Intraerythrocytic stages of Plasmodium falciparum biosynthesize menaquinone

Herein, we show that intraerythrocytic stages of Plasmodium falciparum have an active pathway for biosynthesis of menaquinone. Kinetic assays confirmed that plasmodial menaquinone acts at least in the electron transport. Similarly to Escherichia coli, we observed increased levels of menaquinone in parasites kept under anaerobic conditions. Additionally, the mycobacterial inhibitor of menaquinone synthesis Ro 48-8071 also suppressed menaquinone biosynthesis and growth of parasites, although off-targets may play a role in this growth-inhibitory effect. Due to its absence in humans, the menaquinone biosynthesis can be considered an important drug target for malaria. (c) 2010 Federation of European Biochemical Societies. Published by Elsevier B. V. All rights reserved.

Enzyme immobilisation on electroactive nanostructured membranes (ENM): Optimised architectures for biosensing

Electroactive nanostructured membranes have been produced by the layer-by-layer (LbL) technique, and used to make electrochemical enzyme biosensors for glucose by modification with cobalt hexacyanoferrate redox mediator and immobilisation of glucose oxidase enzyme. Indium tin oxide (ITO) glass electrodes were modified with up to three bilayers of polyamidoamine (PAMAM) dendrimers containing gold nanoparticles and poly(vinylsulfonate) (PVS). The gold nanoparticles were covered with cobalt hexacyanoferrate that functioned as a redox mediator, allowing the modified electrode to be used to detect H(2)O(2), the product of the oxidase enzymatic reaction, at 0.0 V vs. SCE. Enzyme was then immobilised by cross-linking with glutaraldehyde. Several parameters for optimisation of the glucose biosensor were investigated, including the number of deposited bilayers, the enzyme immobilisation protocol and the concentrations of immobilised enzyme and of the protein that was crosslinked with PAMAM. The latter was used to provide glucose oxidase with a friendly environment, in order to preserve its bioactivity. The optimised biosensor, with three bilayers, has high sensitivity and operational stability, with a detection limit of 6.1 mu M and an apparent Michaelis-Menten constant of 0.20 mM. It showed good selectivity against interferents and is suitable for glucose measurements in natural samples. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

U-Pb-Hf-trace element systematics and geochronology of zircon from a granulite-facies metamorphosed mafic-ultramafic layered complex in Central Brazil

Zircon recrystallization is a common process during high-grade metamorphism and promotes partial or complete resetting of the original isotopic and chemical characteristics of the mineral and thus complicates U-Pb geochronological interpretation. In Central Brazil, this complexity may be illustrated by three composite mafic-ultramafic intrusions metamorphosed under amphibolite-to-granulite conditions. Their ages of emplacement and metamorphic ages have been a matter of controversy for the last thirty years. The Serra da Malacacheta and Barro Alto complexes make up the southernmost of these layered bodies and four samples from distinct rock types were investigated in order to verify the consequences of metamorphic alteration of zircon for U-Pb dating. Cathodoluminescent imaging reveals internal features which are typical of concomitant dissolution-reprecipitation processes, such as convolute zoning and inward-moving recrystallization fronts, even in samples in which partially preserved igneous textures are observed. Due to this extensive alteration, LA-ICPMS U-Pb isotopic analysis yielded inconclusive data. However, in situ Hf isotopic and trace-element analyses help to clarify the real meaning of the geochronological data. Low Lu/Hf (<0.004) and homogeneous (176)Hf/(177)Hf(t) values imply that the zircon populations within individual samples have crystallized in a single episode, despite the observed variations in age values. Trace element signatures of zircon grains from garnet-bearing samples reveal that they were unreactive to the development of the peak metamorphism mineral assemblage and, thus, the main chemical feature in such grains is attributed to a coupled dissolution-reprecipitation process. However, in the Cafelandia amphibolite an additional alteration process is identified, probably related to the influx of late-stage fluids. Combined isotopic and geochemical investigation on zircon grains allowed the distinction of two magmatic events. The first corresponds to the crystallization of the Serra da Malacacheta Complex and characterizes a juvenile magmatism at similar to 1.3 Ga. The younger episode, recognized in the Barro Alto Complex, is dated at ca. 800 Ma and is represented by mafic and ultramafic rocks showing intense contamination with continental crust, implying that the emplacement took place, most likely, in a continental back-arc setting. Altered zircon domains as well as titanite grains date the metamorphic event at ca. 760-750 Ma. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

Dating coeval mafic magmatism and ultrahigh temperature metamorphism in the Anapolis-Itaucu Complex, Central Brazil

