950 resultados para average toxicity score
Resumo:
Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.
Resumo:
Background. The purpose of this study was to analyse whether the parallel life situation between stroke patients and their informal caregivers (dyads) shown in cross-sectional studies prevails also in a longitudinal perspective. Methods. A total of 377 Swedish stroke patients, aged ‡65 years, and their 268 informal caregivers were followed from hospital admission and one year on. Analyses were based on patient interviews, functional ability (MMSE) score, Nottingham Health Profile (NHP) score, Hospital Anxiety and Depression (HAD) score, self-rated health score, and the Gothenburg Quality of Life (GQL) activity score. Similar information was obtained by postal questionnaires from informal caregivers, also including information on the nature and amount of assistance provided and on Caregiver Burden (CB) score. Results. Before index admission informal caregivers provided care on average 5 h per week and after discharge 11 h per week (P < 0.0001). Support volume was associated with patient sex (more for men), low patient’s functional ability, low received municipal social service support, closeness of patient–caregiver relation, and short distance to patient’s home. Significant positive associations within the dyads were found for HAD anxiety score (P < 0.0001), total NHP score (P < 0.0001), and GQL activity score (P < 0.0001) after adjustment for patient’s age, sex, functional ability, and patient–caregiver relationship. CB score increased with amount of informal caregiver support, patient’s age, and with low functional ability and low amount of municipal social service support. All these associations were constant across time. Conclusions. There was an association within the dyads regarding anxiety score, NHP score, and activity score. CB score was generally high.
Resumo:
http://digitalcommons.colby.edu/atlasofmaine2006/1000/thumbnail.jpg
Resumo:
http://digitalcommons.colby.edu/atlasofmaine2006/1015/thumbnail.jpg
Resumo:
http://digitalcommons.colby.edu/atlasofmaine2005/1011/thumbnail.jpg
