Children's Vocabulary Development : The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

The aim of this thesis is to examine the early vocabulary development of a sample of Swedish children in relation to parental input and early communicative skills. Three studies are situated in an overall description of early language development in children. The data analyzed in the thesis was collected within a larger project at Stockholm University (SPRINT- “Effects of enhanced parental input on young children’s vocabulary development and subsequent literacy development” [VR 2008-5094]). Data analysis was based on parental report via SECDI, the Swedish version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventories, and audio recordings. One study examined parental verbal interaction characteristics in three groups of children with varying vocabulary size at 18 months. The stability of vocabulary development at 18 and 24 months was investigated in a larger study, with focus on children’s vocabulary composition and grammatical abilities. The third study examined interrelations among early gestures, receptive and productive vocabulary, and grammar measured with M3L, i.e. three longest utterances, from 12 to 30 months. Overall results of the thesis highlight the importance of early language development. Variability in different characteristics in parental input is associated with variability in child vocabulary size. Children with large early vocabularies exhibit the most stability in vocabulary composition and the earliest grammatical development. Children’s vocabulary composition may reflect individual stylistic variation. Use of early gestures is associated differentially with receptive and productive vocabulary. Results of the thesis have implications for parents, child- and healthcare personnel, as well as researchers and educational practitioners. The results underscore the importance of high quality in adult-child interaction, with rich input fine-tuned to children’s developmental levels and age, together with high awareness of early language development.

Med rena händer i kampen mot VRI : Sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer om handhygien: främjande och hindrande faktorer En litteraturöversikt

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter.

An Architectural Description Language for Enterprise Computing

Architectural description languages (ADLs) are used to specify high-level, compositional view of a software application. ADLs usually come equipped with a rigourous state-transition style semantics, facilitating specification and analysis of distributed and event-based systems. However, enterprise system architectures built upon newer middleware (implementations of Java’s EJB specification, or Microsoft’s COM+/ .NET) require additional expressive power from an ADL. The TrustME ADL is designed to meet this need. In this paper, we describe several aspects of TrustME that facilitate specification and anlysis of middleware-based architectures for the enterprise.