Dating granulites has always been of great interest because they represent one of the most extreme settings of an orogen. Owing to the resilience of zircon, even in such severe environments, the link between P-T conditions and geological time is possible. However, a challenge to geochronologists is to define whether the growth of new zircon is related to pre- or post-P-T peak conditions and which processes might affect the (re) crystallization. In this context, the Anapolis-Itaucu Complex, a high-grade complex in central Brazil with ultrahigh temperature (UHT) granulites, may provide valuable information within this topic. The Anapolis-Itaucu Complex (AIC) includes ortho- and paragranulites, locally presenting UHT mineral assemblages, with igneous zircon ages varying between 760 and 650 Ma and metamorphic overgrowths dated at around 650-640 Ma. Also common in the Anapolis-Itaucu Complex are layered mafic-ultramafic complexes metamorphosed under high-grade conditions. This article presents the first geological and geochronological constraints of three of these layered complexes within the AIC, the Damolandia, Taquaral and Goianira-Trindade complexes. U-Pb (LA-MC-ICPMS, SHRIMP and ID-TIMS) zircon analyses reveal a spread of concordant ages spanning within an age interval of similar to 80 Ma with an ""upper"" intercept age of similar to 670 Ma. Under cathodoluminescence imaging, these crystals show partially preserved primary sector zoning, as well as internal textures typical of alteration during high-grade metamorphism, such as inward-moving boundaries. Zircon grains reveal homogeneous initial (176)Hf/(177)Hf values in distinct crystal-scale domains in all samples. Moreover. Hf isotopic ratios show correlation neither with U-Pb ages nor with Th/U ratios, suggesting that zircon grains crystallized during a single growth event. It is suggested, therefore, that the observed spread of concordant U-Pb ages may be related to a memory effect due to coupled dissolution-reprecipitation process during high grade metamorphism. Therefore, understanding the emplacement and metamorphism of this voluminous mafic magmatism is crucial as it may represent an additional heat source for the development of the ultrahigh temperature paragenesis recorded in the paragranulites. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

Den pedagogiska innemiljöns betydelse : Hur påverkar den pedagogiska innemiljön barnens lek och skapande

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Hur går det till? : En studie kring verksamma pedagogers uppfattningar kring att arbeta med pedagogisk dokumentation

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.

Att utveckla pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om hur tre förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation i teori och praktik

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta.

Tre sätt att tänka kring dokumentation : En studie av tre förskolors dokumentationsarbete

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.

Be the Change You Wish to See: National Attiudes and Climate Change Policy

A multitude of views characterize what should or should not be done about climate change, and in the past decades, nations have acted very differently in the face of climate change. This study explores factors that affect individuals' attitudes and concerns towards the environment and how those attitudes ultimately affect climate change policy. One model investigates the link between individual attitudes and countries' actions on climate change, and the results show that attitudes indeed matter in the implementation of policy. Different measures of democracy such as freedom of the press also prove to be important as channels for these attitudes. A second model identifies a number of political, socioeconomic and demographic characteristics that matter for people's attitudes towards climate change.

Os impactos da abertura da economia brasileira sobre o desenvolvimento do estado de Santa Catarina

O trabalho explica o desenvolvimento do Estado de Santa Catarina entre 1990 e 2000e a possível influênciada abertura da economia brasileiraneste processo. Aborda o processo de industrialização do Estado e suas relações comerciais com os principais blocos econômicos do mundo. E verifica as ações dos principais atores presentes em Santa Catarina que contribuíram para o desenvolvimento.

Uma contribuição ao estudo do stress: introversão-extroversão, dogmatismo e vulnerabilidade ao stress

