Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Branschråd inom Focus InnoWents profilområden : Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media

Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.

Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 2007

Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.

Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet

Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.

Grafisk profil till ett företag som tillverkar handgjorda textilprodukter av naturmaterial : Hur kan en hemsida kommunicera ett varumärke?

Målet med detta examensarbete var att skapa en grafisk profil till företaget Lyst Form AB som bedriver större delen av sin affärsverksamhet via en hemsida. Företaget säljer handgjorda kläder och accessoarer i lintyg. En teoretisk del i arbetet tar upp hur varumärket kan kommuniceras genom hemsidan. Den grafiska profilen utformades utifrån företagets identitet. Det är viktigt att företaget speglas på ett korrekt sätt. Ett företags identitet kan beskrivas som organisationens själ och den visas utåt i form av bland annat den grafiska profilen. Denna ses därför som en viktig identitetsbärare och den kan kallas för den visuella identiteten. En grafisk profil innehåller bland annat logotyp, profilfärger samt typografi. Företagets målgrupp ansågs vara en viktig del i hela processen eftersom de i slutändan ska tilltalas av den grafiska profilen. Först gjordes en grundlig undersökning och research av företaget för att få en god uppfattning av dess identitet. Även konkurrenterna granskades. En enkätundersökning gjordes för att kunna samla information utifrån målgruppens perspektiv. Denna informationsinsamling gav ett bra underlag och en riktlinje i framtagningen av den grafiska profilen.   Under designprocessens gång diskuterades de logotypförslag som togs fram med hjälp av en sammansatt fokusgrupp. Diskussionen var givande och var till stor nytta i designprocessen. Baserat på den grafiska profilen skapades en layout för hemsidan samt exempel på trycksaker för att visa hur den kan användas. En enklare grafisk manual skapades för att företaget ska kunna synas utåt på ett enhetligt sätt. En sista enkätundersökning gjordes för att se om målet uppnåtts. Resultatet visade att den nya framtagna grafiska profilen var en klar förbättring jämfört mot den nuvarande sett utifrån företagets identitet. I slutändan valde dock företaget en annan logotyp. Detta påvisar svårigheterna i processen att ta fram en grafisk profil. Alla delar i processen är viktiga och undersökningarna är bland annat en av de väsentliga delarna vilka bidrar med en större chans till ett bra slutresultat som tar hänsyn till både företagets och målgruppens åsikter.  

Forensiska Undersökningar av Molntjänster

Användning av molntjänster har gjort forensiska undersökningar mer komplicerade. Däremot finns det goda förutsättningar om molnleverantörerna skapar tjänster för att få ut all information. Det skulle göra det enklare och mer tillförlitligt. Informationen som ska tas ut från molntjänsterna är svår att få ut på ett korrekt sätt. Undersökningen görs inte på en skrivskyddad kopia, utan i en miljö som riskerar att förändras. Det är då möjligt att ändringar görs under tiden datan hämtas ut, vilket inte alltid syns. Det går heller inte att jämföra skillnaderna genom att ta hashsummor på filerna som görs vid forensiska undersökningar av datorer. Därför är det viktigt att dokumentera hur informationen har tagits ut, helst genom att filma datorskärmen under tiden informationen tas ut. Informationen finns sparad på flera platser då molntjänsterna Office 365 och Google Apps används, både i molnet och på den eller de datorer som har använts för att ansluta till molntjänsten. Webbläsare sparar mycket information om vad som har gjorts. Därför är det viktigt att det går att ta reda på vilka datorer som har använts för att ansluta sig till molntjänsten, vilket idag inte möjligt. Om det är möjligt att undersöka de datorer som använts kan bevis som inte finns kvar i molnet hittas. Det bästa ur forensisk synvinkel skulle vara om leverantörerna av molntjänster erbjöd en tjänst som hämtar ut all data som rör en användare, inklusive alla relevanta loggar. Då skulle det ske på ett mycket säkrare sätt, då det inte skulle gå att ändra informationen under tiden den hämtas ut. 

Effekten av olika fluorbehandlingar för att förebygga karies hos muntorra patienter : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet. En studie som jämfört olika koncentrationer av NaF-gel i skenor har inte uppvisat någon skillnad avseende kariesincidensen i de båda grupperna.  Jämförelser mellan NaF-gel i skenor med munskölj och dessa i kombination visade en minskning av antal extraktioner men antalet lagningar ökade oavsett behandling. Kariesincidensen visade ingen skillnad mellan NaF-gel i skenor jämfört med tandborstning med 1350 ppm fluor.  Att använda SnF2-gel som vid tandborstning var effektivas mot rotkaries i jämförelse med NaF-gel i kombination med munskölj. Kariesincidensen visade sig vara likvärdig i jämförelse mellan IFRS och fluorgel. Genom att använda 1 % NaF-gel 5 min varannan dag reduceras demineraliseringsprocessen effektivast. 

Äldre texter - didaktik och motivation : Didaktisering av ett 1500-talsepos

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer på särskilda boenden : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare : En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Grafisk profil åt Borlänge Bandy : Framtagning av en sportförenings visuella profil

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. 

Förlossningsrädda kvinnors erfarenheter av Aurorasamtal ett till två år efter förlossning

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning.

Palliativ vård i hemmet - Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med cancer : En Litteraturöversikt

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité. Artiklar med medel till hög kvalité inkluderades i studiens resultat. Resultat: Resultatet byggde på fem huvudteman utifrån anhörigas upplevelser av palliativ vård, (1) anhörigas beslut att vårda en närstående i hemmet, beskriver anhörigas negativa syn på sjukhusmiljön och närståendes önskan om att avsluta sitt liv i hemmet. (2) positiva och negativa faktorer med vård i hemmet, beskriver trygghet i palliativa teamets tillgänglighet, negativ faktor var bland annat trötthet, isolering och brist på stöd. (3) ansvar för vården, att vara oförberedd på rollen som anhörigvårdare och 24 timmars ansvar för sin närstående. (4) relationen mellan anhörig och närstående, stöd i att kommunicera med sin närstående i existentiella frågor. (5) stöd från kvalificerad vårdpersonal, beskriver bristande information från kvalificerad vårdpersonal om sjukdomsförlopp och vårdarrollen. Psykiskt- socialt- och existentiellt stöd var bristfälligt och som anhöriga uttryckte behov av. Konklusion: De främsta faktorerna till valet att bli anhörigvårdare grundade sig i viljan att uppfylla närståendes önskan att få spendera sista tiden i hemmet och att sjukhusmiljön sågs som kall och opersonlig. Anhöriga önskade socialt- psykiskt- och existentiellt stöd.