Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

Heteronormen - hur ser den ut i sex- och samlevnadsundervisningen på en jämställdcertifierad låg- och mellanstadieskola?

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet.

The influence of sex, age, and race experience on pacing profiles during the 90 km Vasaloppet ski race

The purpose of this study was to investigate pacing-profile differences during the 90 km Vasaloppet ski race related to the categories of sex, age, and race experience. Skiing times from eight sections (S1 to S8) were analyzed. For each of the three categories, 400 pairs of skiers were matched to have a finish time within 60 seconds, the same start group, and an assignment to the same group for the other two categories. Paired-samples Student’s t-tests were used to investigate sectional pacing-profile differences between the subgroups. Results showed that males skied faster in S2 (P=0.0042), S3 (P=0.0049), S4 (P=0.010), and S1–S4 (P<0.001), whereas females skied faster in S6 (P<0.001), S7 (P<0.001), S8 (P=0.0088), and S5–S8 (P<0.001). For the age category, old subjects (40 to 59 years) skied faster than young subjects (19 to 39 years) in S3 (P=0.0029), and for the other sections, there were no differences. Experienced subjects (≥4 Vasaloppet ski race completions) skied faster in S1 (P<0.001) and S1–S4 (P=0.0054); inexperienced skiers (<4 Vasaloppet ski race completions) had a shorter mean skiing time in S5–S8 (P=0.0063). In conclusion, females had a more even pacing profile than that of males with the same finish time, start group, age, and race experience. No clear age-related pacing-profile difference was identified for the matched subgroups. Moreover, experienced skiers skied faster in the first half whereas inexperienced skiers had higher skiing speeds during the second half of the race.

We're the x-files : bisexual students 'messing up tidy sex files'

Recent studies are pointing to higher rates of anxiety, depression and other mental health concerns among bisexual-identifying young people in Australia as compared to homosexual and heterosexual young people (Jorm et aI., 2002). International research has found that bisexually active adolescent males report especially high levels of AIDS risk behaviour (Goodenow et aI., 2002). There appears to be a strong link between these findings and the under-representation and mis-representation of bisexuality in Australian school curricula, cultures and communities (McLean, 2001, 2003a, forthcoming 2004; Owens, 1998; Pallotta-Chiarolli, in preparation 2005) .

Adult rape scripting within a victimological perspective

This review of the adult rape experience draws from theoretical conceptualizations in both psychology and victimology. It is an integrative discussion of Lerner's [Lerner, M.J. (1980). The Belief In A Just World. New York: Plenum] victimological theory of the “just world” and Gagnon and Simon's [Gagnon, J.H., & Simon, W. (1973). Sexual Conduct: The Sources of Human Sexuality. Chicago: Aldine] conceptualization of cognitive sex scripting. The “just world” is one in which an individual gets what he/she deserves. People will construe events and interpret the character of people to maintain this ideology. As theorized by Perloff [Perloff, L.S. (1983). Perceptions of vulnerability to victimisation. J Soc Issues 39, 41–61], this promotes a feeling of “unique invulnerability” in the absence of victimization. However, should victimization, such as rape, occur, this ideology can implicate detrimental effects of adjustment. This includes the “secondary victimization” from others, as theorized by Williams [Williams, J.E. (1984). Secondary victimisation: confronting public attitudes about rape. Victimol Int J 9, 66–81]. These victimological perspectives are cognitive scripts. They develop over time from exposure to family dynamics, sociocultural tenets describing gender roles and sexual conduct, and from an individual's parameters and dimensions of sexual individuality and disposition. How these victimological scripts may impact on the adjustment of adult raped men and women is discussed.

The assessment of denial, cognitive distortions and victim empathy among pedophilic sex offenders. An evaluation of the utility of self-report measures.

The modification of denial, defensiveness, and cognitive distortions and the enhancement of victim empathy are central components in the treatment of pedophilic sex offenders (PSOs) and are thus important factors to evaluate. This review of the literature highlights three broad problems with self-report measures of these variables. First, the psychometric properties of measures vary enormously, with some having no established validity or reliability. Second, the purpose of the measure is generally quite transparent, enabling the respondent to easily pick the socially acceptable responses. Finally, it is difficult to determine which are the best measures to use in assessing PSOs. Measures range from those designed for the general public to those designed specifically for PSOs. Also, they range from those that assess broad processes (e.g., general empathy) to those that assess offensespecific variables (e.g., victim empathy). This article argues that these issues need to be addressed to improve both the assessment of these processes among PSOs and the evaluation of treatment programs for PSOs.

An evaluation of self-report measures of cognitive distortions and empathy among Australian sex offenders

The modification of deviant cognitions and the enhancement of victim empathy are central components in many treatment programs for sex offenders. There appear to be three broad problems with self-report measures of these factors: variations in the psychometric evaluation of measures; the transparency of items and thus the likely influence of social desirability; and the difficulty of determining which measures are specific to particular types of sex offenders. The aim of this study was to investigate these three issues among child molesters (CMs), and men convicted of sex offences against adults (ASOs). Data were collected from 36 CMs and 31 ASOs and from two comparison groups (33 men convicted of nonsexual offences and 40 nonoffenders from the community), to assess the reliability (internal and test-retest) and validity (discriminant, construct, and face) of measures, the influence of sexual social desirability on responding and the specificity of measures to both sex offender groups. Collectively, the results raise issues related to the assessment of sex offenders that require further investigation. They also have theoretical implications about the relationship between cognitive and emotive processes among sex offenders.

Motivation for behavior change among sex offenders: a review of the literature

Motivation for behavior change is considered a crucial issue in the treatment of sex offenders. However, there has been no systematic investigation of this issue. The first aim of this review is to draw together the literature related to motivation for behavior change among sex offenders. The second aim is to highlight issues that need to be addressed to facilitate an empirical investigation of motivation for change among sex offenders. It is argued that a better understanding of motivation for change among sex offenders will contribute to enhancing the efficacy of treatment programs for these offenders.

The times are they a-changin'? Can the Commonwealth parliament legislate for same sex marriages?

This article considers whether the marriage power contained in the Australian Constitution could support a Commonwealth law that recognised same sex marriages. To this end and after outlining the current constitutional meaning according to the High Court, three methods used for interpreting constitutional terms (connotation/denotation, moderate originalism, non-originalism) are examined to ascertain whether they could source such a law to the marriage power. It is submitted that none can do so without betraying their own core interpretative principle or the text and structure of the Constitution. However an alternative method for interpreting [*2] constitutional terms is proffered which may be able to establish a sufficient connection between a law that recognises same sex marriages and the marriage power. It involves recognising 'marriage' as a constitutionalised legal term of art whose meaning can be informed by developments since federation in common law and statute.