Utveckling av programvara för läsning och skrivning till iButton

Dagens dataloggare har många funktioner vilket avspeglas i programvaran som används för att kommunicera med dem. De har fler funktioner än vad enskilda företag och privatpersoner behöver vilket gör programvaran onödigt komplicerad. Genom att minska antalet inställningsmöjligheter kan programvaran göras mindre, snabbare och lättare att lära sig. Arbetet utfördes hos Inventech Europe AB som tillhandahöll dataloggare för temperatur- och fuktighetsmätning. De ville undersöka möjligheterna att utveckla ett program som personer med begränsad datorvana snabbt kunde lära sig att använda. Därför var syftet med detta arbete att utreda hur ett sådant program kunde se ut. Arbetets fokus låg på designprocessen. Genom olika UML-diagram visualiserades de olika momenten i processen. Då projektet var relativt litet valdes en utvecklingsprocess som följer vattenfallsmodellen där de olika stegen (specifikation, design, implementation, test) utförs i följd. Det förutsätter att ett steg är färdigt innan nästa steg påbörjas. Modellen fungerar bäst när projektet är mindre och väldefinierat. Tyvärr ändrades företagets krav på hur programmet skulle fungera flera gånger under arbetets gång. Därmed borde en mer flexibel utvecklingsprocess ha valts för att ge utrymme för förändringar som kunde uppkomma under projektets gång. Slutresultatet blev en funktionsprototyp som var lätt att använda och inte hade fler inställningsmöjligheter än nödvändigt. Funktionsprototyp kan användas som bas för att lägga till egen skräddarsydd funktionalitet. För att visa detta inkluderades ytterligare två funktioner. En av funktionerna var möjligheten att kunna spara insamlad data till en extern databas som sedan kunde användas som källa till andra program vilka exempelvis skulle kunna visualisera data med hjälp av olika grafer. För att lätt kunna identifiera olika inkopplade dataloggare inkluderades även möjligheten att namnge de olika enheterna.

Att kvalificera ett samtalsuppdrag : Om ett utvecklingsarbete i speciallärarprogrammet

I denna rapport redovisas ett utvecklingsarbete som genomfördes vid speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet läsåret 2010/2011. Enligt examensordningen är en av speciallärarens arbetsuppgifter att vara en kvalificerad samtalspartner. Vad som menas med kvalificerad samtalspartner är upp till varje lärosäte/ varje speciallärare att själv fylla med innehåll. Syftet med rapporten är att beskriva ett utvecklingsarbete och de erfarenheter som gjordes och därmed sätta ord på delar av speciallärarens yrkeskunnande som kvalificerade samtalspartners. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att pröva dialogseminarieformen för att fördjupa speciallärarnas yrkeskunnande i deras uppdrag som kvalificerade samtalspartners. Eller uttryckt med andra ord kvalificera ett samtalsuppdrag. I arbetet med dialogseminarier lyfts andra värden än de i utbildningssammanhang så vanliga; effektivitet, snabbhet, mätbarhet till förmån för långsamhet, eftertänksamhet och kanske ett gott omdöme. Efter en termins arbete med dialogseminarier kan vi nu dra slutsatsen att deltagande i dialogseminerier tycks ha bidragit till att: öka studenternas reflektionsförmåga öka deras förmåga att lyssna både inåt och utåt knyta förbindelser mellan det personliga och det professionella utveckla deras yrkesspråk och kanske deras omdömesförmåga.

“Jag vet faktiskt inte varför ingen vill anställa någon som mig” : En studie om arbetslösas upplevda delaktighet i aktivitet.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse.

Kärlekens glädje? : En studie om relationen mellan teologiska ideal och pastorala problem vid formandet av praktisk katolsk etik i Amoris Laetitia

Det är förmodligen många som föreställer sig att religiöst motiverad etik är någonting statiskt och orörligt. Så är det kanske särskilt med katolsk etik. De flesta föreställer sig att katolsk etik formas ovanifrån, av påven och biskopskollegiet och att kyrkans medlemmar sedan måste rätta sig efter detta utan tillstymmelse till inflytande. Är det så? I denna uppsats undersöks relationen mellan de religiösa idealen och de pastorala problemen i syfte att se hur teori och praxis samverkar i formerandet av den katolska etiken. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är de fyra modeller för hur teori och praxis påverkar varandra som Niclas Lindström lyfter fram. Det material som undersöks är den katolska kyrkans nyligen utgivna post-synodala exhortation Amoris Laetitia, som översatt till svenska kan kallas ”Kärlekens glädje”. Genom att undersöka vilka ideal, problem och åtgärder som nämns i exhortationen och genom att jämföra undersökningen med tidigare forskning om doktrinär utveckling inom den katolska kyrkan mynnar arbetet ut i en slutsats: Katolsk etik utvecklas och förtydligas långsamt genom att biskoparna fastställer läror utifrån teologiska ideal, i frågor som de vanliga medlemmarna sätter på agendan utifrån pastorala problem. Slutligen presenteras förslag på hur lärare i religionskunskap kan använda sig av uppsatsen i sitt arbete på ett sätt som uppfyller Skolverkets mål.

