1000 resultados para mammans ålder
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.
Resumo:
Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys. Det konstaterades att beroendevariabeln "yrkesstolthets" variation förklarades till 62,7% av oberoende-variablerna "interaktionsintelligens" "yrkesrealism", "arbetstillfredsställelse" och "arbetsengagemang". Även kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet hade betydelse.
Resumo:
Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.
Resumo:
Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.
Resumo:
Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.
Resumo:
Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det när närstående befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstånd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan påverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som användes var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svårt att ta in och bearbeta den information som de fått om patientens sjukdomstillstånd. Anhöriga som upplevde att de fick otillräcklig information om patientens sjukdomstillstånd hade en ökad risk att senare utveckla PTSD. Oavsett ålder på patienter med allvarligt sjukdomstillstånd så upplever de anhöriga stress och ett behov av att få vara nära patienten. Anhöriga upplever situationer olika och är därför i olika behov av hjälp och stöd. Diskussion: För att kunna bemöta anhöriga i deras upplevelse av att ha en närstående i ett allvarligt sjukdomstillstånd, behöver sjuksköterskan mer utbildning och praktisk övning av dessa situationer för att kunna ge adekvat vård. Både patient och anhöriga behöver information och stöd för att kunna gå vidare i sin krisbearbetning.
Resumo:
Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.
Resumo:
Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.
Resumo:
De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män. Patienter med tidigare urinvägsproblem och andra sjukdomar som påverkade innervationen av urinblåsan hade större risk att utveckla POUR. Ju större volym intravenös vätska som givits, desto större incidens av postoperativ kateterisering. Läkemedel som sympatomimetika, antikolinergika och narkotiska läkemedel givna var vanliga orsaker till POUR. Patienter som fått ryggbedövning eller narkos hade större risk för POUR än de som fått lokalbedövning, men de som fått ryggbedövning hade högre risk än de som fått narkos. Patienter opererade med thorakotomi, för knä- och höftprotes och med öppen bukkirurgi hade större risk för överfylld urinblåsa, vilket kunde utvecklas till POUR. En blåsvolym på mer än 270 ml vid ankomst till uppvakningsavdelningen ökade risken för POUR. Slutsatsen var att det är ett komplext samspel mellan patient-, anestesi och kirurgiska faktorer som påverkar uppkomsten av POUR
Resumo:
Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.