Flickorna p�� Valhalla : En studie av social rekrytering rörande eleverna vid Elementarläroverket för flickor i Falun under perioden 1875-1948

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund p�� Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän p�� mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare p�� gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.

Lärares syn p�� laborativt material i matematikundervisningen : en intervjustudie med sju lärare i årskurs 1-3

Syftet med denna studie är att ta reda p�� hur lärare ser p�� och använder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara p�� studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de används av lärare och elever. Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa materialet används i så gott som alla områden i matematik. Enligt observationer och intervjuer förekommer laborativt material främst i området taluppfattning och tals användning. Av resultatet framkommer också lärares syn p�� de laborativa materialens betydelse för elevers lärande, både möjligheter och vilka hinder som kan uppstå i arbetet med laborativa material lyfts fram. Lärare menar att det laborativa materialet används för att tydliggöra och för att hjälpa och stödja eleverna i deras matematikutveckling. Hinder som kan uppstå är att eleverna inte förstår innebörden med det laborativa materialet och istället leker med det eller fastnar i det. Virtuellt material som exempelvis surfplattor och datorer används inte så mycket i matematikundervisningen. Enligt de intervjuade lärarna kan surfplattor bli ett hinder för elevernas lärande eftersom elever gärna undersöker andra applikationer än de som rör matematik. Resultatet visar också hur lärarna ser p�� det laborativa materialet kopplat till förmågorna i Lgr 11, vissa tror att de kan uppnås lättare medan andra menar att man som lärare har en plan för hur förmågorna ska uppnås och då spelar det ingen roll om man använder laborativt material i undervisningen eller inte. 

Gerillakampanjer – karakteristika och reklambyråns arbetssätt : En djupintervjuundersökning med särskilt fokus p�� visuella gerillakampanjer

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus p�� visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes p�� respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som p�� egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media.

Lärares syn p�� identitetsskapande processers riktning : En intervjustudie om hur lärare ser p�� sitt övergripande uppdrag i SO-undervisningen

Syftet med studien är att få insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa två principer. Ett fåtal av lärarna utgick i första hand frånelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick från kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändå finns medi undervisningen då det ligger i ämnets karaktär och är svårt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt p�� om manska utgå från identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrån kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap,

Lärares syn p�� undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser p�� hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor.

Forskningscirklar - en arena där lärares syn p�� vad deras arbete resulterar i kan utmanas. : Paper presented at NFPS:s conference in Copenhagen 7-9 March, 2003

Lärare kan i första hand antas bilda sig sin uppfattning om resultatet av sitt arbete genom vad de kan observera av det som sker med deras elever. Vad har då denna erfarenhetsbaserade kunskap för betydelse för hur de uppfattar sitt arbete? I Sverige har t ex forskningscirklar använts i skolan, där lärare arbetar tillsammans med forskare, för att bearbeta frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Kan forskningscirklar då vara ett sätt att utmana lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till?Från dessa utgångspunkter förefaller det vara relevant att ställa frågan om dessa sk forskningscirklar också kan vara en mötesplats där lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till utmanas? Följande frågeställning formuleras:• På vilken utsträckning kan forskningscirklar fungera som ett sätt att öppna nya infallsvinklar på hur lärare ser på resultatet av sitt arbete?

Arbetsprocesser i scenkonstnärliga projekt : En kvalitativ studie p�� videoscenografer verksamma inom opera

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att bidra med kunskap om hur scenografiska projekt organiseras, i första hand inom operakonsten. Resultatet är användbart för forskning inom organisation samt användbart för branschen. Huvudfrågan är: hur ser arbetsprocessen ut för konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Delfrågorna är: vilka faktorer p��verkar vilka kriterium videoscenografer har för skapande? Vilka faktorer är viktigast för gott styrande av konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och Pierre Bourdieus teorier om det kulturproducerande fältet samt jämförelse med tidigare forskning. Intervjuer med tre videoscenografer har legat till grund för analysen om hur vi organiserar oss i konstnärliga projekt p�� operascenen. Resultatet av den kvalitativa undersökningen är att den verksammes bakgrund, intressen och utbildning har p��verkan p�� de arbetsmässiga val som tas. Ett gott ledarskap av en konstnärlig grupp som skapar videoscenografi innebär att visa p�� tydlighet och respekt till alla medarbetare. Diskussionen handlar om studiens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning. Styrkan i undersökningen är respondenternas karakteristiska svar som med tydlighet kunde förklaras med hjälp av Bourdieus teorier samt tidigare forskning. Svagheten i undersökningen är att den endast byggs p�� den empiri som samlats in genom intervjuer. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka om samma resultat kan erhållas med en annan metod.

Differences in muscle activity during hand dexterity tasks between women with arthritis and a healthy reference group

Background. Impaired hand function is common in patients with arthritis and it affects performance of daily activities; thus, hand exercises are recommended. There is little information on the extent to which the disease affects activation of the flexor and extensor muscles during these hand-dexterity tasks. The purpose of this study was to compare muscle activation during such tasks in subjects with arthritis and in a healthy reference group. Methods. Muscle activation was measured in m. extensor digitorium communis (EDC) and in m. flexor carpi radialis (FCR) with surface electromyography (EMG) in women with rheumatoid arthritis (RA, n = 20), hand osteoarthritis (HOA, n = 16) and in a healthy reference group (n = 20) during the performance of four daily activity tasks and four hand exercises. Maximal voluntary isometric contraction (MVIC) was measured to enable intermuscular comparisons, and muscle activation is presented as %MVIC. Results. The arthritis group used a higher %MVIC than the reference group in both FCR and EDC when cutting with a pair of scissors, pulling up a zipper and—for the EDC—also when writing with a pen and using a key (p���< 0.02). The exercise “rolling dough with flat hands” required the lowest %MVIC and may be less effective in improving muscle strength. Conclusions. Women with arthritis tend to use higher levels of muscle activation in daily tasks than healthy women, and wrist extensors and flexors appear to be equally affected. It is important that hand training programs reflect real-life situations and focus also on extensor strength.

