Upplysning och gränsdragning : en filosofisociologisk studie av den första generationen analytiska filosofer i Sverige

Enlightenment and boundary work: a study of the first-generation Swedish analytical philosophers from a sociology-of-philosophy perspective The history of Swedish analytical philosophy begins with the writings of Ingemar Hedenius, Anders Wedberg, and Konrad Marc-Wogau, who introduced the country to a new style of thinking that was to become the dominant mode of academic philosophizing in it from the mid-1940s to the late 1960s. The article presents a sociological analysis of how that hegemonic position was claimed and established for it in Swedish philosophy departments. In particular, the critique that Hedenius, Wedberg, and Marc-Wogau levelled in their popular writings against continental philosophy is looked upon in detail. Drawing upon Thomas Gieryn’s theory of boundary work, it is shown how the three strove for epistemic authority by demarcating their own ‘scientific’ enterprise from the ‘unscientific’ philosophy of their competitors. This quest for authority, however, was pursued not solely for its own sake: Hedenius, Wedberg, and Marc-Wogau were also all firmly committed to the ideals of enlightenment and cultural radicalism shaping the Swedish society of their time.

Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Manlig eller kvinnligförfattare? : En analys av pocketböckersomslagsdesign utifrån ett genusperspektiv.

Böcker är, trots ett generellt minskat intresse, fortfarande en viktig del av vårtkulturella samhälle. Att böckers utseende anpassas efter sin målgrupp är ingetovanligt men frågan är om även könet på författaren spelar in gällandeutformningen av omslaget.Syftet med studien var därför att genom en visuell innehållsanalys av böckerspocketomslag kartlägga de skillnader som återfinns på manliga respektivekvinnliga författares omslag.Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys där 200pocketomslag analyserades, 100 från svenska författare och 100 från engelskaförfattare. Dessa var därefter jämlikt fördelade mellan könen. I analysenreflekteras det över pocketböckernas motiv, dominerande färg, typsnittsfamiljersamt typsnittsfärger.Resultatet från undersökningen tyder på att kvinnliga författare har ettfemininare utseende på sina böcker överlag, och att svenska kvinnligaförfattares omslag uppvisade flest tecken på en femininare utformning. Det gårdock inte att utesluta att böckernas genre kan ha ett inflytande gällandeböckernas utformning, då det var svårt att precisera genren på många böckeröverlag.

Sponsring av Skid-VM i Falun : En studie av regionala sponsorers vilja att delta isponsornätverket Beyond Skiing

Stora idrottsevenemang är till stor del beroende av de intäkter som kommer från sponsrandeföretag. Inför skid-VM i Falun 2015 startade organisationen Beyond Skiing Foundation ABett projekt i form av ett sponsornätverk. Projektet kom att kallas Beyond Skiing och syftet varatt försöka locka regionala- företag, kommuner och organisationer att sponsra skid-VM.Tanken med sponsornätverket var att ge ett värde till projektets medlemmar som ville varamed och sponsra skid-VM, men som inte ville betala den summa pengar som krävdes för attbli huvudsponsorer till evenemanget.Syftet med denna undersökning är att förklara varför en heterogen grupp sponsorer utspriddaöver en stor region ingick i ett regionalt sponsornätverk. Urvalet bestod av medlemmarna iBeyond Skiing. Vidare gjordes ett urval att medlemmarna skulle vara lokaliserade i Dalarna,men utanför Falun. Anledningen till varför regionala sponsorer utan direkt geografiskkoppling till Falun valdes, var att kopplingen mellan deras sponsring av skid-VM kan påförhand ses som mer komplex och onaturlig jämfört med sponsorer från Falun, eftersomsponsring i mindre skala tenderar att röra samarbeten med sponsrade enheter inom samma ort.Data till studien samlades in genom fem kvalitativa telefonintervjuer. Resultatet indikerar påatt medlemmarna i Beyond Skiing hade tydliga kommersiella mål med sin sponsring av skid-VM och att sponsra endast genom goodwill var i detta fall mindre förekommande. Studien harvisat att sponsringssamarbetes specifika erbjudanden och regionala motiv har varit tvåbidragande orsaker till varför sponsorerna ville sponsra skid-VM. Särskilt nöjda varsponsorerna med nätverksträffarna som Beyond Skiing Foundation anordnade förmedlemmarna inom Beyond Skiing.

Ett bokprojekt på en multikulturell förskola : - Vad krävs av ett arbetssätt för att barn, som har svenskasom sitt andra språk, ska lära sig nya ord på svenskagenom barnlitteratur?

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Samhällskunskapsämnet i förändring : En undersökning av samhällskunskapsämnets förändringar i olikaläroplaner i förhållande till ämneskonceptioner.

Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

Ranking och dess påverkan på val av lärosäten i Sverige : En kvantitativ studie om gymnasieelevers syn på rankinglistor

Det är många av tredje årets gymnasieelever som står inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan påverka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och låta denna agerar utifrån sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhållande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever från Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades på teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors påverkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor får en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena på en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan påverka gymnasieelevernas val av lärosäte, så som egen uppfattning och rykte.

Skillnader och likheter vid tolkning av värdeord från läroplanens centrala kunskapsbedömning

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

Layout och typografi i vetenskapliga artiklar : En kartläggning av konventioner gällande grafisk formgivning inom matematik, medicin och utbildningsvetenskap

En deskriptiv visuell innehållsanalys genomfördes med en korpus bestående av vetenskapliga artiklar från 30 topprankade tidskrifter jämnt fördelade på de tre disciplinerna matematik, medicin och utbildningsvetenskap, med syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan tidskrifternas disciplintillhörighet och den grafiska formgivningen. Kartläggningen omfattade layout (bl.a. sidformat, spalter, marginalstorlek, användning av grafiska element, placering av tabeller, figurer och pagina) och typografiskt utseende hos titel, rubriker, brödtext och abstrakt (t.ex. teckenstorlek, textjustering, teckengrovlek, typsnitt, färg och radavstånd). Resultaten visar att disciplinerna använde olika men även gemensamma konventioner i sitt grafiska utseende. Matematik uppvisade enkelspaltig layout med liten typografisk variation, genomgående användning av typsnitt från familjen Transitional eller Transitional/Didone för hela dokumentet, avsaknad av kulört färg och sällan användning av grafiska element. Medicin uppvisade större variation med användning av kulört färg, icke-centrerad typografi med både sansseriff- och seriff-typsnitt, grafiska element och ramar som förstärker det ofta använda dubbelspaltiga gridsystemet. Utbildningsvetenskap uppvisade en grafisk design som återfanns i båda disciplinerna, men påminde mest om matematik till utseendet. Kodbok ingår i sin helhet som bilaga. Uppsatsen i sig är delvis formgiven med utgångspunkt i de erhållna resultaten.