Matematikläxans fördelar och nackdelar : En intervjustudie av lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om. De lärare som deltog i intervjuerna uttryckte olika synpunkter på matematikläxan. Något lärarna var överens om var att läxa är en skoluppgift som eleven tar med hem efter skolans slut och arbetar med hemma. Lärarna uttryckte samstämmigt att eleverna inte utvecklar några förmågor med matematikläxans hjälp utan förmågorna utvecklar eleverna i skolan med hjälp av lärarna. Det framgick att samtliga lärare upplevde att matematikläxan var tidskrävande och för att matematikläxan ska nå syftet på bästa möjliga sätt behövs mer tid. Att läxan kopplas till undervisning och uppföljning är centralt för att syftet med matematikläxan ska uppnås enligt de intervjuade lärarna. Av resultaten framgår att några lärare är negativt inställda till matematikläxor för att uppföljning och koppling till undervisningen inte finns med och därför förlorar matematikläxan sitt syfte. Föräldrarnas förutsättningar är väldigt olika som exempelvis att de har svårigheter med det svenska språket eller inte är engagerade i barnets skolgång. Andra lärare är positivt inställda till matematikläxor för att färdighetsträningen och repetitionen är viktig och tiden som behövs för det inte räcker till i skolan.

Simple Question, Complex Answer : Pathways Towards a 50% Decrease in Building Energy Use

Addressing building energy use is a pressing issue for building sector decision makers across Europe. In Sweden, some regions have adopted a target of reducing energy use in buildings by 50% until 2050. However, building codes currently do not support as ambitious objectives as these, and novel approaches to addressing energy use in buildings from a regional perspective are called for. The purpose of this licentiate thesis was to provide a deeper understanding of most relevant issues with regard to energy use in buildings from a broad perspective and to suggest pathways towards reaching the long-term savings objective. Current trends in building sector structure and energy use point to detached houses constructed before 1981 playing a key role in the energy transition, especially in the rural areas of Sweden. In the Swedish county of Dalarna, which was used as a study area in this thesis, these houses account for almost 70% of the residential heating demand. Building energy simulations of eight sample houses from county show that there is considerable techno-economic potential for energy savings in these houses, but not quite enough to reach the 50% savings objective. Two case studies from rural Sweden show that savings well beyond 50% are achievable, both when access to capital and use of high technology are granted and when they are not. However, on a broader scale both direct and indirect rebound effects will have to be expected, which calls for more refined approaches to energy savings. Furthermore, research has shown that the techno-economic potential is in fact never realised, not even in the most well-designed intervention programmes, due to the inherent complexity of human behaviour with respect to energy use. This is not taken account of in neither current nor previous Swedish energy use legislation. Therefore an approach that considers the technical prerequisites, economic aspects and the perspective of the many home owners, based on Community-Based Social Marketing methodology, is suggested as a way forward towards reaching the energy savings target.

Must teachers be social workers, as well …? : Reflections on the current teacher role in the Swedish upper secondary school and how it affects teacher training

The Swedish upper secondary school has made a transition from a school for the elite to be a school for everybody. When almost every youth nowadays chooses to continue studying, for some of them this is not what they want to do most of all. However, as there in practice is no choice, there come up problems and many upper secondary school teachers experience a growing frustration. We will here discuss some aspects of the following questions: -  How do upper secondary schoolteachers handle their working-conditions in a new situation? - What possible consequences do this have on teacher education?