Elevers syn på teknikundervisningen : En undersökning av elevers intresse för teknik

Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

Carers in the welfare state : on informal care and support for carers in Sweden

  The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I). Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II). The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II). The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84. In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III). Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV). In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm. In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.