Sensitive spectrophotometric determination of lamotrigine in bulk drug and pharmaceutical formulations using bromocresol green

Two new, simple, rapid and reproducible spectrophotometric methods have been developed for the determination of lamotrigine (LMT) both in pure form and in its tablets. The first method (method A) is based on the formation of a colored ion-pair complex (1:1 drug/dye) of LMT with bromocresol green (BCG) at pH 5.02±0.01 and extraction of the complex into dichloromethane followed by the measurement of the yellow ion-pair complex at 410 nm. In the second (method B), the drug-dye ion-pair complex was dissolved in ethanolic potassium hydroxide and the resulting base form of the dye was measured at 620 nm. Beer's law was obeyed in the concentration range of 1.5-15 µg mL-1 and 0.5-5.0 µg mL-1 for method A and method B, respectively, and the corresponding molar absorptivity values are 1.6932 x 10(4) and 3.748 x 10(4) L mol-1cm-1. The Sandell sensitivity values are 0.0151 and 0.0068 µg cm-2 for method A and method B, respectively. The stoichiometry of the ion-pair complex formed between the dug and dye (1:1) was determined by Job's continuous variations method and the stability constant of the complex was also calculated. The proposed methods were applied successfully for the determination of drug in commercial tablets.

Mantle- and crust-derived magmatism in the southern Fennoscandian Shield at c. 1.8 Ga; evidence from geochemistry, isotopes and geochronology

Geokemi och isotopsammansättningarna hos ca 1,8 Ga (miljarder år) gamla mafiska bergartsintrusioner studerades i två huvudområden: i) Transskandinaviska magmatiska bältet (TMB) i Bergslagen, Småland och Blekinge, södra Sverige, inklusive några prov från det ca 1,87 Ga gamla Hedesunda-komplexet i östra Bergslagen, samt ii) mindre, postkollisionala komplex i södra Finland och ryska Karelen. I det senare fallet var även tillhörande granitoider inkluderade i studierna. TMB-bergarterna skiljer sig avsevärt i utvecklingsgrad och omfattar sammansättningsmässigt bergarter från ultramafiter till kvartsdioriter. Dessa bergarters geokemi är kännetecknande för kontinentala öbågar. För sydligaste TMB och Hedesunda antyder geokemin en något mera oceanisk öbågekaraktär. Tillsammans med tidigare data antyder de av Rutanen analyserade Nd- och Sr-isotopförhållanden för TMB en ’milt utarmad’ mantelsammansättning. De mafiska bergarterna i södra Finland och ryska Karelen varierar från ultramafiska till monzodioritiska, men med avsevärt högre alkalihalter jämfört med TMB. Källan för all den studerade mafiska magmatismen kan beskrivas som en utarmad mantel som i varierande grad påverkats av fluider och smältor ur subducerande litosfärplattor. Geokemin antyder infiltrering och påverkning av H2O-dominerande fluider i övre manteln för TMB. Den mafiska ca 1,8 Ga gamla magmatismen österut avspeglar en ökande påverkan av sedimentderiverade karbonatfluider och smältor inom allt djupare mantelområden. Denna subduktionsrelaterade mantelanrikning skedde under den föregående öbågeutvecklingen i södra delarna av Finland och Sverige, samt ryska Karelen. Geokemin för en grupp granitoider, associerade med de ca 1,8 Ga gamla intrusionerna i södra Finland visar både vulkanisk öbåge och synkollisional granitoidkaraktär. Denna grupp har ett blandat magmatiskt och sedimentärt Svekofenniskt ursprung, vilket kan antas p.g.a. deras Nd- och Sr-isotopförhållanden. En annan grupp av granitoider ligger geokemiskt mellan vulkanisk öbåge- och intraplatt-granitoider, och har magmatiskt ursprung. Geokemin och isotoperna hos dessa intrusioner kan förklaras med hybridisering mellan de kraftigt anrikade, mantelderiverade magmorna, och granitmagmor från den äldre skorpan. Den ca 1,8 Ga gamla TMB-magmatismen i Sverige skedde vid sammanslutning av kontinentalrandbågar, med kontinuerlig subduktion mot öster i Bergslagen, och mot norr i de sydligare delarna. Samtidigt i öster intruderade de postkollisionala intrusionerna i skorpan omedelbart efter kollisionen med den Volgo-Sarmatiska kontinenten från sydost. Denna invecklade paleotektoniska konfiguration orsakade en tektonisk regim där litosfäriska mantelkällor levererade de starkt anrikade magmorna, vilkas uppstigning troligen möjliggjordes av djupgående postkollisionala skjuvzoner. Intrusionerna orsakade uppsmältning av den omgivande skorpan, vilket framkallade den associerade granitoidmagmatismen.