Team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert – en litteraturstudie : Team level- and leadership predictors that affect nurses' in their work to achieve patient safety- a literature study

Sjuksköterskor ska arbeta utifrån patientens behov för att åstadkomma en patientsäker vård. Det är teamet samt ledaren som står sjuksköterskor närmast i utövandet av hens omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Metoden som användes för denna litteraturstudie är baserad på Forsberg & Wengströms modell (2013). Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000 och 2016. Vid bearbetning av artiklarna framkom flera teman vilka delades in mot teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert samt ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Teamets huvudfaktor identifierades som att ha förmåga att samarbeta. Teman som visade ingå var förmåga att kommunicera och förmedla kunskap samt relationer i teamet genom respekt och konflikthantering. Ledarens huvudtema som identifierades var att inspirera och motivera samt att ge stöd. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att teamet samt ledaren visade sig ha en betydande roll för sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkerhet. Då teamet och ledaren har visat sig kunna påverka patientsäkerheten på många olika sätt, genom att påverka sjuksköterskors arbete, är det väsentligt att dessa uppmärksammas i patientsäkerhetsarbete.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

Undersökning av dopning i organiska dioder och solceller

Organiska solceller har gjort stora framsteg med avseende på effektivitet och stabilitet under det senaste årtiondet. Oavsiktlig dopning är ett ofta förekommande fenomen i organiska halvledare. Orenheter och defekter i halvledarmaterialet kan ge upphov till dopning. Dessutom kan organiska halvledare dopas över tid då de kommer i kontakt med syre eller fukt. I takt med att andra egenskaper optimeras och effektiviteten stiger blir dopningen en allt viktigare förlustprocess att ta i beaktande i organiska solceller. Målet med detta arbete har varit att bättre förstå dopningens inverkan på organiska dioder och solceller. Tanken var att med hjälp av två olika dopningsmolekyler åstadkomma avsiktlig dopning och på så sätt kontrollerat undersöka och skapa en bättre förståelse av hur dopningen påverkar egenskaperna hos organiska halvledare i dioder och solceller. För att undersöka dopningen har en mätmetod som baserar sig på laddningsextraktion med hjälp av en linjärt ökande spänning, kallad CELIV, använts. Teorin för mätmetoden har utvecklats för att analysera godtyckliga dopningsprofiler och för att ta i beaktande dopningsprofilen vid bestämning av mobiliteten. Metoden har, genom de experiment som utförts, bekräftats fungera väl för undersökning av dopning i organiska tunnfilmsdioder. De två dopningsmolekyler som använts har testats framgångsrikt för dopning av polymererna P3HT och PBTTT. Under arbetets gång kunde en viktig orsak till oavsiktlig dopning identifieras. Som selektivt håltransportlager vid anoden är molybdentrioxid ett av de mest använda materialen. I detta arbete visas att molekyler från ett tunt lager av molybdentrioxid diffunderar in i halvledarlagret och orsakar dopning. Dopningen i P3HT:PCBM till följd av ett molybdentrioxidlager är så hög att även tunna solceller, kring 100 nm, kommer att påverkas negativt på grund av ökad rekombination. Dopningen till följd av diffusion av molybdentrioxid är ett resultat som visar på ett behov att hitta nya alternativa material för håltransport. Ett alternativ kunde vara att använda kraftigt dopade organiska halvledare. För detta ändamål kan den avsiktliga dopning som här testats vara relevant. De experimentella resultat som ingår i denna avhandling bekräftar att CELIV-metoden lämpar sig väl för att mäta dopningskoncentration och dopningsprofiler i organiska dioder samtidigt som man kan erhålla information om laddningstransporten i halvledarlagret.

