1000 resultados para samarbetssvårigheter mellan föräldrarna
Resumo:
Conservatism is a central theme of organismic evolution. Related species share characteristics due to their common ancestry. Some concern have been raised among evolutionary biologists, whether such conservatism is an expression of natural selection or of a constrained ability to adapt. This thesis explores adaptations and constraints within the plant reproductive phase, particularly in relation to the evolution of fleshy fruit types (berries, drupes, etc.) and the seasonal timing of flowering and fruiting. The different studies were arranged along a hierarchy of scale, with general data sets sampled among seed plants at the global scale, through more specific analyses of character evolution within the genus Rhamnus s.l. L. (Rhamnaceae), to descriptive and experimental field studies in a local population of Frangula alnus (Rhamnaceae). Apart from the field study, this thesis is mainly based on comparative methods explicitly incorporating phylogenetic relationships. The comparative study of Rhamnus s.l. species included the reconstruction of phylogenetic hypotheses based on DNA sequences. Among geographically overlapping sister clades, biotic pollination was not correlated with higher species richness when compared to wind pollinated plants. Among woody plants, clades characterized by fleshy fruit types were more species rich than their dry-fruited sister clades, suggesting that the fleshy fruit is a key innovation in woody habitats. Moreover, evolution of fleshy fruits was correlated with a change to more closed (darker) habitats. An independent contrast study within Rhamnus s.l. documented allometric relations between plant and fruit size. As a phylogenetic constraint, allometric effects must be considered weak or non-existent, though, as they did not prevail among different subclades within Rhamnus s.l. Fruit size was correlated with seed size and seed number in F. alnus. This thesis suggests that frugivore selection on fleshy fruit may be important by constraining the upper limits of fruit size, when a plant lineage is colonizing (darker) habitats where larger seed size is adaptive. Phenological correlations with fruit set, dispersal, and seed size in F. alnus, suggested that the evolution of reproductive phenology is constrained by trade-offs and partial interdependences between flowering, fruiting, dispersal, and recruitment phases. Phylogenetic constraints on the evolution of phenology were indicated by a lack of correlation between flowering time and seasonal length within Rhamnus cathartica and F. alnus, respectively. On the other hand, flowering time was correlated with seasonal length among Rhamnus s.l. species. Phenological differences between biotically and wind pollinated angiosperms also suggested adaptive change in reproductive phenology.
Resumo:
The present 30 volumes seem to have remained with the Dukes of Leuchtenberg, until the ducal library was acquired for sale in 1935 by the dealers Ulrich Hoepli (Milan) and Braus-Riggenbach (Basel). The volumes are not complete, as leaves have been wholly or partly removed throughout; this is particularly evident in preliminary volumes 2 and 10 and volume 75. Prints and the relatively small number of drawings are mostly French, with some German, Dutch and English, and are mostly of the 17th or 18th centuries. They are mounted generally on rectos of leaves, often with hand-written captions. Large prints are occasionally bound in directly; these are often folded. The engraved general title page (bearing the date 1788) appears at the beginning of each volume; below the printed title a hand-written volume number and brief title describing the volume's contents usually appear. In many volumes the title leaf is followed by a hand-written contents leaf listing the section titles, which are also written individually throughout the volume on leaves with etched decorative frames. Sections are numbered continuously throughout the work as a whole. Numbering of the leaves, when present, appears in black ink within each volume at top center recto. Printmakers include B. & J. Audran, Francesco Bartolozzi, Abraham Bosse, Stefano della Bella, Jacques Callot, François Chéreau, Wenceslaus Hollar, Romeyn de Hooghe, Raymond La Fage, Sébastien Le Clerc, Pierre Lepautre, Claude Mellan, Bernard Picart, and Simon Thomassin. There are also early color prints by Gautier-Dagoty and Jean-Baptiste Morret.
Resumo:
ICCU,
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
v. 1. Legender och visor and Nya dikter -- v. 2. Dikter, Sista dikter and Kung Salomo och Morolf -- v. 3. Ungdomsnoveller -- v. 4. Lifvets fiender and Magistrarne i Österås (2 v.) -- v. 5. Rococonoveller -- v. 6. Sista noveller -- v. 7. Från Gustaf III:s dagar -- v. 8. Diktare och drömmare -- v. 9. Svenska gestalter -- v. 10. Essayer I -- v. 11. Essayer II -- v. 12. Carl von Linné and Johan Wellander (2 v.) -- v. 13. Svensk litteratur I -- v. 14. Svensk litteratur II -- v. 15. Nordisk litteratur -- v. 16. Utländsk litteratur -- v. 17. Teater och drama under Gustaf III -- v. 18. Gustaf III som dramatisk författare -- v. 19. Svensk konst och svensk natur -- v. 20. Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan Svensk och Fransk målarkonst på 1700-talet --v. 21. Utländsk konst -- v. 22. Studier öfver Jacques Callot -- v. 23. Resebref -- v. 24. För och mot.
Resumo:
Printed in red and black, with double-ruled borders throughout.
Resumo:
Includes bibliography.
Resumo:
Repetitions in child-directed speech (CDS) have been shown to vary over time, and are suggested to affect first language acquisition. Correlations between verbal contents of repetitions in CDS and children’s language development have been suggested. The verbal contents of repetitions in Swedish CDS have not yet been investigated. The aim of this study was to examine the verbal contents of repetitions in Swedish CDS during the child’s first 2 years and possible changes in proportions of repetitions during the same time span. Verbal contents of repetitions in parents’ speech in 10 parent-child dyads as the children were 3, 6, 9, 12 and 24 months old were investigated focusing on word classes, sentence types and whole-constituent change. The results were compared to the children’s productive vocabularies at the age of 30 months. Possible occurrences of item-based constructions and frequent frames in the repetitions were also examined. The overall results revealed patterns concerning change in verbal contents in repetitions over time and correlations between verbal contents in repetitions and child language development. Two proposals were made: parents adjust the complexity of their speech to linguistic developmental stages of their children, and linguistic variation in the input increases as the child grows older.
Resumo:
Människorättsorganisationen Egyptian Commission for Rights and Freedoms dokumenterade 340 fall av påtvingade försvinnanden, bara mellan augusti och november 2015. Påtvingade försvinnanden är människor (ofta politiska aktivister) som förs bort av statliga säkerhetsstyrkor utan att deras anhöriga vet var de befinner sig – eller om de ens lever. Så här ser rättsstaten Egypten ut i dag, fem år efter den arabiska våren som avsatte diktatorn Hosni Mubarak. Vad hände med alla de människorätts- och prodemokratiska aktivister som organiserade och ledde demonstrationer mot Mubaraks polisstat? Hur kan de verka som politiska aktivister i ett land som Egypten, som i dag i princip styrs av den egyptiska militären? I Tunisien firar tusentals människor årsdagen för den tunisiska revolutionen på torg och gator, men det förekommer fortfarande polisbrutalitet, ekonomin är svag och många unga tunisier är arbetslösa. Har politiska aktivister i Tunisien en given plats i landets framtid? Nu när man har åstadkommit mycket som revolutionen krävde – till exempel yttrandefriheten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska och ge röst åt aktivisterna som deltog i och låg bakom den arabiska våren.
Resumo:
I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man.
Resumo:
Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.
Resumo:
Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.
Resumo:
I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.
Resumo:
Idag råder ett växande intresse för kost och matlagning och det kommer allt fler nya forum för presentation av matlagning. Även det traditionella forumet kokboken har påverkats av den växande matlagningstrenden. Syftet med den här studien är att utifrån teorier om genus, representationer och streotyper undersöka om könet har en avgörande betydelse för vilken kost som presentereras samt hur genus konstrueras i Svenska kokböcker. För att ta reda på detta inelddes studien först med en kvantititv innehållsanalys av 107 kokböcker, samtliga utgivna på Bonnier fakta och Norstedts förlag under åren 2014 och 2015 i syfte att kartlägga sambandet mellan kost och kön. Baserat på det resultat som framkom valdes två kokböcker ut för att mer djupgående analysera hur genus kan konstrueras i bilder med hjälp av en semiotisk bildanalys. Böckerna som ingår i den kvalitativa delen är Moberg. Maten, drycken och konsten att kombinera (2015) av Per Morberg samt Tinas sommar (2015) av Tina Nordström. Reslutatet från dessa två analyser visar att författarnas kön har betydelse för vilken kost som presenteras i böckerna. Kvinnor skriver i större utsträkning än män om teman som rör hälsa, dieter, vegitarisk och vegansk mat och sötsaker. Män skriver istället mer om alkhol och olika kötträtter. I den semiotiska bildanalysen ser vi hur streotypa könsroller konstrueras och på så vis bidrar med ett upprätthållade av hegemoniska förhållanden där det kvinnliga könet underordnas det manliga i form av ett särskiljande och objektifierande.