Os dois tipos de stress fisiológico e psicológico constituem, a meu ver, um único fenômeno, embora, do ponto de vista didático, faça-se necessária esta divisão. Neste estudo ambos os tipos foram abordados teoricamente, mas o mesmo se propõe a analisar a influência dos fatores de personalidade - extroversão, introversão e dogmatismo- na vulnerabilidade ao stress. Os determinantes cognitivos foram considerados como mediadores desta relação. O instrumental utilizado para a verificação empírica foi composto dos seguintes testes: 16 PF de Cattell e Eber, Fator P de Toulouse-Pieron, Escala de Dogmatismo de Rokeach e o Sorting-Test, adaptado para esse estudo. Esses instrumentos foram utilizados para testar as hipóteses; o introvertido e o não-dogmático, tanto na condição isolada quanto em combinação, apresentam vulnerabilidade ao stress maior do que o extrovertido e o dogmático nas mesmas condições. A análise da regressão múltipla demonstrou que nenhuma diferença quanto à vulnerabilidade ao stress foi observada em relação aos tipos extrovertido, introvertido, dogmátlco e não-dogmático, quer isoladamente, quer nas combinações extrovertido-dogmático e introvertido-não-dogmático. É provável que algumas circunstâncias possam explicar esse fenômeno. Em primeiro lugar é possível que a vulnerabilidade ao stress esteja mais relacionada com traço de personalidade do que com tipo. Em segundo lugar, pode ser que o instrumento utilizado para medir extroversão-introversão não forneça uma medida válida: uma vez que o conceito se baseia nas primeiras formulações da teoria da ativação. Poderíamos, ainda, acrescentar uma outra relação na influência dos fatores de personalidade na vulnerabilidade ao stress . Esta relação pode ser estudada sob os dois aspectos do stress: a especificidade e a não-especificidade. Assim sendo, poder-se-ia conjecturar que tanto os fatores de personalidade quanto os determinantes cognitivos estariam mais relacionados com a especificidade do que com a não-especificidade. Esta última estaria mais vinculada aos aspectos fisiológicos. Esta última proposição poderia servir de um esquema para uma diferente análise teórica e empírica da influência dos fatores de personalidade na vulnerabilidade ao stress, enfatizando mais a especificidade do que a não-especificidade.

Educação para a saúde: um estudo de caso em curso supletivo

A educação para a saúde pretende educar as pessoas no sentido de torná-las capazes de reconhecerem suas necessidades em termos de saúde e, ao mesmo tempo, desenvolver-lhes o sentido de responsabilidade na adoção de atitudes conscientes que contribuam para a promoção e manutenção da saúde individual e coletiva. Programas de educação para a saúde, admitidos também como contribuição para atingir os índices sanitários que caracterizam o bem-estar físico, mental e social das populações, raramente são elaborados e executados pelos órgãos da educação e da saúde. São importantes quando considerados em relação ao desenvolvimento econômico e social e como forma educativa em saúde, através da análise de seus objetivos e conteúdos, decorrentes da aplicação de um projeto. Estudados no sistema escolar, no curso supletivo, e em relação ao currículo utilizado pelas escolas, os resultados demonstraram que programas de educação para a saúde preenchem uma lacuna existente nessa área, inclusive por dos programas curriculares adotados elas instituições oficiais de ensino.

Um estudo do traço de ansiedade numa população de professores universitários

Esta pesquisa surge do ~nteresse pela ~mportanc~a do estu- do_ do comportamento humêno, face ~s distintas situaçÕes de desem- penha, manifestado por atitudes que revelam o compromisso no meio eoucacional. Trata-se de verificar se h~ alguma rElação significativa entre o traço de ansiedade (na vis;o te~rica de Spielberger) de uma popul8ção amo,stral de profesf;ores universit~rios e seus dados . , ' institucionais: estado, civil, sexo, ~daae, numero de filhos,renda ~ ., - mensal, formaçao academica, area de concentrêçao, de estudos, cate goria profissional e tempo de ensino. t' , No primeiro cap~tulo poder-se-a apreciar uma aborcagem teg, ric8, na expectativa de conciliar os diferentes enfoques dados ao estudo da ansiedade pelas escolas e seus autores. , t O problema pesquisado esta delimitado no segundo cap~tulo 6It# , •• _ na forma de uma reflexao da pratJ.ca educncJ.onal, uma reflexao so- bre o professor universit~rio e un pequeno aspecto do seu mundo pessoal e profissional. t Verifica-se com alguns detalhes, no terceiro cap~tulo,qual o procedimento, metodol~gico utilizado neste estudo, seguindo-se a descrição dos instrumentos, bem como, o tratamento, , . analJ.se e conclusões.

Motivação para o cumprimento de normas de conduta social

O pressuposto que a motivação influi no comportamento e a internalização é um fator de percepção de normas sugeriu esse tema: Motivação como fator de efetivação na percepção e cumprimento das normas de conduta social. Assim foi feito um trabalho de campo sobre características pessoais em estudantes do 2º grau e sua percepção quanto as normas de ética pública. Variáveis de personalidade e atitude foram inseridas através de 4 escalas. Foi elaborado e testado um questionário de ética pública tendo sua fidedignidade comprovada. O tratamento estatístico das Escalas x Questionário foi feito através da Regressão Múltipla. Os resultados mostraram que 2 das variáveis medidas (personalidade e atitude) obtiveram correlação significativa em relação as normas de ética pública.