892 resultados para åk 4-6
Resumo:
The aim of this degree thesis is to see what research says about the use of computer and video games to support upper elementary pupils’ development in English reading comprehension in Swedish schools. Other goals are to see how online and offline gaming can be integrated in the Swedish schools and what attitudes teachers have towards gaming. The method used is a systematic literature review and the purpose is to analyze chosen articles and to find relevant content that answers the research questions. Five articles were chosen from different databases and were systematically analyzed in this thesis. The results show that online gaming as support for education can be rewarding for some upper elementary pupils in English learning. However, in English reading comprehension there is not much research found which means that more research needs to be made within this area. Moreover, involving online gaming in English language learning seems to be a challenge for teachers mostly because of their lack of knowledge about the subject, even though they are positive to gaming. The lack of knowledge about the subject could be altered with more education and courses in the area.
Resumo:
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.
Resumo:
This is an empirical study about factors that motivate pupils to speak English as a foreign language. The aim of this study is to investigate when pupils in the classroom situation, in Grades 4-6 in a school in Sweden, are motivated to speak English as a foreign language, and why they are motivated to speak English in these situations. To implement this study, questionnaires and interviews have been chosen as methods. 51 pupils in Grades 4-6 took part of the study. Since being able to communicate orally in a foreign language is of great advantage for one, and creates opportunities both for work and for study abroad, it is important for pupils to learn how to communicate orally in English. It is important to be able to use the language. In the English curriculum in Swedish schools, speaking English is a skill pupils must possess. Since this is the requirement it is important that teachers in Sweden relate to this. Many pupils do not like to speak in front of the rest of the class and some pupils only like to speak in informal situations. Therefore, teachers must use various strategies to create a willingness to communicate among pupils and various strategies to motivate them to speak English. The results show that pupils are motivated to use the language in class when they have recently been abroad. It also shows that they are motivated when they can decide the topic and speak about something they are interested in.
Resumo:
Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar: Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv? Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt? Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.
Resumo:
Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)
Resumo:
(1) C6H2N3O7- center dot C5H12NO2+, Mr = 346.26, P2(1)/c, a = 7.2356(6), b = 10.5765(9), c = 19.593(2) angstrom, 3 beta=95.101(6)degrees, V = 1493.5(2) angstrom(3), Z = 4, R-1 = 0.0414; (2) C6H2N3O7- center dot C6H8NO+, Mr = 38.24, P2(1)/n, a = 7.8713(5), b = 6.1979(7), c = 28.697(3) angstrom, beta = 90.028(7)degrees, V = 1400.0(2) angstrom(3), Z = 4, R-1 = 0.0416. The packing units in both compounds consist of hydrogen bonded cation-anion pairs. The (hyper)polarizabilities have been calculated for the crystallographic and optimized molecules, by AM1 and at the DFT/B3LYP(6-31G**) level.
Resumo:
A new 2,3,4,6-tetra-O-(3-nitropropanoyl)-O-β-D-glucopyranoside anomer was isolated from the roots of Heteropteris aphrodisiaca and characterized by spectroscopic methods. Activity against Staphylococcus aureus, Bacillus subtilis, Candida albicans, C. parapsilosis, C. krusei, and C. tropicalis was demonstrated.
Resumo:
Resumo:
Resumo:
The chemiluminescent reactions of bis(2,4,6-trichlorophenyl)oxalate (TCPO) and bis(2-nitrophenyl)oxalate (2-NPO) with hydrogen peroxide in acetonitrile/water micellar systems (anionic, cationic, and non-ionic) and gamma-cyclodextrin were studied in the presence of fluoranthene or 9,10-diphenylanthracene, imidazole, and two buffer solutions, HTRIS+/TRIS and H2PO4-/HPO42-. The relative chemiluminenscence (CL) intensity is higher in the presence of the cationic (DDAB, CTAC, DODAC, and OTAC), anionic (SDS), and non-ionic (Tween 80) surfactants. In the presence of some non-ionic surfactants (Brij 35, Brij 76, and Tween 20), the CL intensity was partially quenched compared with the reaction with no surfactant. The sensitivity for hydrogen peroxide determination in the range 0.01 x 10(-4) to 1.0 x 10(-4) mol L-1, considering the slope of the calibration curves (maximum peak height of CL vs. concentration), improved with the introduction of DDAH, CTAB, and SDS in HTRIS+/TRIS buffer.