Äldre och ensamhet : En kartläggning av sociala insatser för äldre personer i Dalarnas kommuner

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer.

"Men shit, hur fan har vi kunnat glömma bort det?" : Falu kommuns socialtjänsts arbete gällande prostitution

The purpose of this study was to examine whether and how the social services in the municipality of Falun is managing social work related to prostitution. It is a qualitative study based on three focus group interviews conducted in parts of the social services organization in the municipality of Falun. The empirical data collected was analyzed from an intersectional perspective. Several distinct findings emerged from the study. Social work against prostitution does not exist in the social services organization in the municipality of Falun. The organization possesses no procedures or guidelines for this kind of work, and no preventive work or cooperation with other organizations is carried out. It also emerged, that several social work officers had a stereotype image of who a potential sex- seller could be. This fact may influence who would be able to get any support from social services regarding to this social problem.

"Att peka med hela handen" : En studie om omsorgspersonals upplevelser av makt och kommunikation.

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not.

Flyktingguide: En väg till integration? : Brukarutvärdering av projektet Flyktingguide i Falun

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture.

KONTAKTMANNASKAP INOM HEMTJÄNSTEN : EN KVALITATIV STUDIE AV KONTAKTMANNASKAP OCH DESS MÖJLIGHET TILL BRUKARINFLYTANDE

The present study's purpose was to investigate the home care staff's experiences of working as key workers, which factors they consider is relevant to key working and what obstacles and opportunities they experience in their work as a key worker. The study also focused on how the home care staff perceive that key working can enable user influence. A qualitative approach was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews. The result shows that there are areas for improvement that may develop key working. The study shows that the staff generally feel that working as a key worker works well and that it can enable user influence in many areas. The study finally illustrates factors such as continuity, working relationship oriented, and taking responsibility, as significant for key working to work as successfully as possible.

Det handlar om anknytning : En kvalitativ studie om socialsekreterares resonemang om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling

The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background.

"Jag slåss med rosa handskar, men de är fan inte fluffiga" : En kvalitativ studie om verksamheten Pink Gloves Boxing

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal.

Manlig utsatthet för våld i nära relationer : En kvalitativ studie om socialsekreterares arbete med män som utsätts för våld i nära relationer

Syftet med denna studie är att undersöka om socialarbetare tillämpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som är utsatta för våld i nära relationer, och hur det i så fall uttrycker sig i mötet med dessa klienter. För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var för tre av informanterna en våldsutsatt man och för tre informanter en våldsutsatt kvinna. Informanternas svar jämfördes sedan och analyserades med hjälp av tidigare forskning på området samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialarbetare till viss mån påverkas av könsstereotypa föreställningar och att man gör skillnad mellan könen vad gäller insatser, bedömningar och bemötande. Dock har vi även sett att det alltid finns en vilja att hjälpa klienten om behovet finns, i den mån det är möjligt utifrån bland annat det politiska och ekonomiska läget.

BEMÖTA BARNENS BEHOV : En kvalitativ studie av personalens upplevelser av yrkesroll och arbetsuppgifter på hem för vård eller boende för ensamkommande barn

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs.

Att arbeta med återhämtning inom rättspsykiatrin : Personalens erfarenheter av återhämtningsprocesser hos patienter inom rättspsykiatrin

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning.

Anmälningspliktens komplexitet : En kvalitativ studie om förskolepersonals upplevelser av anmälningsprocesser

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna.

DET HÄR ÄR ÄLDREOMSORGEN : Medias skildring av äldreomsorgen i två dagstidningar

Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna.

Men barnen då? : Ekonomiskt bistånd och det sociala arvet mellan föräldrar och barn

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd.

Samtal sent i livet : Samtalsstöd för äldre ur ett professionellt perspektiv

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället.

Skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorerna upplever sitt arbete mot mobbning och hur de praktiskt arbetar mot mobbning. Metoden var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju skolkuratorer på olika skolor i två mindre kommuner. Studien visade att skolkuratorerna vill arbeta mer med det förebyggande arbetet mot mobbningen än det finns tid till. Deras arbete handlar mycket om att gå in och hjälpa där behovet och mobbningsproblematiken redan finns. I de metoder och program som finns att tillgå i arbetet mot mobbningen är det inget som rekommenderas utan det är upp till skolkuratorerna att själva utforma en metod som ska passa den individuella eleven. Det finns ett behov av att utveckla ett program- och metodkoncept som motsvarar dagens problematik.