1000 resultados para Fortificacions -- Catalunya -- Àger
Resumo:
Tema Arbetsliv vid Hgskolan Dalarna har tillsammans med fretag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer fr attraktivare arbeten. Vr vilja r att dessa metoder sprids till mnga sm och medelstora fretag. Att stdja och utbilda stdjande tjnstefretag, ssom fretagshlsovrd, organisationskonsulter, m.fl., s att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. Stdjande tjnstefretag i Dalarna bjds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser fr sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppfljning gjordes efter ett och ett halvt r genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utfrandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska anvndningen av metoderna, kommersiell anvndning av metoderna och framtida samverkan. Fljande slutsatser kan dras frn uppfljningen av genomfrda aktiviteter: Informationsseminarierna och kursdagarna genomfrdes p ett bra stt. Kursdagarna hade resulterat i nya affrer fr 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem skte aktivt kunder. Metodernas ansats, mjligheten att engagera och motivera de anstllda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. Ett mer lngsiktigt std till de som ska genomfra metoderna kommersiellt kan behvas. Strukturen och innehllet i metoderna fungerade bra i kommersiell anvndning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och anvndbara, men de behver utvecklas s att det skapade engagemanget kan behllas p en hg niv. De behver ocks utvrderas i ekonomiska termer och mtbara frbttringar. Alla intervjuade ville lra sig fler metoder och nringslivsrepresentanterna bistr grna med kontakter och trffar. Flera av de stdjande tjnstefretagen och alla nringslivsrepresentanterna ville fortstta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Hgskolan Dalarna.
Resumo:
"Vlja vrmesystem fr villan" r en populrt skriven tvrvetenskaplig skrift. Villahushll som planerar att frndra sitt vrmesystem fr konkreta tips och rd som utgr frn deras egen situation. De fr rdet att tnka lngsiktigt och undvika fallgropar som gr vrmesystemet svrt att frndra. Skriften r den frsta delen i en serie om flexibla vrmesystem. Den andra delen vnder sig till installatrer.
Resumo:
I studien undersks hur lrare ger elever muntlig och skriftlig feedback p uppgiftsniv i matematikundervisningen. Fr att underska detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktr utfrts med sex lrare som undervisar i rskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers rknebcker har ocks varit en del av datainsamlingsmetoden. Fr att p bsta stt underska och besvara studiens frgestllning har grundad teori valts ut och anvnts som forskningsansats. Utifrn insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges frn lrare till elev p uppgiftsniv kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende p om feedbacken r muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den ocks vara bekrftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjlp av en s kallad "fyrfltare". Vrt att notera r ocks att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt hgre grad n skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrn studiens resultat r att verkligheten skiljer sig frn hur tidigare forskning fresprkar att feedback br komma till uttryck i klassrummet och att elevernas lder samt lrarnas tid spelar en avgrande roll fr vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som ocks dras utifrn studiens redovisade resultat r att vissa kategorier av feedback r mer effektiva fr elevers lrande i matematik n andra.
Resumo:
Studien undersker vilken begreppsuppfattning avseende likhetstecknet som elever ger uttryck fr efter avslutat mellanstadium, det vill sga i brjan av rskurs 7. Utgngspunkt tas i forskning som visat att en relationell frstelse fr likhetstecknet r kritisk fr elevers mjligheter att bli framgngsrika inom algebra. Studien omfattar 159 elever i rskurs 7 som deltagit genom att fylla i en skriftlig enkt bestende av uppgifter som utformats fr att underska hur elever definierar och tolkar likhetstecknet. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan hur elever definierar likhetstecknet och vilken begreppsuppfattning de ger uttryck fr i sina tolkningar av matematiska uppgifter. Nr eleverna sjlva ska prestera en definition ger en majoritet av dem spontant uttryck fr en operationell begreppsuppfattning. I det matematiska arbetet med uppgifter som involverar ekvivalenta uttryck framkommer dock en mer nyanserad bild. I dessa anger en majoritet av eleverna rtt svar och anvnder lsningsstrategier som ger uttryck fr bde grundlggande och mer sofistikerad jmfrande relationell begreppsuppfattning. Elevers acceptans av definitioner som uttrycker likhetstecknets innebrd substitution har ocks underskts och resultatet bekrftar vad som framkommit i tidigare forskning. Betydelsen substitution accepteras i hgre grad av elever med relationell begreppsuppfattning om likhetstecknet och i lgre grad av elever som gett uttryck fr en operationell sdan.
Resumo:
Avaliou-se, em laboratrio, a no-preferncia para alimentao de Epicauta atomaria em diferentes espcies de maracuja, em teste com e sem chance de escolha. Verificou-se a melhor densidade de insetos que proporcionam a discriminao quanto aos graus de resistncia. Para avaliao, utilizaram P. setacea, P. alata, P. edulis, P. cincinnata e P. laurifolia. Para os testes com e sem chance de escolha, a no-preferncia para alimentao foi avaliada atravs da atratividade, onde foi contado o nmero de insetos atrados por espcie, em placa de Petri. As espcies P. laurifolia e P. alata foram resistentes a E. atomaria, expressando o tipo de resistncia no-preferncia para alimentao. As densidades de E. atomaria que melhor discriminaram as espcies de maracujazeiro, so trs e cinco (teste com chance de escolha) e dois (teste sem chance de escolha). P. edulis, P. setacea e P. cincinnata so suscetveis a E. atomaria.
Resumo:
Tests were carried out to evaluate resistance of common bean (Phaseolus vulgaris L.) to Diabrotica speciosa (Ger.) with the genotypes Goiano Precoce, Jalo Precoce, PR 95105146, PR 95105142 (Andean domestication center, AN), Emgopa 201 Ouro and IAPAR 57 (Middle American domestication center, MA). The experiments were conducted in 1998 and 1999, at the farm of UNESP-FCAV, Jaboticabal, SP, Brazil. The genotypes were planted in pots and 20 day-old leaflets were collected and foliar disks were cut of for the test. Two trials, a no-choice test and a free-choice test, were set up in BOD. In free-choice test, two disks of each genotype were kept in a 140-mm-diameter petri dish (total of 12 disks), where 12 adults were confined. In no-choice test, two disks of one genotype and two insects were placed in a 60-mm-diameter petri dish. A field experiment was conducted when 400 adults of D. speciosa were released. Fifteen leaflets per plot were collected 30 days after planting and the leaf area consumption was evaluated. A no-choice experiment was carried out with 20 day-old genotypes protected in individual cages and infested by 10 adults, for 72h. The MA genotypes were the most preferred on feeding tests conducted at BOD, field and individual cages, while the AN genotypes were less eaten.
