Konzeption von Entwicklungspfaden für Zulieferparks in der Automobilindustrie

Die Automobilindustrie reagiert mit Modularisierungsstrategien auf die zunehmende Produktkomplexität, getrieben durch die wachsenden Individualisierungsanforde-rungen auf der Kundenseite und der Modellpolitik mit neuen Fahrzeuganläufen. Die Hersteller verlagern die Materialbereitstellungskomplexität durch Outsourcing an die nächste Zulieferebene, den First Tier Suppliern, die seit Beginn der 90er Jahre zunehmend in Zulieferparks in unmittelbarer Werknähe integriert werden. Typische Merkmale eines klassischen Zulieferparks sind: Bereitstellung einer Halleninfrastruktur mit Infrastrukturdienstleistungen, Anlieferung der Teileumfänge im JIS-Verfahren (Just-in-Sequence = reihenfolgegenaue Synchronisation), lokale Wertschöpfung (Vormontagen, Sequenzierung) des Zulieferers, Vertragsbindung der First Tier Zulieferer für die Dauer eines Produktlebenszyklus und Einbindung eines Logistikdienstleisters. Teilweise werden zur Finanzierung Förderprojekte des öffent-lichen Sektors initiiert. Bisher fehlte eine wissenschaftliche Bearbeitung dieses Themas "Zulieferpark". In der Arbeit werden die in Europa entstandenen Zulieferparks näher untersucht, um Vor- und Nachteile dieses Logistikkonzeptes zu dokumentieren und Entwicklungs-trends aufzuzeigen. Abgeleitet aus diesen Erkenntnissen werden Optimierungs-ansätze aufgezeigt und konkrete Entwicklungspfade zur Verbesserung der Chancen-Risikoposition der Hauptakteure Automobilhersteller, Zulieferer und Logistikdienst-leister beschrieben. Die Arbeit gliedert sich in vier Haupteile, einer differenzierten Beschreibung der Ausgangssituation und den Entwicklungstrends in der Automobilindustrie, dem Vorgehensmodell, der Dokumentation der Analyseergebnisse und der Bewertung von Zulieferparkmodellen. Im Rahmen der Ergebnisdokumentation des Analyseteils werden vier Zulieferparkmodelle in detaillierten Fallstudien anschaulich dargestellt. Zur Erarbeitung der Analyseergebnisse wurde eine Befragung der Hauptakteure mittels strukturierten Fragebögen durchgeführt. Zur Erhebung von Branchentrends und zur relativen Bewertung der Parkmodelle wurden zusätzlich Experten befragt. Zur Segmentierung der Zulieferparklandschaft wurde die Methode der Netzwerk-analyse eingesetzt. Die relative Bewertung der Nutzenposition basiert auf der Nutzwertanalyse. Als Ergebnisse der Arbeit liegen vor: · Umfassende Analyse der Zulieferparklandschaft in Europa, · Segmentierung der Parks in Zulieferparkmodelle, Optimierungsansätze zur Verbesserung einer Win-Win-Situation der beteiligten Hauptakteure, · Relative Nutzenbewertung der Zulieferparkmodelle, · Entwicklungspfade für klassische Zulieferparks.

Infrastrukturwandel im Wohlfahrtsstaat

Die hier zusammengetragenen Aufsätze gehen sämtlich auf Vorträge zurück, die auf der Jahrestagung der „Sektion Sozialpolitik“ der Deutschen Gesellschaft für Soziologie Anfang Oktober 2011 in Kassel präsentiert wurden. Die Tagung hatte zum Ziel, die Entwicklung wohlfahrtsstaatlicher Infrastruktur(en) zum Gegenstand einer historischen, internationalen und sektorvergleichenden Diskussion zu machen und so die Sensibilität der Fachöffentlichkeit für die oben aufgeworfenen Fragen zu erhöhen.

Sensordatenfusionsansätze in der Thermografie zur Verbesserung der Messergebnisse

