Psychometric properties of the Swedish version of the Fear of Complications Questionnaire

Objectives: To translate and evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the Fear of Complications Questionnaire. Design: Cross-sectional study design and scale development. Settings: Totally, 469 adults (response rate 63.5%) with Type 1 diabetes completed the questionnaires. Participants were recruited from two university hospitals in Sweden. Participants: Eligible patients were those who met the following inclusion criteria: diagnosed with Type 1 diabetes, diabetes duration of at least 1 year and aged at least 18 years. Methods: The Fear of Complications Questionnaire was translated using the forward-backward translation method. Factor analyses of the questionnaire were performed in two steps using both exploratory and confirmatory factor analysis. Convergent validity was examined using the Hospital Anxiety and Depression Scale and the Fear of Hypoglycaemia Fear Survey. Internal consistency was estimated using Cronbach’s alpha.Results: Exploratory factor analysis supported a two-factor solution. One factor contained three items having to do with fear of kidney-related complications and one factor included the rest of items concerning fear of other diabetes-related complications, as well as fear of complications in general. Internal consistency was high Cronbach’s alpha 0.96. The findings also gave support for convergent validity, with significant positive correlations between measures (r = 0.51 to 0.54). Conclusion: The clinical relevance of the identified two-factor model with a structure of one dominant subdomain may be considered. We suggest, however a one-factor model covering all the items as a relevant basis to assess fear of complications among people with Type 1 diabetes.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.