Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Extramuralt lärande i forskarmiljö : Gymnasieforskarskola för klasser inom NV-programmen

Kan det vara så att extramuralt lärande i forskarmiljö för elever vid gymnasiets naturvetenskapliga program kan öka motivationen till vidare studier inom naturvetenskap? Extramuralt lärande innebär allt lärande som sker under aktiviteter utanför skolan. Jag har i den här studien följt och intervjuat en klass i åk 2 som tillbringat en vecka på forskarskola i Garpenberg. En av frågorna i denna studie var om arbetssättet påverkat dem, och i så fall hur, om det har lockat eller avskräckt? Resultatet visar att alla elever i den här studien tyckte att forskarveckan var rolig och intressant. Ungefär 80% hade redan innan bestämt sig för att läsa vidare, men ca 45% ansåg att deras motivation till att läsa vidare hade ökat i och med forskarskolan. Höstens resultat ligger lite över genomsnittet som visar att ca 31% av gymnasieeleverna som under de sex åren som forskarskolan funnits har upplevt en ökad studiemotivation. En internationell studie från England inom extramuralt lärande visar på att många elever tycker att skolundervisningen är tråkig, irrelevant och för gammal och att den har en design som endast tilltalat ett fåtal elever. Däremot tycker eleverna att extramuralt lärande vid s k Science centers, botaniska trädgårdar och museum m fl presenterar vetenskapen på ett intressant och inspirerande sätt. Jag försöker i den här studien att se lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv samt dra paralleller mellan tidigare studier om Science centers och min undersökning om forskarskolan som båda erbjuder extramuralt lärande. Jag anser dock att forskarskolan gör det lite mer konkret eftersom eleverna får genomföra ett projekt som de sedan redovisar inför alla forskare och övriga elever. Upplägget för ett besök på ett museum eller vetenskapscentra ser lite annorlunda ut. De allra flesta eleverna i studien insåg nyttan med att läsa ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi, och de tyckte att arbetsformen att kombinera fältstudier med teori och laboratorieverksamhet var mycket givande. Eleverna ansåg att de under forskarskolan fått en inblick i hur det kan vara att arbeta som forskare men det var endast en elev som kunde tänka sig det yrket i framtiden. Studiens resultat gäller endast för de elever som deltagit i enkätundersökningen och kan inte sägas vara generaliserbart för alla elever på gymnasiets NV-program.

Litteraturens roll för läsförståelsen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare involverar elevers intresse och erfarenheter i undervisningen

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

"Att peka med hela handen" : En studie om omsorgspersonals upplevelser av makt och kommunikation.

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not.

"Jag tänkte bara 15 + 7 – 6" : En empirisk studie om elevers tolkning av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3 samt deras klasslärares uppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3? samt Vad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-strukturerad intervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever inte har kunskap om att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritet av eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra elever helt hade missförstått likhetstecknets betydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt att förstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med de lägsta talen. Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är lika med ett tal på höger sida om likhetstecknet.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

Lateral septal area alpha(1)-and alpha(2)-adrenoceptors differently modulate baroreflex activity in unanaesthetized rats

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Interaction between supraoptic nucleus and septal area in the control of water, sodium intake and arterial blood pressure induced by injection of angiotensin II

