Vård i livets slut av personer med demens. Personal och anhörigas upplevelse av given vård : En metasyntes

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare.

Stranger in a Strange Land: The struggle for cultural and personal identity in Haruki Murakami's Hard-Boiled Wonderland and the End of the World

In order to explicate Murakami's version of the official culture, I have analyzed the novel with the works of several different theorists. Primarily, I drew my own understanding of the official culture from Raymond Williams's examination of culture in Marxism and Literature. His terminology became helpful in writing about the operation of the System and the Town, though it did not define that operation precisely. Williams's work also introduced me to the theory behind the official culture's manipulation and exclusion of historical aspects in order to create their "official" version of history, from which the official culture draws its identity. For further analysis of the treatment of history, I turned to Friedrich Nietzsche's On the Advantage and Disadvantage of History for Life. Though it examines the official culture's manipulation of history in a much more in-depth manner, it seems to have influenced Murakami's treatment of individual memories and cultural histories. For instance, the herd ofunicoms in the End of the World resembles Nietzsche's description of the ''unhistorical herd," or has the potential to resemble it. With these theories I was able to access the mechanisms of cultural control that Murakami depicts in the form of the System and the Town, and from there I was able to develop a model for how the narrator struggles to subvert that control. Both sides of that struggle are depicted and re-imagined many times throughout Hard-Boiled Wonderland and the End of the World.