El mito Roosevelt para América Latina (1901-1909)

La figura de Theodore Roosevelt, presidente de los Estados Unidos de 1901 a 1909, ha sido alimentada negativamente sin comprender que su política exterior respondió a las necesidades de la nación estadounidense en pleno proceso de expansión imperialista. Este personaje se ha convertido en un mito histórico no sólo por haber definido el papel de Estados Unidos en el mundo a partir del interés nacional sino, también, por su política intervensionista en América Latina. El análisis histórico en la larga duración permite el estudio de aspectos ideológicos, culturales y su vinculación con la política exterior. Nuestro personaje, y el establishment del que era parte, vivió una época marcada por la expansión económica, un darwinismo social tergiversado, el racialismo, un sentido de destino manifiesto y la misión civilizadora. Este trabajo intenta establecer esa diferenciación que tuvo Theodore Roosevelt entre Centroamérica y América del Sur para la aplicación de su política exterior, que no puede ser llamada «política del gran garrote», pues se caería en la generalización, sino más bien diplomacia del control y de la fuerza. El análisis del discurso de este personaje evidencia cómo él percibió unas zonas al sur de Estados Unidos, como «civilizadas», en contraposición a aquellas que consideraba «bárbaras», en Centroamérica.

Ideología, cultura y política exterior estadounidense hacia América Latina: un estudio en torno a los mitos y estereotipos durante el gobierno de Theodore Roosevelt (1901-1909)

Este trabajo es un estudio de factores de carácter político, ideológico y cultural que intervinieron y aún se dejan notar en la relación Estados Unidos y América Latina. TEMA: IDEOLOGÍA, CULTURA Y POLÍTICA EXTERIOR ESTADOUNIDENSE HACIA AMÉRICA LATINA: UN ESTUDIO EN TORNO A LOS MITOS Y ESTEREOTIPOS DURANTE EL GOBIERNO DE THEODORE ROOSEVELT (1901-1909) El desarrollo de la presente investigación parte de la figura de Theodore Roosevelt (1858 – 1919), como modo de proyectarse al análisis de toda una época para explicar la relación existente entre la ideología estadounidense y su política exterior hacia América Latina durante el gobierno de Teddy Roosevelt (1901 – 1909) quien por un azar en la historia llego a ser presidente de los Estados Unidos debido a la inesperada muerte del presidente Mackinley. Roosevelt ocupó una posición histórica única en el enfoque de los Estados Unidos a las Relaciones Internacionales. Como señala Kissinger, ningún otro presidente definió tan cabalmente el papel mundial de los Estados Unidos por su interés nacional, ni identificó tan completamente el interés nacional con el equilibrio de poder. Nuestro objetivo es centrarnos en la relación existente entre mitos, estereotipos y política exterior estadounidense frente a América Latina, a partir del estudio del personaje ya mencionado. En ningún momento pretendemos afirmar que el curso de los asuntos internacionales ha sido inevitable o bien determinado por un hombre o por fuerzas sobre las cuales este hombre no ha ejercido control, más bien pretendemos hacer notar la interrelación entre los actores y las fuerzas a través de los mitos y estereotipos que se han ido forjando en los actores.

Korslagde armar och tomma kassakistor : Avdelning 332 vid Grycksbo Pappersbruk och storstrejken 1909

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Vad var Snöå lanthushållsskola? : Tillkomsten, verksamheten och eleverna 1909-1989

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

Vilhelm Ekelund och den fransk-italienska kultursfären : Några nedslag i de tidiga prosaverken - från Antikt ideal (1909) till Attiskt i fågelperspektiv (1919)

Vilhelm Ekelund och den fransk-italienska kultursfären: Några nedslag i de tidiga prosaverken – från Antikt ideal (1909) till Attiskt i fågelperspektiv (1919). (Vilhelm Ekelund and the French and Italian cultural heritage: A study of his early prose – from Antikt ideal (1909) to Attiskt i fågelperspektiv (1919)). The Swedish poet, essayist and aphorist Vilhelm Ekelund was not only influenced by German literature and philosophy, he also wrote extensive literary criticism on the subject of Romance language authors. This article discusses Ekelund’s relationship to some of the most influential French and Italian writers – as it can be seen in his work during the period 1909-1919. This relationship was ambiguous: he paid homage to French authors such as Montaigne, Montesquieu, Stendhal and Comte – as well as to the Italian poet and philosopher Leopardi – but he also severely criticized such distinguished writers as Baudelaire, Rousseau and Maupassant. One conclusion of this article is that the authors praised by Ekelund all venerate the Greek and Roman cultural heritage, whereas the despised novelists and poets were, in his opinion, either too “modern” or too “feminine” – both highly pejorative adjectives in the author’s terminology. It is also noted that Ekelund’s most ferocious attacks date from the first part of the decade, before he entered a more harmonic period with the works Metron (1918) and Attiskt i fågelperspektiv (1919).

Colonising Poso : the diary of Controleur Emile Gobee, June 1909 - May 1910

"While the colonisation of Central Sulawesi was a process that was unique to the particular demographic, social, political and economic characteristics of the region, in broad terms it replicated Dutch colonial policy and practice in the rest of the archipelago at the beginning of the 20th century. The diary of Aspirant Controleur Emile Gobee, records the process which imposed the relocation and resettlement of the Pamona people of the Poso region of Central Sulawesi into villages and therefore began a dramatic process of change. The document provides a rare example of the process of colonialism and goes to the heart of understanding the nature of the colonial project in the Dutch East Indies."--Publisher's website.
"The 1909-10 diary of Aspirant Controleur Emile Goběe, of Poso, Sulawesi in the Dutch East Indies, with a scholarly introduction that explains the significance of Dutch colonial and missionary intervention, which intentionally destroyed traditional cultures and lifestyles. During the time covered by this diary, the administration moved entire villages to places where they could be observed, changed their farming practices, and introduced trade and Christianity." -- Publisher.

Janet Lady Clarke (1851-1909) 'Leader in the good work'

This thesis is a biographical study which examines the life and career of Janet Lady Clarke. As a leader of women's philanthrophic, health, educational and political organisations in nineteenth-century and early twentieth-century Victoria, she promoted new ideas within a conservative colonial society. Her legacies remain an integral part of Victoria's cultural heritage.

Tatler (Volume 7 1909)

The Winthrop yearbook was published from 1898 to 2002. It has been known as the Tatler since its inception except for 1904 (Lang Syne) and 1918 (Tatler a la Guerre). No yearbook was published in 1900, 1902, 1903, 1905,1906.