Physicochemical characteristics of silica nanoparticles tailored for nanomedicine

Multifunktionella kiseldioxidnanopartiklar har en bred tillämpning inom nanomedicin. En attraktiv kombination är samtidig läkemedelstillförsel och spårning av nanopartiklarna, vilket är känt som ”teranostik”. Genom kontrollerad design av kiseldioxidnanopartiklarna kan terapi och diagnostik på detta sätt kombineras i samma partikel. För en lyckad användning av nanopartiklar inom nanomedicin måste deras fysikalisk-kemiska egenskaper vara välkontrollerade för att kunna förutspå deras beteende i biologiska system. I denna studie tillverkades kiseldioxidnanopartiklar med varierande storlek, form, yta och sammansättning med fokus på att utrusta nanopartiklarna med multifunktionalitet och på så sätt främja deras användning inom biomedicinska tillämpningar. Kiseldioxidnanopartiklar med sfäriska och stav-liknande former, porösa, icke-porösa och ihåliga strukturer tillverkades. De erhållna resultaten visade att nanopartiklarnas form har större inverkan på upptaget i celler jämfört med effekten av deras ytladdning. Nanopartiklarnas dispersionsstabilitet är en annan viktig aspekt för både diagnostiska och terapeutiska tillämpningar. Genom att ändra kiseldioxidnanopartiklarnas fysikalisk-kemiska ytegenskaper med ytfunktionalisering, bedömdes dispersionstabiliteten av nanopartiklarna. Nanopartiklarnas ytsammansättning justerades och skillnader i dispergerbarhet och dispersionsstabilitet undersöktes i biologiskt medium. Inom terapeutiska tillämpningar är målsökande läkemedelsfyllda nanopartiklar en lovande taktik som medför lägre läkemedelsdoser och minskar sidoeffekterna. I denna avhandling designades mesoporösa kiseldioxidnanopartiklar för användning som målsökande läkemedelsbärare. Dessa partiklar laddades med ett potentiellt anti-cancer läkemedel. En klart högre apoptotisk effekt kunde påvisas med de läkemedelsfyllda partiklarna jämfört med fri drog in vitro. En viktig egenskap för sådana multifunktionella nanopartiklar är också att kunna spåra dem under läkemedelsfrisättningen i biologisk miljö med olika bildåtergivningsmetoder. Detta kan uppnås genom att infoga en markör i kiseldioxidnätverket. Kiseldioxidnanopartiklarnas bildåtergivningsförmåga modifierades på olika sätt och inverkan på detekterbarheten analyserades med fluorescerande metoder och med magnetisk resonanstomografi. Denna avhandling lyfter fram de kritiska parametrarna vid syntes av kiseldioxidnanopartiklar för teranostiska tillämpningar. Olika metoder undersöktes för att erhålla skräddarsydda nanopartiklar. Detta arbete bidrar med en djup insikt i hur nanopartiklarnas fysikalisk-kemiska egenskaper påverkar deras beteende i biologisk miljö, och arbetet kan därför fungera som riktlinje för att designa säkra och effektiva nanomediciner.

Textmiljön i tre klassrum: En beskrivning av skrifthändelser i en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en sverigesvensk skola

Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och förstå elevers skrifthändelser i tre olika skolors skriftpraktiker. Mer specifikt beskrivs vilka skrifthändelser som ingår i årskurs 5 i en finlandssvensk skola och i en språkbadsskola, samt i skolår 5 i en sverigesvensk skola. Med utgångspunkt i att skrifthändelserna är didaktiskt valda beskrivs även eventuella likheter och skillnader i skolornas textmiljöer. Denna delstudie ingår i projektet Skrivkompetens (2014-) som är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa universitet och Stockholms universitet. Materialet består av fotografier tagna av ett av projektets forskningsbiträden. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats analyseras materialet enligt ett eget skapat tolkningsmönster som baserar sig på analysmetoderna meningskategorisering och innehållsanalys. Det empiriska materialet är indelat i sex kategorier, som ytterligare är indelade i underkategorier beroende på skrifthändelsernas innehåll. Resultaten visar att det finns en bred variation gällande skrifthändelserna i skolorna och majoriteten av skrifthändelserna består av elevernas egna texter. Det finns även multimodala skrifthändelser, skrifthändelser på tavlan och väggarna, litterära skrifthändelser, digitala skrifthändelser, samt övriga skrifthändelser. Skolorna emellan varierar antalet skrifthändelser i de olika kategorierna och en del likheter och skillnader kan utläsas. I samtliga skolor är det svenska språket det mest förekommande språket och det finska språket förekommer inte alls i den sverigesvenska skolan. När eleverna skriver själva skriver de mest fritext där de själva får formulera texten. En tydlig skillnad som kan utläsas vid språkbadsskolan är att eleverna skriver betydligt mer på datorn än de två övriga skolorna, samt att webben inte används. Ytterligare en skillnad är att lärare skriver mer än eleverna på tavlan och väggarna vid den finlandssvenska skolan, medan eleverna skriver mer i de två övriga skolorna. Gällande litteraturen förekommer det mest läromedel i alla skolor och det förekommer mera skönlitteratur än facklitteratur vid språkbadsskolan och den sverigesvenska skolan. Vid den finlandssvenska skolan förekommer det däremot mer facklitteratur än skönlitteratur. Illustrationer förekommer mest bland de multimodala skrifthändelserna och majoriteten av alla multimodala skrifthändelser är färgglada.