Understanding Neolithic Southern Levant: case studies of archaeological semiosis in action

I undersökningen tillämpas Charles Sanders Peirces semiotik för en kritisk granskning av arkeologiska tolkningsprocesser. Enligt Peirce bygger all betydelsegivning på tecken, som kan vara teckningar, föremål, ord, byggkonstruktioner eller egentligen vad som helst. Ett tecken är tredimensionellt: ”objekt”, ”tecken” och ”tolkning”. I sina tidiga skrifter definierar han tre grundtyper för tecknet, Index, Icon och Symbol. De grundläggande definitionerna i Peirces semiotik blir till ett slags lins. När den placeras på skrifter av en arkeolog som uttolkar tecken, framträder deras inre uppbyggnad, motiveringar och logiska konsekvens klart. Att beakta är, att denna bok är lika lite avsedd att utgöra en systematisk klarläggning av den arkeologiska semiotiken, som en omfattande beskrivning av symboliken i det neolitiska Mellanöstern. Analysen är deskriptiv och inte avsedd att utvärdera tolkningarnas riktighet, utan enbart att klarlägga hur arkeologen kommit fram till dessa. Som objekt har valts neolitiska södra Levanten, där viktiga fynd gällande denna i mänsklighetens kulturhistoria så betydelsefulla skede har gjorts. Förhistorien är intressant med tanke på arkeologisk semiosis, eftersom uttolkaren av en symbol inte kan stöda sig på textfynd, utan måste på annat sätt upptäcka vad ett föremål eller en byggnad betytt för sin upphovsman. Att upptäcka en trovärdig betydelse är ofta en mycket svår och understundom rentav omöjlig uppgift. Efter att förhållandet mellan semiotik och arkeologi dryftats analyseras i boken John Garstangs och Kathleen M. Kenyons grundläggande tolkningar i Jeriko, Denise-Schmandt Besserats jämförande analyser för uttolkningen av \'Ain Ghazalis kranium, Michele A. Millers kontextuella analys i Jarmuk samt David Lewis-Williams’ starkt strukturalistiska analys av betydelsen av fynden i \'Ain Ghazal. Peirces semiotik har använts som stöd för arkeologin i mycket mindre utsträckning än F. de Saussures lingvistiska ja strukturalistiska semiotik. I Mellanöstern har man hittills inte alls gjort det. Ingen av de forskare som behandlas i boken hänvisar själv till semiotik eller tecken. Logiken i uttolkningen av dessa undersökningar är mycket invecklad, och de av Peirce gestaltade processerna för betydelsegivning visar sig härvidlag utgöra en ytterst klargörande kritisk apparat.

Progress of Asian soybean rust and airborne urediniospores of Phakopsora pachyrhizi in southern Brazil

Asian soybean rust, caused by the fungus Phakopsora pachyrhizi, was reported at epidemic levels in 2003/2004 and is the main soybean disease in Brazil. The aim of this study was to investigate the spread of Asian soybean rust and to quantify airborne urediniospores in the region of Campo Mourão, Paraná State, Brazil. Three experiments were conducted under field conditions during the 2007/08 and 2008/09 crop seasons. Using the disease gradient method, provided by the application of increasing levels of the fungicide tebuconazole, four Asian soybean rust epidemics at different intensities were obtained in each experiment. To quantify the urediniospores, weathercock-type spore collectors were installed during and between the two crop seasons. Disease progress curves were plotted for each epidemic, and maximum severity was estimated. The curves were fit to the logistic model, which provided higher coefficients of determination and more randomly distributed residuals plotted over time. Analyses of the area under the disease progress curve showed that the largest epidemics occurred in the 2007/2008 crop season and that the progress rates were higher for severity, even among plants protected with the fungicide. The number of urediniospores collected in the air was related to the presence of soybean plants in the cultivated crops. The quantity of urediniospores was also positively correlated to the disease severity and incidence, as well as to cumulative rainfall and favorable days for P. Pachyrhizi infection.

Abnormal eating behaviors among medical students at a university in southern Santa Catarina, Brazil

OBJECTIVES: Disturbances in eating behavior significantly affect young adults. This study aimed to estimate the prevalence of abnormal eating behaviors, according to the Eating Attitudes Test - 26 (EAT-26) in medical students at a university in southern Santa Catarina State, Brazil. METHODS: Self-reported questionnaire, based on the EAT-26 scale, was administered to medical students. Additional questions about age, gender, study period of the course, weight and height were asked. A total of 391 medical students were assessed, amounting to 93.3 percent of the 419 students enrolled. RESULTS: Ten percent of the surveyed subjects had positive EAT-26 scores. This outcome measure was positive associated with females (PR 6.5), body mass index (BMI) ≤ 25 kg/m² (PR 4.5), age ≤ 20 years (PR 1.3) and being student from 1st to 5th semester of the course (PR 1.7). A higher proportion of women gave positive responses to behaviors related to control of food intake or weight loss than men. CONCLUSION: The significant prevalence of behaviors related to eating disorders, predominantly among women, suggests the implementation of preventive measures targeting this population.