Thermografie hat sich als wichtiges Hilfsmittel für die Inspektion, Prüfung und Überwachung etabliert. Bei vielen Anwendungen ist eine einzelne Messung allein oft nicht aussagekräftig, z. B. weil Strukturen nicht deutlich genug wahrgenommen werden können, das Messobjekt größer als das Blickfeld der Optik ist oder sich Kenngrößen erst aus dem zeitlichen Verlauf von Messungen ergeben. Zudem erfasst der Bediener der Kamera mit seinen Sinnen und seiner Erfahrung noch viele weitere Einflussgrößen, die bei der Entscheidungsfindung berücksichtigt werden. Eine Automatisierung von Inspektionsaufgaben in unbekannten Umgebungen ist also sehr komplex. In dieser Arbeit werden daher verschiedene Sensordatenfusionsansätze untersucht, die in der Thermografie eingesetzt werden können. Das Ziel bei der Fusion ist dabei die Verbesserung der Qualität der Messung und die Vergrößerung der verfügbaren Menge an nutzbaren Informationen über ein Messobjekt. Die betrachteten Ansätze können entweder nur mit Messungen der Thermografiekamera durchgeführt werden: zur Rauschunterdrückung durch zeitliche Mittelwertbildung, zur Vergrößerung der Schärfentiefe durch Kombination von Aufnahmen mit unterschiedlichem Fokus, zur Vergrößerung der Dynamik (also des Temperaturmessbereichs) durch Kombination von Messungen mit unterschiedlichen Messbereichen und durch Veränderung von Filtereinstellungen zur Unterdrückung von Störungen und zum Ableiten von geometrischen Informationen und Oberflächeneigenschaften. Weiterhin kann durch Veränderung der Kameraausrichtung das Blickfeld vergrößert und die geometrische Auflösung verbessert werden. Die Datenfusion von Thermogrammen kann aber auch mit Daten von anderen bildgebenden Messgeräten durchgeführt werden. Betrachtet wird die Kombination mit normalen Kameras im sichtbaren Spektralbereich, Thermografiekameras in anderen Wellenlängenbereichen und Tiefenkameras/Entfernungsmessgeräten (3D-Scanner, Laserscanner). Dadurch lassen sich für einen Messpunkt mehr Informationen gewinnen und die Messdaten können geometrisch als 3D-Modelle interpretiert und analysiert werden. Die Vielzahl an Informationen soll eine solide Dokumentation und gute (automatische) Analyse ermöglichen. Neben den Grundlagen zur Thermografie, dem punktweisen Zusammenführen von Messdaten und den oben genannten Sensordatenfusionsansätzen, wird ein Anwendungsbeispiel gezeigt. Darin soll die Machbarkeit der automatisierten Inspektionsdurchführung und die Kombination und praktische Anwendung der verschiedenen Sensordatenfusionsansätze gezeigt werden.

Human and Raptor Interactions in the Context of a Nomadic Society

This research project focuses on contemporary eagle-taming falconry practice of the Altaic Kazakhs animal herding society in Bayan Ulgii Province in Western Mongolia. It aims to contributing both theoretical and empirical criteria for cultural preservation of Asian falconry. This cultural as well as environmental discourse is illustrated with concentrated field research framed by ecological anthropology and ethno-ornithology from the viewpoint of “Human-Animal Interaction (HAI)” and “Human-Animal Behavior (HAB)”. Part I (Chapter 2 & 3) explores ethno-archaeological and ethno-ornithological dimensions by interpretive research of archaeological artefacts which trace the historical depth of Asian falconry culture. Part II (Chapter 4 & 5) provides an extensive ethnographic narrative of Altaic Kazakh falconry, which is the central part of this research project. The “Traditional Art and Knowledge (TAK)” in human-raptor interactions, comprising the entire cycle of capture, perch, feeding, training, hunting, and release, is presented with specific emphasis on its relation to environmental and societal context. Traditional falconry as integral part of a nomadic lifestyle has to face some critical problems nowadays which necessitate preventing the complete disappearance of this outstanding indigenous cultural heritage. Part III (Chapter 6 & 7) thus focuses on the cultural sustainability of Altaic Kazakh falconry. Changing livelihoods, sedentarisation, and decontextualisation are identified as major threats. The role of Golden Eagle Festivals is critically analysed with regard to positive and negative impact. This part also intends to contribute to the academic definition of eagle falconry as an intangible cultural heritage, and to provide scientific criteria for a preservation master plan, as well as stipulate local resilience by pointing to successive actions needed for conservation. This research project concludes that cultural sustainability of Altaic Kazakh falconry needs to be supported from the angles of three theoretical frameworks; (1) Cultural affairs for protection based on the concept of nature-guardianship in its cultural domain, (2) Sustainable development and improvement of animal herding productivity and herder’s livelihood, (3) Natural resource management, especially supporting the population of Golden Eagles, their potential prey animals, and their nesting environment.

Sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation enligt VIPS-modellen : en journal- och enkätstudie

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

Medarbetarsamtal : En kvalitativ studie av medarbetarsamtalets betydelse, genomförande och uppföljning bland enhetschefer och medarbetare i den offentliga sektorn

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år. I praktiken har vi sett att det mer kommit att handla om att förbättra relationen mellan parterna och att vikten av att bli bekräftad av sin chef som medarbetare är stor. Hur medarbetarsamtalet var utformat varierade bland de enheter som ingick i studien men alla enheterna genomförde medarbetarsamtal en gång per år. Medarbetarsamtalet kan fungera som ett ledningsinstrument och även för att ta reda på behovet av förändring och utveckling inom organisationen. Studien har visat att medarbetarsamtal har relevans för det arbete som utförs på enheten. Dokumentation och uppföljning som görs under medarbetarsamtalet står till största del ledningen för. Litteraturstudien har visat att det saknas forskningsstudier kring området medarbetarsamtal.

