Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi

Structure-Reactivity Correlations of Benzoin Alkyl Ethers. Structures of 2-Methoxy-1,2-diphenylethanone (I) and 2-Isopropoxy-1,2-diphenylethanone (II)

(I): C15H1402, Mr---226.27, triclinic, Pi,a=8.441 (2), b= 10.276 (1), c= 15.342 (2)A, a=91.02 (2), ~ t= 79.26 (2), y= 105.88 (2) °, V=1256.8 (4)A 3, Z=4, D,,= 1.209 (flotation in KI),D x - 1.195 g cm -3, #(Mo, 2 = 0.7107/~) = 0.44 cm -~,F(000) = 480, T= 293 K, R -- 0.060 for 1793 significant reflections. (II): C~THlsO2, Mr= 254.83, orthorhombic, Pca21, a=8.476 (1); b= 16.098 (3), c=10.802(3)A, V=1473.9 (5) A s, Z=4, Dm=1.161 (flotation in KI), Dx= 1.148gem -3, /~(Mo, 2=0.7107 A) =0.41 cm -~, F(000) = 544, T= 293 K, R = 0.071 for 867 significant reflections. Both (I) and (II) crystallize in a cisoid conformation for the carbonyl group and alkoxy groups. Compounds (I) and (II) are photostable on irradiation in the solid state in spite of the favourable conformation of the functional groups for intramolecular H abstraction. Absence of photoreaction of (I)and (II) in the solid state is rationalized in the light of unfavourable intramolecular geometry.

Representation av kvinnor och män – Hur prioriterar riksdagsledamöter frågor i den finska riksdagen? En kvantitativ studie av motionerna i riksdagen 2007

Pro gradu uppsatsen diskuterar betydelsen av representation för grupper i samhället genom att diskutera kvinnors representation. Kvinnor är en grupp i samhället som länge varit underrepresenterad, men som under de senaste 100 åren fått en betydligt bättre position i den offentliga beslutfattningen. För att ge bakgrund till frågeställningen beskrivs kvinnors deltagande i den finska riksdagen. Begreppen deskriptiv, substantiell och symbolisk representation diskuteras. Undersökningar av kvinnors representation både deskriptivt och substantiellt på parlamentsnivå presenteras. Forskningsfrågan i uppsatsen består av fyra frågeställningar om hur motioner görs i riksdagen och hur kön kan identifieras i motionerna. Frågeställningarna bygger på den teoretiska diskussionen och meningen med frågeställningar är att styra analysen av motionerna. I teoriavsnittet behandlas kvinnors representation och den vetenskapliga diskussionen om sambandet mellan substantiell och deskriptiv representation. Diskussionen utgår från Hanna Pitkins olika kategorier av representation. I den teoretiska diskussionen behandlas även begreppen den kritiska massan, närvarons politik och kritiska aktörer. I stycket diskuteras även vilka frågeställningar, som är relevanta att undersöka när man diskuterar kvinnors representation i samhället. När representationen av kvinnor diskuteras är det viktigt att minnas att kvinnor inte utgör en homogen grupp och att även män kan representera kvinnor innehållsmässigt. Efter den teoretiska diskussionen presenteras metoden för undersökningen. Som metod används kvantitativa statistiska metoder för att kunna undersöka ett större material, som kan ge en bättre helhetsbild av hur kvinnor representeras i motionerna. Materialet för undersökningen är motioner som är gjorda i den finska riksdagen 2007. Resultaten i undersökningen visar att motionerna används av både opposition och regering och att det finns en möjlighet för samarbete över partigränser. Andra faktorer, som påverkade hur aktivt man gjorde motioner var bland annat riksdagsledamöternas ålder och den valregion ledamöterna var från. När man såg speciellt på motionärernas kön framkom det skillnader i kvinnors och mäns motionsbeteende. Överlag gör män mera motioner än kvinnor i den finska riksdagen. Kvinnor har än idag en större tendens att göra motioner om socialpolitik och speciellt familje- och barnpolitik än vad män har. Männen igen väljer att göra motioner, som traditionellt har setts som starkt manliga, så som trafik och allmänna utrymmen. Resultaten visade också att kvinnors intressen inte är vanligt som motivering för motioner. Man fann också att riksdagsledamöters koppling till kvinnoorganisationer hade en betydelse när det gällde sannolikheten att göra motioner som motiverades med kvinnors intressen i samhället. Uppsatsen diskuterar orsaker till resultaten och ser att det finns orsaker att fortsätta diskutera sambandet mellan deskriptiv och substantiell representation.

Total syntheses of the fungal metabolites (+/-)-acremines A, B and I

A concise and diversity-oriented approach, incorporating elements of regio- and stereocontrol, to the recently isolated bioactive polyoxygenated cyclohexanoid natural products acremines A. B and I. from commercially accessible building blocks, is outlined. (c) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Search on a hypercubic lattice using a quantum random walk. I. d > 2

Random walks describe diffusion processes, where movement at every time step is restricted to only the neighboring locations. We construct a quantum random walk algorithm, based on discretization of the Dirac evolution operator inspired by staggered lattice fermions. We use it to investigate the spatial search problem, that is, to find a marked vertex on a d-dimensional hypercubic lattice. The restriction on movement hardly matters for d > 2, and scaling behavior close to Grover's optimal algorithm (which has no restriction on movement) can be achieved. Using numerical simulations, we optimize the proportionality constants of the scaling behavior, and demonstrate the approach to that for Grover's algorithm (equivalent to the mean-field theory or the d -> infinity limit). In particular, the scaling behavior for d = 3 is only about 25% higher than the optimal d -> infinity value.

H-1, C-13, N-15 assignments of the dimeric regulatory subunit (ilvN) of the E. coli AHAS I

Acetohydroxyacid synthase (AHAS) is an enzyme involved in the biosynthesis of the branched chain amino acids viz, valine, leucine and isoleucine. The activity of this enzyme is regulated through feedback inhibition by the end products of the pathway. Here we report the backbone and side-chain assignments of ilvN, the 22 kDa dimeric regulatory subunit of E. coli AHAS isoenzyme I, in the valine bound form. Detailed analysis of the structure of ilvN and its interactions with the catalytic subunit of E. coli AHAS I will help in understanding the mechanism of activation and regulation of the branched chain amino acid biosynthesis.

Att äta eller inte äta, att äta nu eller senare. En studie i ätstörningar ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.