Trycksår : Bedömningsinstrument, riskfaktorer och preventiva åtgärder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

Höftfraktur; Riskfaktorer och Preventiva åtgärder

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

Patienters delaktighet i planeringen av deras egen omvårdnad

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena. Detta visar också att vår H1 hypotes kan stärkas genom detta statistiska samband. Eftersom p-värdet är > än 0.001 så är sannolikheten att slumpen skulle ha gjort detta liten, det stärker hypotesen att det är en skillnad mellan hur patienterna föredrog samt hur de upplevde att de fick vara delaktiga i planeringen av sin egen omvårdnad. Diskussion: Resultatet påvisar att det finns skillnad mellan hur patienterna ville vara delaktiga med hur de fick vara delaktiga i planeringen av deras omvårdnad inom sluten somatisk vård. Patienterna upplevde att de fick vara mer passiva än vad de önskade.NyckelordDelaktighet, omvårdnad, patient och vårdpersonal. KeywordParticipation, nursing, patient and nursingstaff.

Den omgivande sjukvårdsmiljön : Betydelsen av design, färger, konst och ljud ur ett patientperspektiv - en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade vidare att musik hade en positiv effekt på välbefinnandet under coronarangiografi samt på postoperativ smärta. Smärttröskel och smärttålighet kunde också påverkas positivt med hjälp av visuell stimuli som omvårdnadsåtgärd. Diskussioner med den äldre patienten kring målad konst ökade det sociala samspelet, förbättrade välbefinnandet och hälsan samt hade en positiv effekt på den äldres syn på sin egen livssituation. Två tredjedelar av patienterna i en studie menade att den målade konsten var en avgörande faktor för deras tillfrisknande.

Barn med smärta : Copingstrategier hos barnSjuksköterskor och deras kunskaper och bristande kunskaper

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd. Sjuksköterskans uppgift var att uppmärksamma barnets smärta, se till att smärtbehandling gavs och sedan utvärderade effekten av smärtbehandlingen. För att sjuksköterskan skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt krävdes en god kunskap om smärta hos barn. Olika typer av copingstrategier som barn använde sig av vid smärttillstånd var att distansera sig, kämpa emot och göra det bättre. Resultaten visade att ju mer smärta barnen kände desto oftare användes dessa strategier. Dessa strategier gick under begreppen känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 : samt sjuksköterskans betydelse i deras omvårdnad

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.

Malnutrition hos äldre patienter på sjukhus : Metoder för bedömning av nutritionsstatus samt sjuksköterskans rutiner och attityder i samband med prevention

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Naturlig familjeplanering : Kvinnor och mäns upplevenser samt sjuksköterskans kunskap och användningsområden

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.

Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

Palliativ vård i hemmet : Upplevelser och behov av stöd hos patienter med cancer

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vårdade eller dö på sjukhus. De som vårdades i hemmet hade bättre välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Patienterna ansåg att deras närstående var en viktig del av vården men det framkom även att de upplevde sig som en börda för de närstående. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan på dem. Det framkom dock att de önskade att stödet från det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansågs också som viktigt att ha tillgång till vårdpersonal dygnet runt samt att få råd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt stöd och de önskade att teamet delade deras känslor.

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer : -en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid. Ju längre tiden gick desto färre copingstrategier behövde de använda sig av för att hantera sin situation. Det visade sig också att mödrarna oftast använde sig av problemfokuserade copingstrategier såsom att söka socialt stöd och att söka information, men även till viss del av känslofokuserade copingstrategier som att tänka positivt och att hålla samman familjen. Fäderna däremot använde sig till största delen av känslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig från problemet genom att spendera mer tid på arbetet. Syskon till barn med cancer använde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier än vad föräldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till störst hjälp var att söka socialt stöd, att söka information samt att umgås med kamrater och sysselsätta sig med annat.

Bröstcancer : Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

Övervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

Plötsligt dödsfall : anhörigas behov och sjuksköterskors åtgärder

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att författarna valde detta ämne var att de upplevde det svårt att bemöta efterlevande. När anhöriga drabbades av ett plötsligt dödsfall kunde deras liv vändas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjuksköterskor anhöriga mötte först. Det framkom i flera studier att anhöriga känner ett stort behov av närhet, kommunikation, stöd och komfort. Anhöriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om närståendes död. Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga vid plötsliga dödsfall. Trots detta upplevde anhöriga att sjuksköterskor hade medkänsla och kunskap om den svåra krisen som drabbat dem. Sjuksköterskor gav information och lyssnade på anhöriga, detta bidrog till emotionellt stöd till anhöriga.

Patienters och sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden i den palliativa vården

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.