Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet : En intervjustudie

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

Mémoire de licence Quand un paysage naît, un autre meurt : – Une analyse écocritique du roman Naissance d'un pont

Ce mémoire est constitué par une analyse écocritique du roman Naissance d'un pont, écrit par Maylis de Kerangal. Le but général du mémoire est d'examiner comment ce roman décrit la relation entre l'homme et la nature. Nous examinons surtout les stratégies narratives employées par l'auteure pour transmettre l'image de cette relation et en plus, nous discutons le rôle joué par les différents paysages se retrouvant dans le récit. Finalement, l'analyse comprend aussi une brève réflexion sur la capacité éventuelle du roman d'influencer l'attitude du lecteur envers l'écologie. L'analyse des stratégies narratives se concentre sur le rôle du narrateur, ainsi que sur la présence et la fonction des perspectives éthiques, des noms symboliques et des figures de style. Ces stratégies contribuent à dépeindre une variété d'idées par rapport aux modes de vie de la société humaine, alors que les descriptions des paysages démontrent la relation complexe entre cette société et les paysages naturels et construits respectivement. Naissance d'un pont semble promouvoir une attitude à l'égard de la nature qui est plus humble que celle dominant dans la société moderne. Afin de pouvoir juger la capacité du roman de transmettre ces valeurs au lecteur, il serait pourtant raisonnable de tenir compte de plusieurs facteurs, tels que la complexité du langage et le niveau de crédibilité de l'histoire.

Tough, sensitive and sincere : how adolescent boys manage masculinities and emotions

This study aimed to explore adolescent boys’ views of masculinity and emotion management and their potential effects on well-being. Interviews with 33 adolescent boys aged 16–17 years in Sweden were analysed using grounded theory. We found two main categories of masculine conceptions in adolescent boys: gender-normative masculinity with emphasis on group-based values, and non-gender-normative masculinity based on personal values. Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite their expressions contrasting each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity emphasising the personal values of the boys; emotions were expressed more independently of peer group norms. Our findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are strongly intertwined and that managing emotions is vital for well-being.

Grotesque in Dickens

Dickens's use of the grotesque in his novels undergoes a variety of changes. For convenience sake, and to better illustrate the developments of the grotesque, I divide the novels into three separate groups. The first group, the period of experiment, included the novels from Pickwick Papers through Barnaby Rudge; the second group, the period of transition, includes the novels from Martin Chuzzlewit through David Copperfield; and the third, the period of a new vision. included the novels from Bleak House through Edwin Drood. Basically, I see the development of the grotesque involving a change in Dickens's conceptions of society, as well as responding to complex changes in society itself; Dickens's vision loses much of its humor in the end, yet it also reflects a definite maturity.