Regional samverkan specialistsjuksköterskor : Penta Plus

Syftet med föreliggande projekt var att söka flexibla utbildningslösningar isamverkan inom specialistsjuksköterskeutbildningarna vid Karlstads universitet,Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola ochÖrebro universitet.Frågeställningar1. Hur ser regionens personalförsörjning och behov ut?2. Vilka utbildningsformer och vilken lärarkompetens finns?3. Vilka antagningsvolymer finns?4. Hur kan samordning ske?Projektet baseras på en kartläggning av Penta Plus regionens personalförsörjning,behov och befintligt utbildningsutbud.Preliminärresultatet visar att anställda specialist- och handledarutbildadesjuksköterskor inom distriktssjukvård, vård av äldre och psykiatri ärförhållandevis lågt jämfört med anställda specialist- och handledarutbildadeinom anestesi-, intensiv- och operationssjukvård.Campusförlagd utbildning och distansutbildning på heltid och eller i annan studietaktförekommer vid lärosätena. Tre olika lärplattformar används: Fronter,First Class och två versioner av Blackboard. Lärarkompetensen i form av disputeradeinom respektive specialistutbildning är inte till alla delar kongruent i relationtill lärosätenas utbildningsutbud.Nuvarande antagningsvolymer är relaterade till antalet tillgängliga vfu platser,logistiken inom regionen i relation till lärosätenas kursutbud och kursstarer harmöjligheter till viss expansion inom vissa specialistutbildningar.Samordning där företrädesvis lärosätenas kursstarer, kursinnehåll och valbarakurser logistiskt korrelerar är ett mål för framtida arbete och medveten samverkan.

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Tidig föräldrastress hos mammor med för tidigt födda barn

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress.

Betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar. Fysisk aktivitet visade på en dämpande effekt på depressiva symtom, och påvisade att viktiga effekter av fysisk aktivitet ger en lindring av depressiva symtom. Skillnader mellan yngre tonåringar och äldre tonåringar är att de yngre tenderar att ha högre deltagande i fysisk aktivitet gentemot de äldre, varav mängden fysisk aktivitet minskar från de tidiga tonåren till de äldre. Familjefaktorer har ett starkt samband med fysisk aktivitet. Ungdomar som har en god relation med sina föräldrar har också ett större deltagande i olika fysiska aktiviteter. Flickor löper större risk än pojkar att drabbas av depression. Förebyggande strategier avseende fysisk aktivitet kan vara framgångsrika, och det är viktigt att ha fokus på ungdomar med en historia av psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden för att minska risken för fortsatt utveckling av psykiska problem. Slutsats: Depression hos ungdomar skapar en sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet är en viktig del av välmåendet och bör framhävas i relation till psykisk ohälsa hos unga. Att uppmärksamma flickors tendenser till ett sämre mående är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att som sjuksköterska ha vetskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom för att kunna arbeta preventivt och applicera kunskapen i det dagliga arbetslivet och i möten med ungdomar.

Att Styra eller Bli Styrd : En Undersökning av Systemlegitimitet i Kina

Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet.

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout™) - resultat efter två säsonger i fält

Försöket visade på mycket god överlevnad för plantor odlade i såddrören, Tubesprout™. Efter två år var överlevnaden för dessa 91 % för tall och 79 % för gran. För miniplantorna odlade i Jiffy varierade överlevnaden efter två år mellan 84 (tall) och 64 % (gran). Lägst överlevnad efter både det första och andra året hade de större referensplantorna. Av dessa levde 67 % av tallplantorna och endast 45 % av granplantorna. Bidragande till den goda överlevelsen hos Tubesprout™-odlade plantor var få snytbaggeskador och nästan inga skador av torka. Det andra miniplantsystemet, Jiffy 18, klarade snytbaggen nästan lika bra som Tubesprout™, men drabbades istället av stora avgångar beroende på torka. Hylsan tycks förhindra uttorkning av plantan som annars är ett stort problem vid plantering på torra marker av små plantor. För de äldre täckrotsodlade referensplantorna var den mesta plantdöden orsakad av kraftiga snytbaggeskador. Granen var värst drabbad med drygt 50 % snytbaggedödade plantor efter två år, medan den plantavgång hos tall som var orsakad av snytbagge var 26 %. Några plantor som stod i Tubesprout™ på försöksytan blev dock uppryckta, sannolikt av kråkfåglar.

Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Energieffektivisering i småhus i Dalarna

En undersökning av byggnadsbeståndet i landet visar att permanentbodda småhus står för 70 % av det totala antalet byggnader, eller 54 % av den totala byggnadsarean. Inkluderas även fritidshus är siffran uppe i 92 % sett till antalet byggnader och det är tydligt att energieffektivisering i våra småhus spelar en nyckelroll i möjligheterna att nå uppsatta mål för minskad energianvändning i byggnadssektorn. Dalarna är ett län med en större andel småhus än genomsnittet för hela landet, med en stor mängd småhus byggda fram till 1960, samt mellan 1971-1980. Några anledningar att fokusera energieffektiviseringsarbete på småhusen byggda mellan 1971-1980 är dels att det är den åldersgrupp som innefattar näst flest hus (näst efter småhus uppförda fram till 1940) och dels att dessa småhus är tillräckligt nya för att innehålla många orenoverade objekt. Åldersspannet är även relativt snävt (endast 10 år) vilket innebär att byggtekniken som använts i dessa hus troligtvis är relativt lika. Å andra sidan förbrukar de äldre småhusen betydligt mer energi (köpt energi per m2) vilket är en anledning att titta även på äldre hus då potentialen för minskad energianvändning kan vara högre trots att de kanske redan är renoverade i en större utsträckning.

Det som inte syns, finns inte : En kvalitativ studie om kunskap, heteronormativitet och diskriminering av HBT-personer på äldreboenden

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom äldreomsorgen har om äldre personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. Syftet var även att förstå hur heteronormativitet ser ut inom äldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie använts. Intervjuer med sex enhetschefer på äldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering använts. I studien framkommer att ett heteronormativt synsätt gentemot äldre heterosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) finns samt att strukturell diskriminering råder. Enhetscheferna i studien har inte några specifika kunskaper om HBT-personer, deras livsstil, levnadsvillkor eller eventuell problem. Intervjupersonernas kunskap baseras på egna erfarenheter av HBT-personer i den privata sfären. Vidare framkommer att enhetscheferna anser att samhället är öppet för personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa och av den anledningen behövs ingen vidare kunskap. I och med den öppna attityden i samhället menar enhetscheferna också att deras personal gör ett bra arbete med alla personer som bor på äldreboendena.

Karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning : En jämförelse mellan Sverige och Norden

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder. Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ”Nordic Homebirth” via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test. Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten. Kvinnorna i Sverige var i genomsnitt två år äldre och i högre grad omföderskor och sammanboende/gifta. Fler kvinnor i Norden var ensamstående/ej sammanboende jämfört med de svenska kvinnorna. Ingen skillnad i utbildningsnivå fanns mellan kvinnorna i Sverige och Norden. Slutsats: Skillnader i karaktäristika för kvinnor som väljer en planerad hemförlossning i Norden finns avseende ålder, paritet, civilstånd och ursprungsland. Bättre registrering av planerade hemförlossningar behövs för att kunna göra säkrare undersökningar av denna grupp. Nyckelord: planerad hemförlossning, karaktäristika, kvinnor, Sverige, Norden

Lågtemperaturuppvärmning med tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluft : en varsam renovering av flerbostadshus för energieffektivisering

För att nå reella sänkningar av energianvändningen i hela byggnadsbeståndet krävs tillgång till kostnadseffektiva renoveringspaket med energieffektiva systemlösningar där samspel mellan installationssystem och byggnad beaktas. Denna förstudie belyser möjligheter med alternativa renoveringspaket med lågtemperatur-tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluften (FX). Systemkombinationer och jämförelser har gjorts med mera etablerade lösningar med traditionella radiatorer, balanserad mekanisk ventilation (FTX) och solvärme. Mindre prövade lösningar såsom frånluftsmoduler (VBX) kopplat till befintliga värmepumpar och behovsstyrd ventilation undersöktes också. Energianvändning och kostnadseffektivitet med de undersökta åtgärdspaketen prövades för två äldre bostadshus med vardera specifika restriktioner: den ena inom fjärrvärmenätet och det andra ett K-märkt hus utanför fjärrvärmenätet. Samtidigt reflekterades det över vilka tekniska lösningar som samtidigt är gynnsammast ur hållbarhetssynpunkt. För flertalet befintliga byggnader behöver såväl metoder som komponenter utvecklas på ett varsamt sätt som uppfyller båda ägarens krav som övergripande mål baserat på systemförutsättning och kostnadseffektivitet. Förstudien visar att:  lågtemperatur-tilluftsradiatorer är en systemkomponent som möjliggör ökad komfort via förvärmning och filtrering av inkommande ventilationsluft, effektivare värmeproduktion och minskning av värmeförluster i distribution av varmvatten. Renovering med installation av FX-system i kombination med lågtemperatur-tilluftradiatorer är ett alternativ till FTX system som begränsar byggåtgärderna i byggnaden och ger lägre livscykelkostnad  Byggnadsskalets täthet blir avgörande för energinyttan båda med FX- och FTX-system. Förstudien visar att FX-system är fördelaktig i byggnader med dålig lufttäthet  I byggnader med befintligt frånluftssystem kan behovsstyrning av ventilationen vara ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att sänka ventilationsförlusterna och spara energi som alternativ till att installera återvinningssystem Förstudien visar klart att energieffektiv renovering kan åstadkommas med val av varsamma metoder som också åstadkommer ökad komfort och systemnytta, utanför såväl som inom fjärrvärmenätet. Samtidigt kan ägarens krav på kostandsnytta nås och byggnaders bevarandekrav uppfyllas. Nu krävs det demonstrationsprojekt för att inte minst sprida kunskap i branschen men också applicering på större bostadsområden.

