1000 resultados para Fortificacions -- Catalunya -- Àger
Resumo:
Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att mnga religisa ledare i mosker ger uttryck fr kvinnofrtryckande ider innebr inte att alla gr det. I min underskning ingr kvinnors berttelser om hur de i moskn erbjudits just det som samhllet borde garantera, nmligen skyddat boende och std fr dem som vill komma bort frn ett vldsprglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vnder sig till rdgivarei mosker kan f ta emot direktiv som r prglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvllens Uppdrag granskning visar exempel p detta. Utan att sjlv ha haft mjlighet att se programmet i sin helhet kan jag frutse starka reaktioner och krav p tgrder. Jag arbetar sjlv mot knsfrtryck, anser att vld och tvng ska polisanmlas och att redan existerande lagstiftning br tillmpas. Med utgngspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsfreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjna p att jag bidrar med perspektiv p mosker som mer n endast arenor fr misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard mnniskor med alla tnkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en sjlvklarhet. P samma stt r muslimska frsamlingar prglade av variation. Att mnga (just nu de flesta?) religisa ledare i mosker ger uttryck fr kvinnofrtryckande ider innebr inte att alla gr det. Inte heller innebr det att imamerna ifrga har kvinnofrtryck som uttalad mlsttning eller aldrig verkar fr kvinnors rttigheter. Verkligheten r som bekant komplex. En viktig pong i sammanhangetr att islamiska rdgivare allt oftare r kvinnor. Internationell forskning visar p en samtida trend dr kvinnor etablerar auktoritet i mosker och organisationer, och virtuellt p internet. Det sker p eget initiativ, men ven genom uppmuntran frn manliga fretrdare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontrer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt frn islamstudier till lxhjlp och alternativa helgaktiviteter p behrigt avstnd frn alkohol och droger. Inom sina freningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatrer, som styrelseledamter och ordfranden. De deltar ocks i andra offentliga sammanhang som fredragshllare och debattrer och samarbetspartners i olika projekt. Mnga av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering p grundval av kn, hudfrg och religis tro. Kvinnornas religisa engagemang kan liknas vid den kristna vckelserrelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska kllorna anvnds fr att genomdriva frndringar och fr att frsvara bland annat kvinnors rttigheter. Fr mnga framstr vld mot kvinnor som en absurditet, helt ofrenlig med islam. Vad jag frsker frammana hr r en kontext dr kvinnor kan instrueras att inte polisanmla en misshandlande make, men dr samtidigt andra typer av rd ges av olika tongivande personer och ven hjlp att fly ut ur akuta vldssituationer. I min underskning ingr kvinnors berttelser om hur medlemmar i moskfrsamlingar har erbjudit just det som samhllet borde garantera, nmligen skyddat boende och std fr dem som vill komma bort frn ett vldsprglat hem. Det r bra att media granskarrepresentanter i mosker. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att mn med destruktiv syn p knsrelationer fortstter att dominera. Men det r viktigt att kritiken inte r ensidig eller fragmentarisk. Nr kvinnofrtryck ssom nedtystat vld och sexuellt tvng bland muslimer debatteras r ven en annan form av frtryck nrvarande: frtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhlle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot mot kvinnor, homosexuella, judar, vanligt folk och samhllet i stort. Stigmatisering fr flera olyckliga konsekvenser. Fr det frsta riskerar kvinnofrtryck i andra sammanhang att osynliggras. I vilka andra miljer borde tevereportage med dold kamera gras fr att blotta de tnkestt som leder till kvinnors lidande och dd? Det r naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en milj som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. Nr gav den muslimkritiske debattren senast sitt std till en kvinnojour, med ett erknnande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? Fr det andra, politiska entreprenrer i islamofobi slr mynt av att muslimer pekas ut som det primra hotet. Sverigedemokrater hrs pltsligt frsvara kvinnors, homosexuellas och judars rttigheter med hjlp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. Fr det tredje visar forskning p en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att vrna gruppens vl, ven om de samtidigt r kritiska mot dessa mns tolkningar och praktiker. Att ensidigt frknippa islam med fenomen som vld mot kvinnor kan allts f starkt negativa konsekvenser fr prioriteringen av muslimska kvinnors vlfrd. Vren 2010 debatterades riksorganisationenSveriges Unga Muslimers val av gstfrelsare till sin rliga konferens. Den tnkta gsten frknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberttigade religisa ungdomsorganisationer fr eventuell diskriminering mot homosexuella. Frutom Sveriges Unga Muslimer prvades ven Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa rkestiftet, Riksfrbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen frdjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vgs mot mnniskors grundlagsstadgade rttighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda frgrundsgestalter r inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inrknade, frmga att debattera, frhandla, tnja p och motst frtryck gr det rimligt att framhlla muslimska frsamlingar och freningar, inte bara som arenor fr misogyni, utan ven som plattformar fr aktivt medborgande. En sdan tilltro bottnar ocks i insikten att det r mjligt att frndra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av vldtkt inom ktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet
Resumo:
Espaol