Ledningens ansvar för icke-finansiell information och dess rapportering i aktiebolag.

Syftet med avhandlingen är att redogöra för ledningens ansvar för icke-finansiell information och dess rapportering i aktiebolag. Avhandlingen utgår från finsk bolagsrätt och särskiljer mellan små, medelstora och stora samt mellan onoterade och noterade aktiebolag. Ledningen definieras som aktiebolagets styrelse och VD. Avhandlingen inleds med att redogöra för vad icke-finansiell information är, vad det innebär för aktiebolag och vad som reglerar rapporteringen av informationen. Avhandlingen diskuterar bolagets intressen för att utreda vinstsyftet ur ett aktieägarperspektiv och som en del av ett större företagsansvar. Detta för att klargöra hur långt ledningen kan gå i sitt arbete med icke-finansiell information och hållbarhet. Avhandlingen avslutas med en redogörelse för ledningens skadeståndsrättsliga och straffrättsliga ansvar. Rapportering av icke-finansiell information har tre tydliga problemområden. För det första skapar den oklara definitionen förvirring. Informationen är företagsspecifik vilket försvårar en granskning av kvaliteten. För det andra så finns det olika tolkningar av vad som är bolagets intressen och hur verksamhetens syfte ska tolkas. Ett kortsiktigt vinstsyfte prioriterar ett aktieägarperspektiv medan en långsiktig värdeökning tenderar att se till flera sidogrupper som mottagare av icke-finansiell information. För det tredje så är gränsen mellan frivillig och obligatorisk rapportering diffus. Dessa tre problemområden innebär att ledningens ansvar är tolkningsbart beroende på den aktuella situationen och det specifika aktiebolaget. Regleringen måste göras tydligare och de olika begreppen inom icke-finansiell information definieras. Ledningen har en rättighet att arbeta för hållbarhet och rapportera icke-finansiell information, dock så har de ingen uttrycklig skyldighet att göra det. Sanktionsmöjligheterna vid bristfällig eller felaktig informationsutgivning är i praktiken svaga.

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Sjuksköterskans betydelse för viktnedgång hos överviktiga patienter : En litteraturstudie

         Övervikt klassas som en pandemi sedan 2012, och följderna av övervikt är skadliga för hälsan. Patienter söker ofta vården då hälsan börjar svikta till följd av övervikt. Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan i sin yrkesroll och med sin omvårdnadskunskap kan påverka patienter till en livsstilsförändring, vilket en viktnedgång innebär. En litteraturstudie har gjorts, av 10 artiklar som valdes ut från artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt PsykInfo. Manuella sökningar har gjorts. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar av Polit och Beck (2012) är gjord av artiklar vilka ingår i studien. Resultatet visar att sjuksköterskan har en stor betydelse i patientens viktnedgång. Att stötta patienten till en ökad motivation leder till resultat i form av viktnedgång. Slutsatsen visaratt med utbildning i Motiverande samtal och kunskap om övervikt och dess följdsjukdomar, kan sjuksköterskan göra ett mycket bra och viktigt arbete, som leder till livsstilsförändring och en bestående viktnedgång hos den överviktige patienten.            

Skolsköterskans metoder för främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar – en systematisk litteraturöversikt

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring.

Att studera vidare eller inte det är frågan : 2 321 gymnasisters funderingar kring högre studier

I takt med att konkurrensen blir allt hårdare om att rekrytera studenter till grundutbildningar på svenska universitet och högskolor har intresset att ta reda på vad studenter och gymnasister tycker och tänker om högre utbildning ökat. Vid Karlstads universitet har vi sedan många år kartlagt vad våra nuvarande studenter tycker om sin utbildning. När det gäller gruppen framtida studenter i form av gymnasister har vi tidigare inte på motsvarande sätt systematiskt sätt undersökt hur de ser på högre utbildning. Som ett första steg i ett sådant arbete har vi under läsåret 2006/2007 genomfört tre enkätundersökningar där gymnasisters inställning till högre studier analyserats. Två grupper av studenter har under hösten 2006 skrivit sina examensarbeten med detta tema och baserat på dessa studier har vi under våren 2007 samlat in en större enkät i samband med att alla gymnasister i regionen bjudits in till information om högre utbildning på universitetet i Karlstad.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.