Elevers historiemedvetande : En intervjustudie om historiemedvetandet hos elever i grundskolans mellanår.

I studien undersöks hur uttryck hos elever i grundskolans mellanår kan tolkas som ett uppvisande av ett historiemedvetande. Detta sker genom en jämförelse med den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens fyra definitioner av Karl Ernst Jeismanns teori om historiemedvetande. Metoden som använts är semistrukturerade gruppintervjuer i vilka totalt sex elever medverkat. Frågor rörande vad som karaktäriserar historia, platser för historieinlärning samt elevernas förhållningssätt till andra ställdes för att möjliggöra studien. Det har i undersökningen visat sig att elever tydligast uppvisar vad som kan tolkas som ett historiemedvetande när de känner ett emotionellt samband. Det framkommer även att det är Jensens fjärde definition av historiemedvetande som tydligast uttrycks bland de deltagande eleverna. Utifrån detta dras slutsatsen att lärare bör vara uppmärksamma på hur elever uttrycker sig när de samtalar om saker som kan vara sammankopplat med släktingar eller sig själva eftersom det är då de emotionella sambanden till synes uppvisas.

Barn och historiemedvetande : Elever i årskurs 1 funderar över historia som skolämne

Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen.

Film i historieundervisning : En litteraturstudie om filmens didaktiska betydelse för elever i historieundervisning i grundskolan

Syftet med denna studie har varit att, utifrån aktuell forskning, urskilja vilken didaktisk betydelse film kan ha i undervisning i ämnet historia i grundskolan. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts i vilken vetenskaplig forskning inom området har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att filmens betydelse som pedagogiskt verktyg i historie-undervisning kan delas in i tre kategorier; film som betydelse för elevers motivation, film som betydelse för elevers ökade förståelse för ämnet, samt film som betydelse för elevers kritiska tänkande. Vidare har möjligheter och svårigheter med film som pedagogiskt verktyg utifrån de tre kategorierna urskilts. Resultatet visar på olika aspekter av möjligheter och svårigheter med film, där fokus ligger på förförståelse och elevers meningsskapande.

Subtraktionsundervisningen och lärares erfarenheter om utmaningar : En intervjustudie om subtraktionsundervisningen och vilka utmaningar lärare har samt ser att elever får

Syftet med den här studien har varit att utöka kunskaperna om lärarnas erfarenheter om hur subtraktionsundervisningen genomförs, vilka utmaningar lärarna i den här studien har i undervisningen samt vilka svårigheter eleverna får inom subtraktion. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer gjorda med lågstadielärare. Resultatet av den här studien visar på att de flesta lärare genomför sin planering enskilt samt utifrån det tillgängliga läromedlet i klassrummet och samtliga lärare baserar sin undervisning utifrån läromedelsboken. Samtliga lärare har dessutom satt upp mål utifrån kurs- och läroplanen. Det framkommer att lärarna anser det vara utmanande att ge eleverna förståelsen för subtraktion, t.ex. gällande terminologin, och att det är svårt att veta när färdighetsträningen har lett till automatisering. Enligt lärarnas erfarenheter är det tidskrävande att arbeta med konkret material och algoritmerna är utmanande på grund av att de kan lösas på flera sätt. Vidare resultat som framkommer i studien är att lärarna anser att eleverna får svårigheter med förståelsen inom subtraktionen och att räkna algoritmer. Slutsatserna visar på att de medverkande lärarnas undervisning är motivstyrd – de utgår från styrdokument. Lärarna tycks sakna kunskaper om vikten att se till att motiv och resultatet för undervisningen hör ihop. De utmaningar och svårigheter som framkommer genom resultatet tycks bero på en avsaknad av kunskap hos lärarna om ämnet och hur subtraktionsundervisning bör bedrivas.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Geometriundervisning enligt Van Hieles utvecklingsnivåer : En kvalitativ studie om överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen?

Elevers syn på teknikundervisningen : En undersökning av elevers intresse för teknik

Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

Carers in the welfare state : on informal care and support for carers in Sweden

  The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I). Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II). The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II). The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84. In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III). Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV). In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm. In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.

Ana's tragedy - and Europe's a contemplation over Romani, belonging and citizenship making in a Europe of migration

This article deals with the notion of belonging in today’s multi-ethnic Sweden and hints at perpectives of future European identity-building. On the basis of Frantz Fanon’s understanding of colonialism and the colonized mentality as theoretical, the article deals with the situation of Roma in Sweden – and Europe. With the story of a young Roma woman that has migrated to Sweden from Hungary as point of departure, the article addresses the situation for Romani people, but also for other migrants in Europe, with particular focus on who are allowed to belong to the community of Swedish and European citizens, and who are not