Supervision: Kunst oder Wissenschaft?

In der Betrachtung der Supervision begegnen sich zwei unterschiedliche Perspektiven. Einerseits wird Supervision als schlichte Anwendung wissenschaftlich gewonnener Erkenntnisse gewertet. Andererseits läßt sie sich jedoch auch als eine »Kunst« begreifen. Die Autoren gehen davon aus, daß sich professionelles supervisorisches Handeln nicht hierarchisch einem wissenschaftlichen Regelwerk unterstellen läßt, sondern daß beide Bereiche gleichberechtigt ihren je eigenen Diskurs- und Handlungsformen folgen. Sinnvoll scheint es, das supervisorische Tun als einen heuristischen Suchprozeß zu beschreiben und ihn mit Hilfe der Erkenntnisse der Kreativitätsforschung besser zu verstehen. Die Autoren plädieren weiterhin dafür, daß eine psychoanalytisch orientierte Supervision nur als ein dialogisch-intersubjektives Geschehen begriffen werden kann, in dem die biographische "Wahrheit" oder das institutionelle bzw. organisatorische Unbewußte in einem gleichsam poetisch-schöpferischen Akt zwischen Supervisor und Supervisand(en) gemeinsam erfunden und erzeugt wird.

Supervision: Kunst oder Wissenschaft?

In der Betrachtung der Supervision begegnen sich zwei unterschiedliche Perspektiven. Einerseits wird Supervision als schlichte Anwendung wissenschaftlich gewonnener Erkenntnisse gewertet. Andererseits lässt sie sich jedoch auch als eine "Kunst" begreifen. Die Autoren gehen davon aus, dass sich professionelles supervisorisches Handeln nicht hierarchisch einem wissenschaftlichen Regelwerk unterstellen lässt, sondern dass beide Bereiche gleichberechtigt ihren je eigenen Diskurs- und Handlungsformen folgen. Sinnvoll scheint es, das supervisorische Tun als einen heuristischen Suchprozess zu beschreiben und ihn mit Hilfe der Erkenntnisse der Kreativitätsforschung besser zu verstehen. Die Autoren plädieren weiterhin dafür, dass eine psychoanalytisch orientierte Supervision nur als ein dialogisch-intersubjektives Geschehen begriffen werden kann, in dem die biographische "Wahrheit" oder das institutionelle bzw. organisatorische Unbewusste in einem gleichsam poetischen-schöpferischen Akt zwischen Supervisor und Supervisand(en) gemeinsam erfunden und erzeugt wird.

Zur denkmalpolitischen Praxis der Gegenwart - institutionelle Handlungsspielräume und diskursive Prozesse

Die Arbeit behandelt im Rahmen eines induktiven Ansatzes die Problematik aktueller kommunalpolitischer Zielkonflikte im Umgang mit Baudenkmalen in Deutschland. Dabei wird das Politikfeld Denkmalschutz in seiner kulturell-politischen Mehrdimensionalität unter der Ausgangsfrage untersucht, wie Entscheidungsprozesse verlaufen, bei denen entwicklungsbezogene Interessen und Belange des Denkmalschutzes eine besondere Rolle spielen. Vier Beispielfälle bilden den empirischen Kern der Untersuchung: Ein ortsbildprägendes und architektonisch qualitätsvolles Industriedenkmal wandelt sich mittels staatlicher Förderung zu einer Brachfläche; der Umgebungsschutz eines Gartendenkmals von Weltrang muss den Bedürfnissen des kommerzialisierten Fußballsports den Vortritt lassen; ein historisches Lichtspieltheater wird trotz Massenprotesten von Bürgern zu einem Buchladen umgebaut; eine freistehende Gründerzeitvilla wird unter der Maßgabe maximaler Verkaufsflächengröße durch ein Einkaufszentrum eingehaust. Aufbauend auf einer Analyse der jeweiligen Entscheidungsprozesse werden die Spezifika politischer Auseinandersetzungen um Denkmale fallübergreifend herausgearbeitet. Das Untersuchungsprinzip entspricht einem explorativen Verfahren, wobei der argumentative Austausch als empirischer Schlüssel zu sprachlich materialisierten Deutungsangeboten von Akteuren einen Schwerpunkt der Untersuchung bildet. In der Gegenüberstellung diskursiver Prozesse wird untersucht, wie Deutungsangebote im politischen Prozess entstehen, sich verändern und diskursiv vermittelt werden. Im Mittelpunkt steht der Einblick in das Zusammenspiel empirisch bestimmter Einflussgrößen. Dabei kristallisieren sich mehrere Thesen heraus, die das kulturelle Verständnis, die Rolle des institutionellen Kontextes und die politische Aushandlung als Prozess betreffen. Es wird aufgezeigt, weshalb die Kluft zwischen dem elitären Erhaltungsinteresse der Fachwelt und dem Denkmalverständnis des „Durchschnittsbürgers" als notwendige Triebfeder der denkmalpflegerischen Vermittlungsarbeit und für eine kreative Auseinandersetzung mit dem Denkmal ebenso wie der hoheitliche Denkmalschutz unverzichtbar bleibt.