Globalização de competências tecnológicas inovadoras no contexto de industrialização recente: evidências de uma amostra de institutos de pesquisa e desenvolvimento (P&D) em Tecnologias de Informação e Comunicação (TIC) no Brasil

This dissertation adds new evidences and explanations to two distinct streams of debate. The first one refers to the globalisation (or dissemination) of technological innovative capabilities in the context of newly industrialised economies. The second one refers to common generalisations about the deterioration of the innovative capabilities in Latin American countries after 1990. This study was motivated by a lack of empirical studies focused on the relationship between the globalisation of innovative capabilities and sources to build them up in emerging organisations, especially R&D institutes. This dissertation is focused on the globalisation of innovative capabilities at the information and communication technology industry in Brazil. The globalisation of innovative capabilities is measured by the technological capabilities types and levels of 18 national R&D institutes related to this industry. Besides, this dissertation examines sources to build up innovative capabilities in the sampled institutes, namely: their intra-organisational learning processes and the linkages established with firms and the technological infra-structure. The study is based on first-hand empirical evidences, collected by different data-gathering sources in an extensive fieldwork. The data were examined with analytical frameworks, organised in the light of the theoretical basis of the study. The study has found the dissemination of innovative capabilities has been occurring in the Brazilian ICT industry with the involvement of the technological infra-structure with innovative activities. Besides that, the variety of the intra-organisational learning processes and the types of linkages established with technological infra-structure and firms have been influencing the development of innovative capabilities. The evidences that emerge from this study contradict common generalizations and arguments about the inexistence of innovative activities and about the technological infra-structure weakness in emerging or newly industrialized economies.

Hand injuries in a human caused by a South American porcupine (ourico-cacheiro)

Human injuries caused by South American porcupines (in Portuguese, ourico-cacheiro) are rare. This study reports severe hand injuries provoked by the body spines of the animal in a human and discusses the circumstances involved in the accident, with emphasis on environmental factors.

Validity of hand-to-foot measurement of bioimpedance: Standing compared with lying position

Objective: To assess the reliability of the standing measurement of hand-to-foot bioimpedance compared with measurements made in the lying position.Research Methods and Procedures: In 205 volunteers 6 to 89 years of age, 111 males and 94 females from six ethnic groups, effects of posture, time, and age on hand-to-foot resistance were studied over a range of body size. The effect of time in a position on resistance was also recorded in a small subset (n = 10), and repeat measurements over 3 days at the same time of the day were recorded in another subset (n = 12).Results: Lying impedance was consistently higher than standing, with the relationship (resistance lying/resistance standing) for the children (5 to 14 years) being 1.031, progressing to a ratio of 1.016 in those >60 years. The time spent static in either position did change resistance measurements - a decrease of up to 9 Omega (mean 5 Omega, 1.0%) over 10 minutes of standing and an increase of up to 7 Omega (mean 3 Omega, 0.7%) with lying.Discussion: In the field, measurements of hand-to-foot bioimpedance can be made in the standing position, and, with appropriate adjustment, previously validated recumbent equations can be used. Given that errors in the measurement of height and weight also affect the reliability of the derivation of body fat from bioelectrical conductance, the errors that may arise from a more practical standing measurement rather than lying are minimal.

Attending to the non-preferred hand improves bimanual coordination in children

The effect of attentional focus in bimanual coordination was investigated from a developmental perspective by examining performance of right- and left-handed children, 5-8-years and 9-12-years old, on bimanual reciprocal tapping tasks. Attentional focus was either specified, by asking the children to attend to the preferred or to the non-preferred hand, or unspecified for the execution of the tasks. When attention was oriented to the non-preferred hand we found a reduced movement time and a lower frequency of errors. Performance differences for handedness and age-groups were observed when the children were oriented to attend to the preferred hand or when there was no instruction regarding attention. These differences in performance were eliminated when attention was oriented to the non-preferred hand. (C) 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.

In situ degradability of hand harvested or extrusa samples of Tanzania grass (Panicum maximum, Jacq.)

In order to compare the in situ degradability of tanzania grass samples obtained as by extrusa or hand plucked, three ruminal fistulated cows were used in a completely randomized block design with split-plot scheme. Five grams of extrusa or hand harvested grasses were placed in nylon bags rumen incubated during 3, 6, 12, 24, 48, 96 and 120 hours. The degradability of DM, CP, NDF and ADF were, in this sequence, 62.59, 80.88, 50.73 and 46.65%, for hand-harvested grass; and 79.53, 90.97, 71.21 and 65.68%, for extrusa. In situ degradability data of hand harvested samples were not reliable.

the human hand. I. Movements of the index ANALYSE ELECTROMYOGRAPHIQUE DU PREMIER MUSCLE INTEROSSEUX DORSAL DE LA MAIN HUMAINE

An electromyographic study of the musculus interosseus dorsalis was performed on the right hand of 25 young adult male right-handed volunteers. The electrodes, simple coaxial needles, were implanted one at the ulnar head and the other at the radial head of the muscle. The muscles were analyzed during free movements of the index and against resistance. The same movements were done in four different positions of the fore-arm and hand, without variation in the results for each one of the movements. There was no significant difference between the activities of the ulnar head and radial head. During freely performed movements, muscle activity was recorded only during abduction. During movements against resistance, muscle activity was completely nil only during adduction; during the remaining movements, however, moderate (2+), strong (3+) and very strong activity (4+) was recorded.