr att frlora sin partner. Slutsats: Studier visar att erektil dysfunktion och miktionsproblem i samband med radikal prostatektomi ger upphov till stress, oro, ngest samt en knsla av ofullstndighet.
Resumo:
Freliggande studie vill underska hur fyra verksamma lrare i svenska som andrasprk, enligt dem sjlva, frstr och undervisar literacy i ett multimodalt samhlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgr teoretiska utgngspunkter och analysverktyg fr denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lrarna fokuserar mycket p sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fr olika mycket utrymme i undervisningen beroende p tillfrgad lrare.
Resumo:
Syftet med denna uppsats r att underska den sociala bakgrunden hos elever som lste vid Realskolan i Rttvik mellan ren 1930 och 1959. Kllmaterialet bestr av antagnings- och avgngsmatriklar frn Realskolan i Rttvik dr uppgifter om elevens kn, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att lsa vidare p gymnasium efter avslutad skolgng hmtats. Ovanstende insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kn eleverna hade som lste p skolan, vilka som avbrt sina studier i frtid samt vilka som lste vidare p gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrn SCBs socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat ver tid och ven varierat mellan knen. Resultatet visar ven att denna variation stmmer verens med omvrldens frndringar, dr samhlleliga och social frndringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de strsta variationerna terfinns i de lgre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, dr hemmansgarnas och arbetarnas barn befinner sig.
Resumo:
Palliativt frhllningsstt knnetecknas av helhetssyn av mnniskan och uppns genom stttning av individen att leva med vrdighet och strsta mjliga vlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller lder. Demens r en sjukdom som r svrt handikappande fr den som drabbas och fr de anhriga r sjukdomen frdande. Den palliativa vrden av personer med demens r inte optimerad. Studier visar att det dels beror p demenssjukdomen som r svr att vrda och dels fr att std till de personer som vrdar sina anhriga och det sociala kommunala ntverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhrigas perspektiv. Metod: Metasyntes utfrd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de tv begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering s finns en bra upplevelse av given vrd hos personal och anhriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen smre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator fr god vrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom br ske kontinuerligt och p olika niver beroende p vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vrd och demens mste f utrymme i utbildningarna av all personal, frn underskterska till specialistlkare.
Resumo:
Skolutvecklingsprojektet KNUT genomfrs i fyra strre regioner i Sverige, frn Kalmar ln och stergtland i sdra Sverige via Dalarna till region Biofuel i norra delarna av landet. Det vergripande syftet med projektet r att arbeta med samhllets pbud om att undervisning i omrdena energi, resurs, klimat och hllbarhetsperspektiv behver ha en starkare position, som en del av den grundlggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomfrts. I varje region finns en mngd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig p ngra av dessa med ett fljeforskningsupplgg. I Kalmar ln har projektet Tjejresan (Kapitel 2) studerats. I stergtland har lrares arbete med lokala pedagogiska planeringar fljts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten Energijakten (Kapitel 4), Energiutmaningen (Kapitel 5) och Sommarlovsentreprenrerna (Kapitel 6) beforskats. Lngst i norr har lrares arbete med projektarbeten och lrares kollegiala ntverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomfrts (Kapitel 8), fr att utveckla en modell som tydliggr framgngsfaktorer fr skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet Tjejresan i Kalmar ln har handlat om den problematik som rr bristen p kvinnliga skande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sdana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna beskt aktrer utanfr skolan som arbetar inom omrdena energi, resurs, klimat och med hllbarhetsfrgor fr att inspirera till kvarhllande samt framtida val inom dessa utbildningsomrden. Positiva frebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmrksamma elevernas perspektiv p dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enktinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lrare som eleverna mtt tidigare och deras hantering av mnesinnehllet var viktigt fr elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron p en utbildning med stora valmjligheter. Tjejerna i Tjejresan resonerar ocks om att skolans stt att framstlla innehllet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besken utanfr skolan som viktiga fr att frst ngot om kunskapens anvndning. Eleverna talar om att de ftt en verklighetsanknytning. Eleverna knyter p s vis aktiviteterna till sitt lrande i skolan, men de talar ven om inspiration infr vidare studier. Diskussionen om resultaten r knutna till frgor om utkat samarbete och medvetenhet mellan olika aktrer, betydelser av lrande i och utanfr skolan samt lraruppdragets frndrade roll. I kapitel 3 redogrs fr lrares arbete med lngsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lrare i skolor samt mellan stadier fr att skapa en frstelse fr innehllets progression och vad som grs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats frn de lrare som arbetat med att upprtta LPP i form av enkter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar tv huvudinriktningar. En grupp lrare svarar att arbetet varit framgngsrikt i termer av att det funnits std och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lrare var positiva infr mjligheten att sprida LPP till kollegor nr arbetet startade, men mnga fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning nr arbetet med LPP r genomfrt. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, frhrskande skolkultur, kollegialt lrande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa omrden r diskuterade som troliga fr att ytterligare utveckla arbetet. I projektet Energijakten har rkurs 8 elevers besk p ett science center, Framtidsmuset i Borlnge, studerats. Empiri r samlad frn lrare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lrare och personal frn Framtidsmuset. Resultaten visar att lrare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och kat sina kunskaper om energifrgor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur dr schemabrytande aktiviteter vlkomnas och uppmuntras. P dessa skolor tas inspiration och erfarenheter frn besken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur dr olika problem skapar hinder fr utveckling. Fr att projektet ska f utkat genomslag skulle olika skolor behva en variation av std och insatser, som r anpassade till olika frutsttningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.Energiutmaningen (Kapitel 5) handlar om att ka barns intresse fr energi- och miljfrgor samt strka lrare i sdana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lrare. Resultaten visar att eleverna r positiva till materialet och att de ftt kade kunskaper om vad energieffektivisering innebr. Eleverna menar ocks att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lrt sig i skolan. ven lrarna r positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lrare har dock svrigheter med att se hur omrden, som energi, resurs, klimat och hllbarhet, ska kunna lggas in p befintliga skolmnen och talar om dessa som nya omrden. Att projektet stter avtryck och uppskattas av lrare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av frankring p en skola, lrargruppens frutsttningar samt respekt fr omstndigheter som finns i en lokal milj med std frn projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenrerna (Kapitel 6) r en aktivitet som pgr utanfr skolan under sommarlovet. Elever i ldrarna 14-20 r arbetar med att starta och driva ett eget fretag med milj- och hllbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant fr Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frgor om milj och hllbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen frs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frgor. Det behvs inte alltid nya projekt fr att energi, resurs, klimat och hllbarhet ska bli en starkare del av ett lrande. Resultaten indikerar ocks att framgng i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna ger uppgiften samt att de frstr mening och relevans kopplat till vad de hller p med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lrarntverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Srskilt energifrgor och energiomstllning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lrarntverk, som erbjuder std till elever. I arbetet ingr ocks en stipendietvling. I arbetet frekommer nringslivskontakter s projektet rymmer, precis som Tjejresan (Kapitel 2), skolans relationer med aktrer i samhllet. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter stter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin r samlad genom intervjuer med lrare, samt genom uppfljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehllsanalys genomfrts av projektarbeten. Resultaten visar att lrarna r positiva till ntverket och upplever std frn skolledning. Lrarna r positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i ntverket. Resultaten indikerar att ntverket har betydelse fr lrarnas lngsiktiga engagemang fr frgor om energiomstllning, hllbar utveckling och miljfrgor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var ngot positivt. Dremot r de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istllet att deras intresse fr naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lrare som nyckelpersoner fr att fra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhlle. Lrarnas engagemang, samt lngsiktigheten genom ett ntverk, borgar fr att projektet vergr till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lrare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en frutsttning fr att energi-, milj- och hllbarhetsfrgor ska bli en del av skolans genomfrande.Kapitel 8 redovisar ett stt att modellera frgor om skolutveckling, som tydliggr olika faktorsteg i de processer som uppstr. Modellen r utvecklad ifrn tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktrer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades p ngra av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan anvndas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstr vid skolutveckling. Faktorerna r inte statiska utan har en dynamisk karaktr. De kan vara svra att pverka, definiera och mta. Eftersom varje projekt r unikt krver modellen en flexibel anvndning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som r det rtta sttet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats fr ett stt att analysera ett projekt, fr att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppst. Testningen av modellen illustrerar exempel p anvndbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en frdjupad och kritisk framstllning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgr p s vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar mjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas fr ramfaktorer. De utgr kontexter, yttre ramverk, som behver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De r identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppst vid skolutveckling. De utgr p s vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte nr hela vgen in i klassrum.Den frsta ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstr frskjutningar p olika niver i dessa relationer. En viktig frga r drfr var problem, som uppstr p de olika niverna hanteras. I det nationella ingr till exempel skolans uppdrag, pbud frn olika aktrer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att frndringar p den nationella nivn har begrnsad inverkan p det som hnder i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsttning av uppdraget, som p den lokala nivn bidrar till att frskjuta utbildningens genomfrande i olika riktningar. Syn p lrande och lrares arbete med elevernas involvering r viktiga delar i detta. Det uppstr asymmetrier i relationen nationellt lokalt, som behver frsts fr att kunna tolka, hantera och utveckla lraruppdraget. Drfr behvs ocks en kunskapsuppbyggnad kring dessa frhllanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjlpa lrare frst skolans roll i samhllsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid r en ytterligare ramfaktor, som ocks skapar motiven fr betydelse av undervisning inom omrdena energi, resurs, klimat och hllbarhetsperspektiv. Den historiska frankringen r viktig fr att frst ngot om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att frndra kan den historiska frankringen involvera aktrer i varfr sdana arbeten r angelgna. Om syftet med olika satsningar istllet r oklart kommer tgrder tendera att ibland bli planlsa. Planlsa i bemrkelsen att de saknar frankring. Det r frankringen som kan bidra till att hlla en riktning. Ett stt att gra detta mer konkret r att diskutera undervisningsinnehllets identitet och legitimitet. Om sdana mer grundlggande frhllanden blir oreflekterade r det svrt att frst och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Mten med innehllet i och utanfr skolan utgr en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhllets utveckling skapar nya frutsttningar fr lrande. I flera av delstudierna terkommer frgor som handlar om samarbeten. Det kan rra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktrer i samhllet. Individer kommer idag i kontakt med innehllet p olika stt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgr en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mngd andra aktrer som idag exponerar samma innehll som skolan, fast p andra stt. Medierad erfarenhet ingr drfr som en allt viktigare frutsttning fr lrande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehll ser annorlunda ut idag jmfrt med tidigare generationers. Tillgngligheten till olika stt att hantera innehllet kar. Srskilt intressant blir detta nr skolan frvntas samarbeta med externa aktrer. Science center utgr ett sdant exempel p resursmilj fr skolan. Hur kan miljer utanfr skolan engageras, fr att berika lrandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingr dels att stta namn p saker, dels att frst, men ocks att stta sig in i kunskapens anvndning. Dessa tre dimensioner av kunskap r brande fr utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras s att kunskapsbegreppet tas p allvar? Vidare har Goda mten identifierats som en angelgen ramfaktor, och finns tergivet i avsnittet 1.5. P vissa skolor sker utvecklingsarbete och p andra inte. Vissa lrare ser hinder nr andra ser mjligheter. Frhrskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svrigheter med att se hur innehll som energi, resurs, klimat och hllbarhet fr plats i befintliga skolmnen r exempel p sdant som pverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mtet ut, en framgngsrik dialog, som mter, respekterar och frmr hantera variationer i frutsttningarna? Betydelse av medverkan, kta involvering, frankring och att skapandet av ny kunskap baseras p den kunskap som redan finns r exempel p viktiga utgngspunkter fr en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en frdjupad framstllning kring hllbarhetsperspektiv dr innehllsfrgans efterslpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel p forskning terges, som pekar p behovet av att frst diskussioner om samhllsomstllning i relation till konkreta innehllsomrden. Energi-, milj- och hlsoomrdena r tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta p bekostnad av sociala. Frstelse fr mnniskans resursanvndning, och fr ekonomisk utveckling r beroende av upplysning om relationen mellan mnniska och natur. Det pgr en debatt om det behvs ett eget skolmne fr att ngot om hllbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lrares angelgenhet. Om grundlggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, fr individers rtt till att bilda sig en egen sikt i viktiga frgor krvs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att gra viktigt innehll tillgngligt. Frgan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhlles frmga att involvera individer i verkliga samhllsfrgor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till knslor av utanfrskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder fr ett samhlles mjligheter till utveckling och omstllning, kommer spela en avgrande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogrelse fr utbildningens frmga att frbereda fr vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmnbildning. Utbildningens frmga att vara svl rekryterande som allmnbildande r identifierad som en sjtte ramfaktor. Om samhllet str infr energiomstllning, att hantera milj- och hllbarhetsfrgor behvs expertis. Lika viktigt r en allmnbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvndning i sdana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i s fall fr karaktr? Tv konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och hgskoleniv visas, som ocks indikerar ett behov av att vga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse fr vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att hgskolesatsningen p 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhllsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats frndra rekryteringen varken inom omrdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 stller ett antal kritiska frgor om utbildningens situation, som frsker fnga problematikens karaktr. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap s att frgor blir rtt formulerade, att projekt inriktar sig p verkliga orsaker till onskade effekter samt att ansvarsfrhllanden blir tydliggjorda i utrop om olika tgrder. Sveriges frmga till energiomstllning, att hantera miljutmaningar, hlsoproblem och hllbarhetsperspektiv krver ena sidan en utbildning som frbereder fr vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt r att utbildningen r komponerad s det finns en kapacitet att allmnbilda alla, frbereda fr samhllsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera bda uppdragen. Ett samhlle blir troget sig sjlvt nr det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som r angelget i kulturen. P s vis r ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhllsordning. Att frdunkla viktigt innehll, hnger samman med utanfrskap, knslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull milj. P en vergripande niv visar resultaten att omrdena energi, resurs, klimat och hllbarhet skulle kunna utgra delar av nya visioner fr utbildningen. Det skulle kunna ka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Omrden som behver utvecklas fr en sdan inriktning r lrares frstelse fr relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sdan frstelse r ndvndig fr att kunna tolka skolans uppdrag och omstta det i konkret undervisning, dr elevernas frutsttningar fr lrande ingr. Lrare behver ocks frst sitt arbete mer i relation till samhllsutveckling och utbildningens funktion. En sdan frstelse ger identitet t utbildningens innehllsaspekt. Om utbildningen ska frbereda fr samhllsliv, mste samhllslivet vara en utgngspunkt fr utbildningen. Skolan r inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer mter innehllet bde i och utanfr skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhlle. Variationer i innehllets hantering kan utgra en resurs. Goda mten, som vger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolmnen, skapar medverkan och frankring r viktiga. Att lyfta enskilda lrare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svr vg att g. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lrares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka ven eleverna borde ing i om det ska hnda ngot i den konkreta undervisningens genomfrande. Vi lever i ett samhlle som har genomgtt modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera vlfrd r frbi. Samhllet har idag svrt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hlla p med ngra generationer framt, r det inte konstigt om utbildningens funktion blir svr att formulera. Det r vanskligt att sga ngot om framtiden, men det r ocks knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortstta undervisa det innehll, som bistod det frra samhllsprojektet. D r det den situationen vi ska tala om. Vad behver lrare fr std i detta? Lever vi kvar i en frestllning om att skolan r en plats som ska leverera svar? Exakta svar, fr ett industrisamhlles frmga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bist samhllets behov av energiomstllning och hantera mnniskans resursanvndning med milj- och hlsokonsekvenser i hllbarhetsperspektiv. Berttelsen om samhllets utveckling och p vilket stt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgra ett klister mellan det som r viktigt och lrares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelgenheten och motivationen fr att arbeta med energi, resurs, klimat och hllbarhetsfrgorna ingr. Utbildningen behver bli frknippad med berttelsen. Ge lrare chansen att ga en sdan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det r nr de ser frtjnsterna med en sdan process, som det kommer hnda viktiga saker i klassrum.
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
