Evaluación de barreras vegetales en el manejo integrado de la mancha anular del papayo (PRSV-P) en Michoacán, México

El efecto de barreras vegetales como componente de un programa de manejo integrado (MI), se validó y adaptó en 1999 en Michoacán, México, para controlar la Mancha Anular del Papayo, enfermedad causada por el Papaya ringspot potyvirus type-P (PRSV-P). Se estableció un experimento en parcelas divididas con dos factores experimentales: barreras vegetales (Hibiscus sabdariffa), y componentes de MI: MI sin aspersión de citrolina (1.5%) (MI-A), MI sin eliminación de plantas con síntomas iniciales de virosis antes de floración (MI-D) y MI. Las barreras vegetales sembradas 20 días antes del trasplante del papayo y el desplante retrasaron en 19 días el inicio del progreso de epidemias en el MI lo que resultó en una mayor producción (14.2%) que el resto de tratamientos, aunque fue superado por MI-A en vigor (4% en diámetro de tallo). La citrolina fue fitotóxica, disminuyó el vigor de plantas (5.3%) y no limitó significativamente el desarrollo de la enfermedad ya que la intensidad de las epidemias (X0 = 47días, Yf = 84% y ABCPE = 3220% días) fue similar al testigo. El uso de barreras vegetales por si sola aparentemente no es suficiente para la reducción de la incidencia y dispersión de la enfermedad. Los áfidos más abundantes, con reconocida capacidad transmisora del PRSV-P, fueron Aphis gossypii, A. nerii, A. spiraecola y Macrosiphum euphorbiae, los cuales representaron aproximadamente el 13% del total de áfidos capturados.

Afhandling om hushållningens upkomst och tilväxt i Österbotten : Första delen, med philosophiska facultetens bifall utgifven och försvarad af Hans Petter Winge, phil. mag. och Jacob Abraham Strömmer, Österbottningar. I Åbo Academies öfre lärosal den 22 Februarii 1797, på vanlig tid förmiddagen

Bound in: Dissertatio historica de paroecia Alandiae Lemland, eique annexa Lumparland / Daniel Ferdinandus Mallén. Aboae : typis Frenckellianis, [1792]

Estudo clínico da aplicação de matriz inorgânica de osso associado a peptídeo sintético de adesão celular (MIO/P-15), PepGen P-15®, em lesões periodontais avançadas de cães

Os mecanismos biológicos desenvolvidos para aumentar a qualidade da regeneração óssea e da reparação tecidual de sítios periodontais específicos continuam a ser um desafio e têm sido complementado pela capacidade de adesão celular do colágeno do tipo I, promovida por um peptídeo sintético de adesão celular (P-15), associado a uma matriz inorgânica de osso (MIO) para formar MIO/P-15. O objetivo deste estudo foi avaliar a perda do nível clínico de inserção e a resposta da bolsa periodontal em dentes após 3 e 6 meses da aplicação de enxerto com MIO/P-15. Vinte e um cães do Hospital Veterinário da Universidade de São Paulo foram anestesiados para realização de tratamento periodontal e 132 faces dentais com perda de nível clínico de inserção foram tratadas, sendo que 36,4% (48 faces) receberam o peptídeo de adesão celular e 63,6% (84 faces) compuseram o grupo controle que recebeu tratamento convencional (retalho muco-gengival e aplainamento radicular). O procedimento foi documentado através de radiografia intra-oral e todas as sondagens de bolsas periodontais foram fotografadas. Depois de 3 e de 6 meses, os animais foram re-anestesiados a fim de se obter novas avaliações, radiografias, fotografias e sondagens periodontais. As 48 faces com perda de nível clínico de inserção que receberam material de enxertia apresentaram taxa de 40% de recuperação do nível clínico de inserção após 6 meses. O grupo controle de faces dentais não apresentou alteração do nível clínico de inserção. A face palatina foi a que apresentou melhor taxa de regeneração (40%) e os dentes caninos e molares mostraram as melhores respostas (57,14% e 65%, respectivamente). Não houve sinais de infecção pós-cirúrgica relacionadas à falta de higienização oral dos animais. Pode-se concluir que o MIO/P-15 auxilia na regeneração e re-aderência das estruturas periodontais, incluindo osso alveolar. Sua aplicação mostrou-se fácil e prática e a incidência de complicações pós-cirúrgicas foi baixa. Ainda assim, mais estudos e pesquisas são necessários para que se avalie a quantidade e a qualidade do osso e do ligamento periodontal formados.

