Poezdka po Laplandìi osen'û 1883 goda s" priloženiem" maršruta

S" prilozeniem" marsruta.

Purje väylän kartta Pielis järvellä Läppäsynsaaresta Suusaarille = Karta öfver farleden i Pielis sjö från Läppäsynsaari till Suusaari / valmistanut luutnantti G. Enqvist vuonna 1883.

Janamittakaava: Virsta.

Plan" okrestnostej g. Vil'manstranda snâtyj v" 1883 godu, ispravlennyj v" 1891 godu.

Mittakaavaa ei määritelty.

Theses (1823-06-11)

Painovuosi nimekkeestä.

Theses (1823-12-10)

Painovuosi nimekkeestä.

Förteckning å en del böcker, som tillhört afledne assessoren och apothekaren Joh. Julin s:or, hvilka på Kejserl. Universitetets bok-auctions-kammare komma att försäljas d. [22] october 1823

Julkaisuvuosi nimekkeestä.

Förteckning öfver afl. astron. observatorn Henric Johan Walbecks efterlemnade boksamling, taflor och chartor, som komma att på Kejserl. Universitetets i Åbo bok-auctions-kammare försäljas d. 16 october 1823

Julkaisuvuosi nimekkeestä.

Förteckning öfver böcker och musikalier, som komma att försäljas uppå Kejserl. Universitetets bokauctionskammare i Åbo d. 19 aprill 1823

Julkaisuvuosi nimekkeestä.

Förteckning öfver böcker, chartor och musikalier, som komma att försäljas uppå Kejserl. Universitetets bokauctionskammare i Åbo d. 23 aprill 1823

Julkaisuvuosi nimekkeestä.

Continuidade ou ruptura? Uma análise de alguns aspectos da filosofia social de John Stuart Mill, Alfred Marshall e John Maynard Keynes

O artigo argumenta que é possível se falar em uma 'tradição' no campo de filosofia social e econômica unindo as obras de J.S. Mill e Alfred Marshall e J.M. Keynes. Essa 'tradição' pode ser caracterizada pelas seguintes concepções: (a) pela rejeição moral aos valores aquisitivos do capitalismo; (b) pela visão de que o sistema capitalista seria incapaz de resolver de forma espontânea as questões das desigualdades de renda e riqueza e da pobreza; (c) pela ideia de que, por uma questão de garantia de liberdade e da diversidade, além de por questões de eficiência econômica, dever-se-ia deixar a iniciativa individual agir livremente nas esferas em que é capaz de engendrar bons resultados, mas que o Estado deveria intervir, quando essa falha, atuando em benefício da coletividade; (d) pela crença de que seria possível melhorar significativamente esse sistema por meio de mudanças pontuais e graduais.