Knowledge Transfer within Western Multinationals' Subsidiary Units in China and Finland - The Impact of Headquarter Control Mechanisms, Subsidiary Location and Social Capital (summary section only)

It is suggested that the ability and practices of how the multinational corporation (MNC) manages knowledge transfer among its geographically dispersed subsidiary units are crucial for the building and development of firm competitive advantage. However, cross-border transfer of valuable organizational knowledge is likely to be problematic and laborious, especially within diversified and differentiated MNCs. Using data collected from 164 western multinational companies’ subsidiary units located in China and Finland, this study aims to investigate cross-border knowledge transfer within the MNC. It explores a number of factors that influence the transfer of knowledge among units in the differentiated MNC. The study consists of five individual papers. Paper 1 investigates a range of organizational mechanisms that may positively influence a subsidiary’s propensity to undertake knowledge transfers to other parts of the corporation. Paper 2 explores the impact of subsidiary location on the motivational dispositions of knowledge receiving units to value and accept knowledge from subsidiaries located in economically less advanced countries. Paper 3 examines the influence of social capital variables on knowledge transfer in dyadic relationships between foreign-owned subsidiaries and their sister and patent units. Paper 4 provides some initial insights into potentially different effects of trust and shared vision in intra-organizational vs. inter-organizational relationships. Using a case study setting, Paper 5 explores means and mechanisms used in transferring human resource management practices to Western MNCs’ business units in China from a cultural perspective. The results of the study show that MNC management through choices regarding organizational controls can encourage and enhance corporate-internal knowledge transfer. It also finds evidence that more knowledge is transferred from subsidiaries located in an industrialized country (e.g., Finland) than subsidiaries located in a developing country (e.g., China). While the study has highlighted the importance of social capital in promoting knowledge transfer, it has also uncovered some new findings that the effect of trust and shared vision may be contingent upon different contexts. Finally, in Paper 5, a number of mechanisms used in transferring selected HRM practices and competences to the Chinese business units have been identified. The findings suggest that cultural differences should be taken into consideration in the choice and use of different transfer mechanisms.

Hur höra tyst kunskap? Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande

Det tysta kunnandet utgör en stor del av kunskapsresursen både hos oss som individer och i arbetsorganisationerna. Trots att vi omger oss med böcker, manualer och databaser, som alla är exempel på explicit kunskap, så är det ”den rätta känslan”, erfarenheten och våra färdigheter som avgör om och hur vi klarar av våra uppgifter. Dessa begrepp är alla relaterade till den tysta dimensionen av kunskap. En dimension som traditionellt karaktäriserats som abstrakt, individuell, omedveten, praktisk, erfarenhetsbaserad och framför allt svår att uttrycka. Alla dessa är karaktärsdrag som ställt speciella krav inom kunskapsforskning och -ledning. Resultatet av detta är att både forskning och ledning av det tysta kunnandet har åsidosatts till förmån för forskning och ledning av explicit kunskap. Ett bidragande problem har varit bristen på lämpliga metoder för att ur ett företagsekonomiskt perspektiv studera och leda tyst kunnande. Ett annat problem har varit oklarhet i begreppet tyst kunskap. Detta har lett till brist på förståelse och/eller missförstånd. För att råda bot på svårigheten att uttrycka vårt tysta kunnande har människan utvecklat olika begrepp som i vår vardagskommunikation symboliserar tyst kunnande. Begrepp som intuition, människokännedom, förhandlingsförmåga och kultur används vanligt och med dem uttrycker vi den tysta dimensionen av kunnande. Dessa begrepp utgör även grunden för den intervjumetod som utvecklats för att empiriskt studera eller i ledningssyfte kartlägga tyst kunnande. Metoden använder dessa ”Epitet för Tyst Kunskap” (ETK) som bas för stimuluskort-intervjuer. Intervjuer som visat sig öka möjligheten att utforska och kartlägga tyst kunnande i organisationer oberoende av om man är forskare eller företagsledare.