Coffee table-böcker eller praktverk – begrepp, attityder och arbetssätt : Djupintervjuer med grafiska formgivare och förlagsanställda

Åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i syfte att kartlägga svenska formgivares och förlagsanställdas strategiska och kreativa arbetsprocess samt olika attityder vid arbetet med praktverk och coffee table-böcker. Dessa böckers termer och definitioner diskuterades även, samt boktypens förut-sättningar och utmaningar på marknaden. I denna rapport presenteras funna teman rörande dessa tankemönster och attity-der, samt en generell beskrivning av arbetsprocessen. Produktionen av coffee table-böcker och praktverk fanns vara komplex på grund av att den involverade många personer, tog lång tid i anspråk, var kost-sam och hade relativt små vinstmarginaler vilket därmed kunde förenas med vissa risker. Respondenterna upplevde generellt arbetet som spännande, roligt och givande.Studien belyser även förekomsten av en viss diskrepans vad gäller associationerna till termerna ”coffee table-bok” och ”praktverk”. Coffee table-böcker ansågs främst av de förlagsanställda ha ett innehåll av lägre kvalitet jämfört med det hos ett praktverk.

Effekter och förändringar av ledarutveckling

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik.

Svenska för invandrarskap? : Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare

The overall purpose of this thesis and the four independent studies it builds upon is to examine how categorizations and identity positions are constructed and negotiated in the educational program Swedish for immigrants (SFI) both historically and among participants in the program at the beginning of the 21th century. The analytical focus is on the discourses that frame the development of the SFI program with a specific interest in categorizations and identity in relation to gender, language and national belonging. The empirical material includes historical texts (curricula, commission reports, public inquiries, political propositions, laws) from 1965 to 2010, as well as approximately 95 hours of audio and video recorded data and ethnographic field notes from five SFI classrooms. The results are presented primarily in the four articles but partly also in the thesis itself. Our analysis in the first study, that takes a sociohistorical perspective as a point of departure, indicates shifts in discourses with regards to the categories and aims of the educational program, thus, making certain identity positions more accessible than others at specific times. Using the approach of nexus analysis, the theoretical framework employed in the second study approaches language policies n terms of a dialectical elationship between policy and the learning that takes lace in the language focused classroom. Feminist and postcolonial frameworks re employed ore pecifically in the third and fourth studies. The historical nalysis presented in article three shows how the categories of “immigrant” and Swedes” ave been produced and negotiated in discourses on gender and gender quality in the SFI program since the early 1970s. The fourth study highlights he omplex relationship between gender equality and integration policies, as well as he perception of gender equality as a central part of Swedishness”, negotiated in he everyday conversations in the SFI classroom. Overall, the results illuminate he circulation of discourses both cross ime and between policy and classrooms. oreover, it contributes to a critical discussion about the intersection of language, ender and national elonging in the negotiation of boundaries between insiders and outsiders in Swedish society.