Utveckling av en datamodell för lagring av meddelandedefinitioner på ett pappersbruk

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes. Syftet med arbetet var huvudsakligen att förändra hanteringen av meddelandedefinitioner, för att möjliggöra ändrade rutiner vid felsökning i meddelandetrafiken mellan informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Syftet bestod också i att studera hur val av systemarkitekturen kan vara avgörande vid problem som uppstår vid felsökning av meddelanden som sänds mellan de olika systemen. Resultatet visar att en gemensam datamodell för definitioner över olika typer av meddelanden är svår att åstadkomma. Meddelanden som är uppbyggda av fält med fasta längder kan inte beskrivas i samma datamodell som meddelanden med segment och dataelement avgränsade med en segmentstagg. Istället får man använda två modeller. Resultatet från analysen av systemarkitekturens påverkan av problem vid felsökning visar, att det går att identifiera några problem där det finns ett samband. Problemen rör främst områden så som ansvar, dokumentation och systemarkitekturens uppbyggnad.

Åtgärdsprogram : En kvalitativ undersökning om åtgärdsprogrammets synliga sida

I dagens skola finns det många elever som är i behov av särskilda stödinsatser i form av ett åtgärds-program. I vår strävan efter en skola för alla bör och ska ett åtgärdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. Vårt syfte är att undersöka den synliga sidan av åtgärdsprogrammet, hur man arbetar och upprättar åtgärdsprogram på två skolor i Mellansverige. För att få svar på våra ställda frågor har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden, både i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vår undersökning visar på att åtgärdsprogrammen i många fall är likriktade och statiska, samma åtgärder och målsättningar upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av våra intervjuer visar på att åtgärderna inte skiljer sig nämnvärt från tiden innan åtgärdsprogrammen infördes samt att åtgärdsprogrammet inte alltid visar på den verkliga insatsen vilket tyder på att åtgärdsprogrammet endast ses som en dokumentation i många fall.

Vårdnadshavares tankar om utvecklingssamtal och IUP : en kvalitativ undersökning

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1–3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena. Våra intervjusvar har sammanställts för att sedan bearbetas och nå ett resultat där våra frågeställningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vårdnadshavare inte anser sig ha tillfredsställande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vårdnadshavare att de genom IUP:n har möjlighet att följa sitt barns kunskapsprocess och på så vis stödja deras utveckling. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de är nöjda med dem och dess innehåll. Våra principiella slutsatser är att vårdnadshavare tillhandahålls för lite information kring IUP. Som blivande lärare har vi fördelen att veta om denna brist så att vi kan vidareförmedla vetskapen om detta på våra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.

Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvårdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Utveckling av webbtjänst för BISRapportgenerator på Banverket

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet. Resultatet har framställts genom en reflexiv analysmetod med abduktionsom angreppssätt och kvalitativa datainsamlingsmetoder.Som en praktisk del i vårt examensarbete har vi utvecklat en webbtjänst som tillhandahållerfunktionalitet för att nå data i BIS om nätanknutna företeelser och ett ramverk för att omstruktureraBIS interna format i enlighet med standarder.Vi föreslår att Banverket följer de svenska tillämpningsstandarderna SS 63 70 04, SS 63 70 06och SS 63 70 07. Enligt vårt förslag ska Banverket vidta följande åtgärder för att leverera grundläggandedata om järnvägsnät och nätanknutna företeelser enligt dessa standarder:• Analys av informationsbehov utifrån nya verklighets- och verksamhetskrav.• Dokumentation av begreppsmodell och publicering av objekttypskatalog.• Kvalitetssäkring av informationen i BIS.• Datainsamling av koordinater på noder och geometrier på länkar.• Utveckling av ny datamodell för BIS som stödjer tidsaspekter.• Översyn av BIS arkitektur och design.• Uppgradering av utvecklingsplattform.• Utveckling av transformeringar för omstrukturering av rapportresultat från BIS interna formattill standarder.• Komplettering av webbtjänsten med metoder för att leverera metadata. Användaren behövermetadata för att kunna välja objekttyper, attribut och urvalskriterier när rapportbeställningarskapas.• Komplettering av webbtjänsten med metoder för att leverera information om järnvägsnätetsinfrastruktur.

Varför är barns lek viktig? : en studie om fem pedagogers uppfattningar om lekens betydelse i förskolan

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande. De ser sig egen närvaro som viktig i barns lek. Pedagogerna är överens om att miljön inverkar på barnen och att den har betydelse för deras lek. De framhåller att de använder sig av dokumentation för att synliggöra barns lärande.

Omvårdnad vid livets slut: LCP i jämförelse med ordinarie palliativ vård samt sjuksköterskors och läkares erfarenhet av LCP

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.

Sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.