We investigated the effects of injection into the supraoptic nucleus (SON) of losartanand PD 123319 (nonpeptide AT(1) and AT(2)- angiotensin II [ANG II] receptor antagonists, respectively); d(CH2)(5)-Tyr(Me)-AVP (AVPA; an arginine-vasopressin [AVP] V-1 receptor antagonist), FK 409 (a nitric oxide [NO] donor), and N-W-mtro-(L)-arginine methyl ester ((L)-NAME; an NO synthase inhibitor) oil water intake, sodium chloride 3% (NaCl) intake and arterial blood pressure induced by injection of ANG 11 into the lateral septal area (LSA). Mate Holtzman rats (250-300 g) were implanted with cannulae into SON and LSA unilaterally. The drugs were injected in 0.5 mul over 30-60 s. Controls were injected with a similar volume of 0.15 M NaCl. ANG II was injected at a dose of 10 pmol. ANG II antagonists and AVPA were injected at doses of 80 nmol. FK 409 and (L)-NAME were injected at doses of 20 and 40 mug, respectively. Water and NaCl intake was measured over a 2-h period. Prior administration of losartan into the SON decreased water and NaCl intake induced by injection of ANG II. While there was a decrease in water intake, ANG II-induced NaCl intake was significantly increased following injection of AVPA. FK 409 injection decreased water intake and sodium intake induced by ANG II. L-NAME alone increased water and sodium intake and induced a pressor effect. (L)-NAME-potentiated water and sodium intake induced by ANG II. PD 123319 produced no changes in water or sodium intake induced by ANG II. The prior administration of losartan or AVPA decreased mean arterial pressure (MAP) induced by ANG II. PD 123319 decreased the pressor effect of ANG II to a lesser degree than losartan. FK 409 decreased the pressor effect of ANG II while (L)-NAME potentiated it. These results suggest that both ANG II AT, and AVP V, receptors and NO within the SON may be involved in water intake, NaCl intake and the pressor response were induced by activation of ANG II receptors within the LSA. These results do not support the involvement of LSA AT(2) receptors in the mediation of water and NaCl intake responses induced by ANG II, but influence the pressor response. (C) 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.

Effects of V-1 and angiotensin receptor subtypes of the paraventricular nucleus on the water intake induced by vasopressin injected into the lateral septal area

In this study, we investigated the influence of d(CH2)(5)-Tyr (Me)-AVP (AAVP) an antagonist of V-1 receptors of arginine(8)-vasopressin (AVP) and the effects of losartan and CGP42112A (selective ligands of the AT, and AT, angiotensin receptors, respectively) injections into the paraventricular nucleus (PVN) on the thirst effects of AVP stimulation of the lateral septal area (LSA). AVP injection into the LSA increased the water intake in a dose-dependent manner. AAVP injected into the PVN produced a dose-dependent reduction of the drinking responses elicited by LSA administration of AVP. Both the AT(1) and AT(2) ligands administered into the PVN elicited a concentration-dependent inhibition in the water intake induced by AVP injected into the LSA, but losartan was more effective than CGP42112A the increase in the AVP response. These results indicate that LSA dipsogenic effects induced by AVP are mediated primarily by PVN AT(1) receptors. However, doses of losartan were more effective when combined with CGP42112A than when given alone, suggesting that the thirst induced by AVP injections into LSA may involve activation of multiple angiotensin II (ANG II) receptor subtypes. These results also suggests that facilitatory effects of AVP on water intake into the LSA are mediated through the activation of V-receptors and that the inhibitory effect requires V-receptors. Based on the present findings, we suggest that the administration of AVP into the LSA may play a role in the PVN control of water control. (C) 2003 Elsevier B.V. All rights reserved.

Effects of angiotensin and vasopressin V-1 receptors on water and sodium intake induced by injection of vasopressin into lateral septal area

The specific arginine(8)-vasopressin (AVP) V, receptors antagonist (AAVP) was injected (20, 40 and 80 nmol) into the lateral septal area (LSA) to determine the effects of selective septal V, receptor on water and 3% sodium intake in rats. Was also observed the effects of losartan and CGP42112A (select ligands of the AT(1) and AT(2) ANG II receptors, respectively) injected into LSA prior AVP on the same appetites. Twenty-four hours before the experiments, the rats were deprived of water. The volume of drug solution injected was 0.5 mul. Water and sodium intake were measured at 0.25, 0.5, 1.0 and 2,0 h. Injection of AVP reduced the water and sodium ingestion vs. control (0.15 M saline). Pre-treatment with AAVP (40, 80 and 160 nmol) did not alter the decrease in the water ingestion induced by AVP, whereas AAVP abolished the action of AVP-induced sodium intake. Losartan (40, 80 and 160 nmol) did not alter the effect of AVP on water and sodium intake, whereas CGP42112A (20, 40 and 60 nmol) at the first 30 min increased water ingestion. Losartan and CGP42112A together increased the actions of AVP, showing more pronounced effects than when the two antagonists were injected alone. The results showed that AVP inhibited the appetites and these effects were increased by the AAVP. The involvement of angiotensinergic receptors in the effects of AVP is also suggested. (C) 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.