Lernort stationäre Altenpflege

Die stationäre Altenpflege ist ein Arbeitsbereich, der sich in unterschiedlicher Hinsicht für berufspädagogische Untersuchungen anbietet: Er gewinnt angesichts der demografischen Entwicklung an Bedeutung, ist jedoch gleichzeitig durch spezifische und durchaus problematische Arbeits- und Lernarbeitsbedingungen gekennzeichnet. In dieser Dissertation wird der Frage nachgegangen, wie pflegerische Kompetenzen im Prozess der Arbeit erworben werden können. Ausgehend von dem breit belegten Befund, dass Pflegeexpertise nicht nur über Wissenserwerb, sondern in erheblichem Maße auch durch Arbeitserfahrung entwickelt wird, geht es in dieser Untersuchung darum, welche Lernpotenziale die Arbeit in der Altenpflege bietet und wie die dort beschäftigten Personen sie nutzen.

Human and Raptor Interactions in the Context of a Nomadic Society

This research project focuses on contemporary eagle-taming falconry practice of the Altaic Kazakhs animal herding society in Bayan Ulgii Province in Western Mongolia. It aims to contributing both theoretical and empirical criteria for cultural preservation of Asian falconry. This cultural as well as environmental discourse is illustrated with concentrated field research framed by ecological anthropology and ethno-ornithology from the viewpoint of “Human-Animal Interaction (HAI)” and “Human-Animal Behavior (HAB)”. Part I (Chapter 2 & 3) explores ethno-archaeological and ethno-ornithological dimensions by interpretive research of archaeological artefacts which trace the historical depth of Asian falconry culture. Part II (Chapter 4 & 5) provides an extensive ethnographic narrative of Altaic Kazakh falconry, which is the central part of this research project. The “Traditional Art and Knowledge (TAK)” in human-raptor interactions, comprising the entire cycle of capture, perch, feeding, training, hunting, and release, is presented with specific emphasis on its relation to environmental and societal context. Traditional falconry as integral part of a nomadic lifestyle has to face some critical problems nowadays which necessitate preventing the complete disappearance of this outstanding indigenous cultural heritage. Part III (Chapter 6 & 7) thus focuses on the cultural sustainability of Altaic Kazakh falconry. Changing livelihoods, sedentarisation, and decontextualisation are identified as major threats. The role of Golden Eagle Festivals is critically analysed with regard to positive and negative impact. This part also intends to contribute to the academic definition of eagle falconry as an intangible cultural heritage, and to provide scientific criteria for a preservation master plan, as well as stipulate local resilience by pointing to successive actions needed for conservation. This research project concludes that cultural sustainability of Altaic Kazakh falconry needs to be supported from the angles of three theoretical frameworks; (1) Cultural affairs for protection based on the concept of nature-guardianship in its cultural domain, (2) Sustainable development and improvement of animal herding productivity and herder’s livelihood, (3) Natural resource management, especially supporting the population of Golden Eagles, their potential prey animals, and their nesting environment.

Stå stilla, gå bakåt eller framåt : En analys av lärares utvecklingsdiskurs hos elever

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.

Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder : - Från Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning.

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

Vägen till jämställdhet - Kvinnor i styrelserum eller män i förskolan? : En kritisk analys av den svenska jämställdhetsdiskursen

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality. By examining the debate on equality from two different fields of occupation this paper tries to analyse the fact that the Swedish equality discourse looks very different on male - versus female domination. Although the proportion of male teachers in Swedish preschools is about 3 % and the amount of women serving as public company directors is about 20 %, the current discourse views male dominance within the business sector as problematic, whilst, the dominance of women in the preschool childcare sector as less problematic. In respect of the theory supported by Bourdieu (1999), Hirdman (1990 & 2003) and Foucault (1998 & 2002) this paper advocates that the discourse is biased and simplified and that a perspective that only focuses on areas of male domination sets the wrong priorities. With regards to equality ideals prevalent throughout Norway this paper concludes that the Swedish equality discourse needs a broader and more open approach to assure that Swedish institutions promote equality between men and women in the best possible way.

Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet. Uppgivenhet och maktlöshet förekommer hos de elever som tydligast misslyckats i skolan. I den auktoritära diskursen talas ofta om respekt och föräldrarna och ungdomarna ser problem i skolan som orsakade av lärares förhållningssätt. De såg lösningar som bygger på ett mer auktoritärt förhållningssätt i skolan. En auktoritär diskurs som den som beskrivs i empirin underlättar enligt min mening för konstruktion av individuell oansvarighet alltså en effekt tvärtemot det syfte som den ”vänliga maktutövningen” i den svenska skolan har. Flickorna är kraftfullt begrän¬sade i sin frihet vilket inte pojkarna från samma familjer är. Om det libe¬rala styrsystemet inte uppfattas som tillräckligt repressivt av inter¬vju¬personernas föräldrar kan ungdomarna uppfatta att de har anledning att vara stökiga och det kan också bli en anledning att öka förtrycket av flickor.”Den vänliga styrningen” måste förklaras för föräldrarna och ungdomarna borde få möjlighet att samtala om skillnader mellan kulturerna .

Textvärldar och dialoger i förskolan : En studie om de erfarenheter barn använder sig av kring litteratur i gemensam läsning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.

Vad kommunikation vill säga : En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

”Kan regeringen lägga 48 miljarder extra på invandringen, kan man tycka att ett par miljoner kan gå till oss som bor här och är sjuka i hepatit C?” : Hur invandring och mångkultur uttrycks i insändare, en innehållsanalys

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.