Marknadspotential för sol- och biovärmesystem

I denna rapport analyseras marknaden för kombinerade sol- och pelletsystem, med fokus påsmåhus. Syftet är att presentera antalet objekt inom olika kategorier av hus och värmesystemsom kan vara intressanta för konvertering till bio-sol system samt att ge en uppskattning avårliga uppvärmningsbehov inom respektive kategori. Energistatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) har använts i kombination med tidigarestudier av byggnadsbestånd och byggnadsutformning. Dessutom har information inhämtatsfrån olika branschorganisationer. Från föreliggande genomgång står det klart att den största potentialen för bio-sol systemfinns på villamarknaden både för helt nya system och för kompletteringar till befintliga system.År 2006 fanns det 775 000 småhus med vattenburen värme varav ca 183 000 hade vattenburenel. Uppskattningsvis fanns 109 000 småhus med både vattenburen el och lokaleldstadför biobränsle och ca 118 000 hus bedöms ha haft möjlighet till oljeeldning (dennagrupp har troligtvis minskat ytterligare efter 2006). Bland de elvärmda husen finns också ca102 000 småhus med frånluftvärmepumpar eller luft/vattenvärmepumpar. 365 000 av husenhade en biobränslepanna. Därtill kommer 504 000 hus med direktelvärme, varav ca 292 000med lokaleldstad. Medelförbrukningen för uppvärmning och varmvatten för hus som enbart värms med olja ärca 27 MWh/år, medan motsvarande värde för småhus med vattenburen el är ca 15 MWh/år.Småhusen med direktel använder ca 12 MWh/år för uppvärmning och varmvatten. Det betyderatt ekonomin blir betydligt sämre vid konvertering av elvärmda hus jämfört med oljekonvertering,eftersom energibehovet är lägre samt att installationskostnaden kan vara högre.En uppskattning av antalet komponenter som inom 10 år kan komma att installeras i dessahus är 213 000 solfångare, 108 000 ackumulatortankar, 106 000 skorstenar, 84 000 luftburnapelletkaminer och varmvattenberedare, 40 000 vattenmantlade kaminer och 28 000 pannrumspannor.Dessutom tillkommer en utbytesmarknad, kanske speciellt bland husen medbiobränslepanna, där gamla pannor byts ut eller äldre människor som tidigare orkat elda medved till slut byter till pelleteldning. Av nybyggda villor uppvärms ca 30 % med el i kombination med biobränsle (troligtvis lokaleldstad)och ungefär lika stor andel värms med enbart vattenburen el (antagligen oftakompletterat med frånluftvärmepump). Det borde vara av intresse att redan vid nybyggnationenfå in integrerade solfångare och pelleteldning i större utsträckning i nya hus och det kanbli lättare efter att byggreglerna ändras den 1:a januari 2010 med en skärpning av kraven förnybyggda hus som använder el för uppvärmning, alltså även el till värmepumpar. Potentialen för bio-solsystem till flerbostadshus och lokaler är begränsad då 86 % av flerbostadshusenoch nära 70 % av lokalerna värms med fjärrvärme. Det fanns år 2006 ca 6200lokaler med oljeeldning, 4600 lokaler med vattenburen elvärme och 5700 lokaler med direktverkandeelvärme. I lokalerna som redovisas av SCB ingår inte tillverkande industri. Förlägenheter i flerbostadshus gäller att ca 42 000 lägenheter värms med enbart olja, 44 000lägenheter med olja och värmepump, 48 000 lägenheter använder direktel och 31 000 lägenhetervattenburen el.

Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar Litteraturöversikt

Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.