Existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård : En jämförande kvantitativ enkätstudie

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats. Skillnad fanns också mellan deltagare som genomgått specifika kurser respektiveej, i upplevelsen att ha kunskap att identifiera och bemöta existentiella upplevelser hospatienter i palliativ vård. Innehållsanalysen visade att distriktssköterskan måste vara närvarande, kunna bemöta och bekräfta patientens behov för att utföra ett bra arbete. Brist på tidoch fokus påverkade vårdsituationen negativt. Joyce Travelbees teori om omvårdnad som en mellanmänsklig process i vilken en professionell sjuksköterskas uppgift var att etablera enmänsklig relation, valdes som omvårdnadsteoretisk förankring.Konklusion: Resultatet åskådliggjorde betydelsen av utbildning för att kunna identifiera och bemöta patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård.

Att leva med diagnosen Abdominellt Aorta Aneurysm : -en litteraturstudie om upplevelser kring sjukdom och omvårdnad ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ”pulsåderbråck”. Det vanligast förekommande är abdominellt aortaanerysm, bukaortaaneurysm. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livssituationer, livskvalitet och omvårdnadsbehov hos patienter med diagnosen AAA samt att visa på omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienter med denna diagnos. Metod: En litteraturgranskning gjordes i databaserna PubMed, Chinal och Psychinfo samt Högskolan Dalarnas sökmotor Elin. Artiklarna valdes ut efter relevans till syftet. Dess kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Fyra kvalitativa och 16 kvantitativa ansatser ingick i studien. Resultat: Det framkom att HRQoL hos patienter som fick diagnosen AAA försämrades signifikant perioperativt. Oro och rädsla samt känslor av overklighet, nära döden upplevelser och existentiella frågor var vanligt perioperativt. Ingen påvisbar skillnad före och efter screening i HRQoL eller upplevd hälsa iakttogs. Mer information kring exempelvis sexualitet perioperativt kunde lindra oro och rädsla. Diskussion: Omvårdnaden är otillräcklig vid diagnostillfället samt postoperativt. Screening har positiv inverkan på patienternas generella hälsa. Konklusion: Studien visade på ökat behov av omvårdnad i samband med att diagnosen ställts samt efter utskrivning postoperativt.

Kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Vägen tillbaka : Upplevelser av återhämtning från psykos

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutioner

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

På gott och ont : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av vistelsen på HVB-hemmet Närsjögläntan

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomar som varit placerade på Närsjögläntans HVB-hem har upplevt sin vistelse och vilka implikationer som vistelsen medfört. Våra frågeställningar berör hur ungdomar ha upplevt tiden på Närsjögläntan, hur livet efter placeringen ser ut och hur de lyckats att anpassa sig till livet utanför institutionen samt hur ungdomarnas liv såg ut innan placeringen på Närsjögläntan i förhållande till livet efteråt.Den empiriska undersökningen har utförts genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Vår forskningsansats grundar sig i hermeneutiken och vår undersöknings- och analysmetod influeras av grounded theory. Våra teoretiska perspektiv utgår från E. Goffmans teori om totala institutioner och G. H. Meads socialisationsteori.De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att ungdomarna upplever att Närsjögläntan i allmänhet och personalen i synnerhet har haft en stor betydelse för deras förbättrade livssituation och självbild efter placeringen. Dock framgår att livssituationen efter vistelsen innefattar viss kvarvarande problematik som till viss del är beroende av negativa konsekvenser som institutionsvistelsen fört med sig.

Att leva och arbeta i dödens närhet : Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser i mötet med den döende patienten - En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

Patienters erfarenheter av trycksår : En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

Palliativa patienters livskvalitet vid behandling med parenteral nutrition : en litteraturöversikt

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av granskningsmallar och artiklarna som lade grunden till resultatet motsvarade medel till hög kvalitet. Resultat: Resultatet visade på att flertalet patienter kände en trygghet och lättnad när den parenterala nutritionen introducerades. Patienterna ansåg att vetskapen att deras nutritionsbehov blev tillfredsställt gjorde att de inte behövde vara rädda för att svälta ihjäl. De upplevde en ökad livskvalitet då de slapp oroa sig för födointaget och orkade medverka mera aktivt i det sociala familjelivet. Flertalet av patienterna uppgav en förbättrad livskvalitet när möjlighet gavs att få parenteral nutrition i hemmet trots att det innebar inskränkningar i familjelivet. De uppgav även en ökad styrka till att hantera bland annat sjukdomssymtom och behandlingsbiverkningar. Den parenterala nutritionen gav i vissa fall problem med biverkningar, men de flesta patienterna skattade ändå livskvaliteten högre av att få näringsdroppet. Resultatet visade även på att om den parenterala nutritionen sattes in i ett tidigt skede kunde en förbättring av nutritionsstatusen ske och patienterna behöll sin kroppsvikt under en något längre tid. Det resulterade i en ökad skattning av livskvaliteten. De sista veckorna i livet hade näringsdroppet ingen mätbar positiv effekt.

Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

De äldres upplevelser i samband med en förändrad boendesituation : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.

Högläsning i förskola och skola : stämmer barnens upplevelser av högläsningen överens med pedagogens syfte?

Denna uppsats behandlar högläsning i förskolan och skolans tidigare år. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och två pedagoger i förskolan samt fem elever och två lärare i skolans år 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tänker omkring högläsningen och om deras upplevelser överensstämmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön är betydelsefull då den både kan skapa förutsättningar eller utgöra hinder för barns lärande och utveckling. Vid högläsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse för läs- och skrivinlärning.Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen i de båda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stämmer överens med pedagogens och lärarens syften. Då vi funnit att barnen tycker om högläsning och tror att pedagogen vill att de ska lära sig något, stämmer detta överens med pedagogens och lärarens syfte om att högläsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jämförelsen mellan förskolan och skolans år 2 upptäckte vi både likheter och skillnader. En likhet är att det mångkulturella perspektivet saknas i litteraturen, dessutom fann vi att barnen i förskolan har möjlighet att påverka vilken litteratur som ska läsas vid de spontana lässtunderna medan eleverna i skolan inte kan påverka valet av litteratur.Slutsatsen i denna studie är att pedagogerna och lärarna har olika syften med högläsningen och vi menar att det är av stor betydelse att dessa alltid förklaras för barnen. När barnen och eleverna förstår avsikten med högläsningen, oavsett om den är en stunds vila och avkoppling eller om den beskrivs som en lärandesituation, kan det skapas goda förutsättningar för lärande och utveckling.

Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

Sjuksköterskans upplevelser av den palliativa vården vid användadet av Liverpool Care Pathway

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården.