Age of No-Till System and Nitrogen Management on Common Bean Nutrition and Yield

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Ideal desiccation periods of Urochloa ruziziensis for a no-till sunflower crop

Sowing crops following cover crops on forage may cause injuries and productivity reduction, due reasons as allelopathy or glyphosate residues. The objective of this study was to evaluate the influence of differing periods between cover crop (Urochloa ruziziensis) desiccation with glyphosate and sunflower (Aguara 4) sowing in a no-tillage system on crop development and productivity. Two assays were performed in two seasons, one in pots and the other in a field. Treatments in field assay consisted on 5 desiccation times of U. ruziziensis (with an application of glyphosate at 1.08 kg ae ha(-1)) preceding the sowing of no-till sunflower (0, 3, 7, 10 and 30 days). At the pot assays, 6 times were studied: 0, 3, 7, 10, 15 and 20 days between cover crop desiccation and sunflower sowing. A control without cover crop was also included in this assay. Biometric evaluations were performed at the vegetative stage and at harvest. As the period between U. ruziziensis desiccation and sunflower sowing was shortened, achene production in sunflower was exponentially reduced. Glyphosate application at 3 or 0 days pre sowing diminished sunflower development and achene production by approximately 30% compared to desiccation periods greater than 7 days.

Effect of cropping systems in no-till farming on the quality of a Brazilian Oxisol

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Methane emission from soil under long-term no-till cropping systems

Methane (CH4) emission from agricultural soils increases dramatically as a result of deleterious effect of soil disturbance and nitrogen fertilization on methanotrophic organisms; however, few studies have attempted to evaluate the potential of long-term conservation management systems to mitigate CH4 emissions in tropical and subtropical soils. This study aimed to evaluate the long-term effect (>19 years) of no-till grass- and legume-based cropping systems on annual soil CH4 fluxes in a formerly degraded Acrisol in Southern Brazil. Air sampling was carried out using static chambers and CH4 analysis by gas chromatography. Analysis of historical data set of the experiment evidenced a remarkable effect of high C- and N-input cropping systems on the improvement of biological, chemical, and physical characteristics of this no-tilled soil. Soil CH4 fluxes, which represent a net balance between consumption (-) and production (+) of CH4 in soil, varied from -40 +/- 2 to +62 +/- 78 mu g C m(-2) h(-1). Mean weighted contents of ammonium (NH4+-N) and dissolved organic carbon (DOC) in soil had a positive relationship with accumulated soil CH4 fluxes in the post-management period (r(2) = 0.95, p = 0.05), suggesting an additive effect of these nutrients in suppressing CH4 oxidation and stimulating methanogenesis, respectively, in legume-based cropping systems with high biomass input. Annual CH4 fluxes ranged from -50 +/- 610 to +994 +/- 105 g C ha(-1), which were inversely related to annual biomass-C input (r(2) = 0.99, p = 0.003), with the exception of the cropping system containing pigeon pea, a summer legume that had the highest biologically fixed N input (>300 kg ha(-1) yr(-1)). Our results evidenced a small effect of conservation management systems on decreasing CH4 emissions from soil, despite their significant effect restoring soil quality. We hypothesized that soil CH4 uptake strength has been off-set by an injurious effect of biologically fixed N in legume-based cropping systems on soil methanotrophic microbiota, and by the methanogenesis increase as a result of the O-2 depletion in niches of high biological activity in the surface layer of the no-tillage soil. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.

Effects of early compost application on no-till organic soybean

Weed control has always been an important issue in agriculture. With the advent of no-till systems, soil erosion was reduced but herbicide use was increased. Organic no-till systems try to adjust reduced erosion to the no use of herbicides. Nevertheless, this adjustment is limited by the cost of mechanical weed control. This cost may be reduced by improved cultural weed control with cover crops mulches. In this paper we report a study on the application of compost manure on an oats winter cover crop, preceding soybean, instead of on the soybean summer crop. Treatments comprised a control without compost manure, and compost manure doses of 4 and 8 Mg ha-1 applied either on oats in winter or soybean in summer, organized in a randomized block design, with five replications. In summer, plots were split into weed-controlled or not controlled subplots. The timing of application and the manure doses did not affect the oats biomass or the soybean performance. However, in summer, without water stress, the application of manure at 8 Mg ha-1 directly on soybean has reduced weed biomass in this crop.

De osynliga barnen? – En kriminalvårdsanstalts och en socialtjänsts arbete för barn till frihetsberövade

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.

Fontänen - en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

”Här kan man vara normal i det helt absurda och sjukaste som finns” - om behovet av stöd till anhöriga till sexuellt utnyttjade barn

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.

Stöd till familjer med funktionshindrade barn

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.

Att öppna ögonen : En kvalitativ studie om hur fyra personer som lever i en internationell parrelation har utvecklat sin kulturella förståelse

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

Föreningsliv, idrottare och spelberoende : En studie av 96 svenska idrottsföreningar och deras medvetenhet och attityd till spel och spelberoende samt kvalitativa intervjuer med före detta spelberoende och deras anknytning till idrott och föreningsliv.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Syskonliv-att vara syskon till en syster eller bror med utvecklingsstörning.

SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.