Expression of P-glycoprotein, multidrug resistance-associated protein, glutathione-S-transferase pi and p53 in canine transmissible venereal tumor

The overexpression of proteins P-glycoprotein (P-gp), multidrug resistance-associated protein (MRP1), mutant p53, and the enzyme glutathione-S-transferase (GSTpi) are related to resistance to chemotherapy in neoplasms. This study evaluated the expression of these markers by immunohistochemistry in two groups of canine TVT, without history of prior chemotherapy (TVT1, n=9) and in TVTs presented unsatisfactory clinical response to vincristine sulfate (TVT2, n=5). The percentage of specimens positively stained for P-gp, MRP1, GSTpi and p53 were, respectively 88.8%, 0%, 44.5% and 22.2% in TVT1 and 80%, 0%, 80% and 0% in TVT2. In TVT1, one specimen presented positive expression for three markers and four specimens for two markers. In TVT2, three specimens expressed P-gp and GSTpi. In conclusion, the canine TVTs studied expressed the four markers evaluated, but just P-gp and GSTpi were significantly expressed, mainly at cytoplasm and cytoplasm and nuclei, respectively, either before chemotherapy as after vincristine sulfate exposure. Future studies are needed to demonstrate the function of these two markers in conferring multidrug resistance (MDR) or predict the response to chemotherapy in canine TVT.

Daniel Hjort: sorgespel i fem akter med fyra tablåer af Josef Julius Wecksell

Första gången uppfördt på Nya Theatern i Helsingfors den 26 november 1862.

Situationella faktorer i sexuellt utnyttjande av barn modererar effekten på hälsoriskbeteenden : en metaanalys

Sexuellt utnyttjande av barn har ett samband med en högre risk att uppvisa hälsoriskbeteenden, men det är oklart huruvida sambandet modereras av situationella faktorer såsom barnets ålder vid första utnyttjandet, mängden utnyttjande, användning av fysiskt våld, intra- eller extrafamiliär förövare och förekomst av penetration. För att undersöka detta genomfördes en metaanalys, där effekterna på hälsoriskbeteendena alkohol- och drogmissburk, stört ätbeteende och självskadebeteende undersöktes. Empiriska studier skrivna på engelska, som gav tillräckliga data gällande förhållandet mellan nämnda situationella faktorer och hälsoriskbeteenden inkluderades i metaanalysen. Litteratursökningen resulterade i 47 studier, med ett totalt sampel på 19555 individer som utnyttjats sexuellt före 18 års ålder. Små till medelstora modererande effekter hittades för användning av fysiskt våld (r = 0,252; 95 % CI [0,155; 0,345]), mängd (r = 0,107; 95 % CI [0,051; 0,162]) och penetration (r = 0,122; 95 % CI [0,075; 0,169]), där förekomsten av dessa variabler har ett samband med högre risk att uppvisa hälsoriskbeteenden. Effekten av användning av fysiskt våld var endast signifikant för självskadebeteenden. Effekten av mängd och penetration var signifikant för alkohol- och drogmissbruk och självskadebeteenden. Inga effekter hittades för barnets ålder vid första utnyttjandet eller intra- eller extrafamiliär förövare. I föreliggande studie understryks vikten av att ta situationella faktorer i beaktande vid forskning kring sexuellt utnyttjande av barn.