Role of serotonergic 5-HT1A and oxytocinergic receptors of the lateral septal area in sodium intake regulation

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

On a possible dual role for the lateral septal area 5-HT1A receptor system in the regulation of water intake and urinary excretion

The 5-hydroxytryptamine (5-HT)(1A) receptor system plays a prominent role in a variety of physiological functions and behavior and regulation of this responsiveness of the receptor system has been implicated in the central regulation of water intake and urinary excretion. The lateral septal area (LSA) exhibits a high density of 5-HT1A receptors, as well as a subpopulation of oxytocin (OT) receptors. Here we report the effects of pMPPF (a selective 5-HT1A antagonist), d(CH2)(5)[Tyr(Me)(2)Thr(4), Orn(5), Tyr(NH2)(9)]-vasotocin (an OT antagonist), and that 5-HT1A receptor system is regulated as a consequence of activation of the Na+ channel by veratridine. Cannulae were implanted into the LSA of rats to enable the introduction of the drugs. Injections of 8-OH-DPAT (a 5-HT1A agonist) blocked water intake and increased urinary excretion, while pMPPF or the OT antagonist injected bilaterally before 8-OH-DPAT blocked its inhibitory effect on water intake and its diuretic effect. In contrast, increases in extracellular sodium levels induced by the sodium channel modulator, veratridine, enhanced 5-HT1A responsiveness for water intake and reduced the diuretic effects induced by 8-OH-DPAT. These trials demonstrated that the responsiveness of the 5-HT1A receptor system in the LSA can be enhanced or depressed as a consequence of an induced rise in extracellular sodium. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

Influence of arginine vasopressin receptors and angiotensin receptor subtypes on the water intake and arterial blood pressure induced by vasopressin injected into the lateral septal area of the rat

In this study we investigated the influence of d(CH2)(5)-Tyr(Me)-[Arg(8)]vasopressin (AAVP) and [adamanteanacetyl(1),0-ET-DTyr(2), Val(4), aminobutyryl(6), Arg(8,9)]-[Arg(8)]vasopressin (ATAVP), which are antagonists of vasopressin V-1 and V-2 receptors, and the effects of losartan, a selective angiotensin AT(1) receptor antagonist, and CGP42112A, a selective AT(2) receptor antagonist, injected into the lateral septal area (LSA) on thirst and hypertension induced by [Arg(8)]vasopressin (AVP). AAVP and ATAVP injected into the LSA reduced the drinking responses elicited by injecting AVP into the LSA. Both the AT(1) and AT(2) ligands administered into the LSA elicited a concentration-dependent decrease in the water intake induced by AVP injected into the LSA, but losartan was more effective than CGP42112A. The increase in MAP, due to injection of AVP into the LSA, was reduced by prior injection of AAVP from 18 +/- 1 to 6 +/- 1 mm Hg. Losartan injected into the LSA prior to AVP reduced the increase in MAP to 7 +/- 0.8 mm Hg. ATAVP and CGP42112A produced no changes in the pressor effect of AVP. These results suggest that the dipsogenic effects induced by injecting AVP into the LSA were mediated primarily by AT(1) receptors. However, doses of losartan were more effective when combined with CGP42112A than when given alone, suggesting that the thirst induced by AVP injections into LSA may involve activation of multiple AVP and angiotensin II receptor subtypes. The pressor response of AVP was reduced by losartan and by AAVP. CGP42112A and ATAVP did not change the AVP pressor response. These results suggest that facilitator effects of AVP on water intake are mediated through the activation of V-1 receptors and that the inhibitory effect requires V-2 receptors. The involvement of AT(1) and AT(2) receptors can be postulated. Based on the present findings, we suggest that the AVP in the LSA may play a role in the control of water and arterial blood pressure balance. (C) 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.