Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.

En meningsfull tillvaro för den äldre människan : En litteraturöversikt

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Práticas pedagógicas das escolas de ensino médio que contribuem para a escolha do aluno pelo curso de Engenharia de Produção da UFRN

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior

Migraciones internacionales en un contexto de crecimiento económico: el caso de Chile

Incluye Bibliografía

A expansão da cultura da cana-de-açúcar e de usinas canavieiras na microrregião de Paranaíba Mato Grosso do Sul

Pós-graduação em Agronomia - FEIS

Balanço de potássio no sistema solo-planta influenciado pela textura e adubação potássica em solos tropicais

Pós-graduação em Agronomia (Agricultura) - FCA

Ginástica rítmica e especialização precoce: caminhos das pesquisas e publicações no Brasil

This final course project originates itself from the discussions of the Group of Studies and Pedagogical Research in Gymnastics (GEPPEGIN) of Unesp/RC and starts with the Pedagogy of Sport, with the purpose of knowing, analysing and discussing its existence and paths, in a series of discussions about the early specialization. The early specialization is a theme that relates frequently to the modalities of gymnastics, the focus point being that most gymnasts are specialized younger than most athletes from other sports (SCHIAVON, 2009), and not always in a proper way. It is from this issue that the intention of this study begins: knowing, analysing and discussing the existence and the ways of discussions about early specialization in researches and publications related to Rhythmic Gymnastics in the last decade (2002-2012) in Brazil. For the development of this qualitative research of scientific initiation a bibliographic research will be conducted about Rhythmic Gymnastics, with the focus on arising researches from post graduation programs stricto-sensu, recognized by Capes and, scientific papers, published during indexed periods in Brazil and classified in Qualis of Physic Education

Perinatal mental health service provision in Switzerland and in the UK.

QUESTIONS UNDER STUDY The epidemiology of maternal perinatal-psychiatric disorders as well as their effect on the baby is well recognised. Increasingly well researched specialised treatment methods can reduce maternal morbidity, positively affect mother-baby bonding and empower women's confidence as a mother. Here, we aimed to compare guidelines and the structure of perinatal-psychiatric service delivery in the United Kingdom and in Switzerland from the government's perspective. METHODS Swiss cantons provided information regarding guidelines and structure of service delivery in 2000. A subsequent survey using the same questionnaire was carried out in 2007. In the UK, similar information was accessed through published reports from 2000-2012. RESULTS Guidelines for perinatal psychiatry exist in the UK, whereas in Switzerland in 2000 none of the 26 cantons had guidelines, and in 2007 only one canton did. Joint mother-baby admissions on general psychiatric wards were offered by 92% of the Swiss cantons. In the UK, pregnant women and joint mother-baby admissions are only advised onto specialised perinatal-psychiatric units. In Switzerland, in 2007, three specialised units (max. 24 beds) were in place corresponding to 1 unit per 2.5 million people, while in the UK there were 22 mother-baby units (168 beds) in 2012 (1 unit per 2.8 million). In the UK, less than 50% of trusts provided specialised perinatal-psychiatric health care. CONCLUSIONS The main difference between the UK and Switzerland was the absence of guidelines, regular assessment and plans for future development of perinatal psychiatry in Switzerland. There are still geographical differences in the provision of perinatal-psychiatric services in the UK.