Feministisk gemenskap och politik

Kirjallisuusarvostelu

Betydelsen av livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin för förståelsen av närståendevård som en möjliggörare för ett gott åldrande : en kvalitativ studie

Bakgrunden till avhandlingen är att andelen äldre ökar i Finland, vilket medför ett behov av nya ekonomiska lösningar samtidigt som vårdkvaliteten tryggas. Närståendevård är en för samhället förmånlig vårdform som möjliggör att äldre får bo hemma längre samtidigt som institutionsvården minskar. Det är i enlighet med den finländska regeringens målsättningar och närståendevården ska därför utökas. I forskning om närståendevård har man främst fokuserat på vårdarens upplevelser och det finns ett behov av att öka kunskapen om vårdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte är således att undersöka äldre vårdtagares upplevelser av närståendevård och åldrande genom att tillämpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frågeställningar är ifall närståendevård upplevs som en god vårdform sett ur vårdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vårdformen, vilken betydelse reciprocitet har för vårdtagaren och vilka möjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till närståendevårdaren samt vilken betydelse vårdtagarens tidigare livsskeden har för hans eller hennes upplevelser av närståendevård. I avhandlingen behandlas även utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Två av de mest använda socialgerontologiska teorierna på 2000-talet är livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebär att man tar i beaktande många olika faktorer såsom t.ex. samhälleliga förändringar och en individs tidigare livsskeden när man studerar åldrande. Den sociala utbytesteorin utgår från att det en människa ger åt en annan, förväntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstår missnöje och en känsla av maktlöshet hos den som enbart är mottagare. Det är en situation som äldre riskerar att hamna i, då deras resurser inte alltid värdesätts av den yngre, arbetsföra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomförts. Sju svenskspråkiga närståendevårdtagare i åldern 71-80 har intervjuats i Österbotten. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att vårdtagarna överlag upplever närståendevård som en god vårdform med många fördelar. Vårdtagarna uppskattar framför allt att få bo hemma och tryggheten i att vårdas av någon anhörig som känner dem väl och hela tiden är tillgänglig. Flera vårdtagare upplever oro inför framtiden, eftersom de inte vet vad som händer om eller när närståendevårdarens hälsa försämras. Flera vårdtagare upplever frustration över sitt hälsotillstånd och hade inte förväntat sig att åldrandet skulle se ut på det sätt som det gör. Missnöjet tycks inte vara en följd av avsaknad av reciprocitet i relationen till närståendevårdaren, utan de negativa känslorna handlar om att acceptera det försämrade hälsotillståndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.

L'hagiographie pataphysique : enjeux de l'ethos dans les Vies de Saints du Calendrier

RÉSUMÉ Forme littéraire développée dès les débuts du IVe siècle, l’hagiographie, plus tard sanctionnée par l’Église catholique romaine, se déploie avec tout le rituel et le décorum requis par le genre institué, dévoilant les modalités du savoir et du croire qui la distingue. Cette forme fixe fut réactivée, contre toute attente, dans une somme étoffée durant la seconde moitié du XXe siècle par le Collège de ‘Pataphysique, aréopage de philosophes, littérateurs et plasticiens, qui n’est pas un conclave d’excentriques, pas davantage qu’un nouvel « isme », mais une institution qui résolument emblématise la Science. Ce réemploi générique de l’hagiographie est caractérisé par une hétérogénéité bien peu canonique s’inscrivant dans une continuité problématique par rapport au sous-texte. Une première traversée du Calendrier inviterait à croire à une entreprise parodique et iconoclaste. La parodie, qui est aussi une imitation, pose un problème de visée. Le second degré de Gérard Genette implique deux grands régimes discursifs : le sérieux (le sérieux proprement dit et le satirique) et le ludique. Ces régimes nous ont été utiles pour arrimer la question de l’humour. Il y a là en somme deux possibilités, soit la parodie sérieuse conduisant à ridiculiser l’hagiographie et le Calendrier des Saints qui seraient sérieusement visés, néantisés, tournés en dérision; soit la parodie ludique, à portée nulle, simple jeu, farce farfelue, « pour rire ». Or, nous avons tenté de démontrer dans ce mémoire que, même s’il y a lieu d’avancer des arguments en faveur de l’un et de l’autre type de parodie, le partage ne fonctionne pas, précisément peut-être parce qu’il est possible de montrer à la fois que c’est sérieux et pas sérieux. Dans un troisième temps, on peut aussi faire la démonstration que le pas-sérieux est sérieux. Les jeux de mots, d’homophonie n’engagent-ils pas le Verbe? L’imitation impossible ne réfléchit-elle pas les imitabile de la Sainte Église? La situation énonciatrice tributaire de l’hagiographie pataphysique est non différentiable d’un souci de didactisme qui place la composante moralisatrice au centre des enjeux discursifs. Elle induit de ce fait des attentes en matière d’ethos consistant à mettre au même diapason une représentation sociale de l’énonciateur et une représentation intradiscursive au ton didactique. Elle adjoint un autre ton, savant celui-là, érudit, qui vient défaire la belle convergence et fait disjoncter la rhétorique du genre. Cette rhétoricité problématique de l’hagiographie pataphysique a été abordée sous l’angle de l’ethos. L’ethos est l’instance de validation par laquelle nous renvoyons non pas au caractère de l’orateur, mais, suivant en cela Dominique Maingueneau, au type de parole engendrée par le discours et qui, en retour, rend ce discours crédible. Que devient cette instance lorsque la visée persuasive du discours est remise en question, que l’ethos se démultiplie de façon hétérogène sans véritablement assurer la cohésion du propos ni garantir sa portée? La parodie posant incidemment un problème de visée, est-ce du côté d’un ethos parodique que se trouve la réponse? Il nous a convenu de mesurer, d’articuler, de déplacer cette postulation. Nous nous sommes saisi, pour les besoins de notre argumentation, d’une discipline historiquement lourde d’investissement théorique, soit la rhétorique. Celle-ci constitue à la fois une méthode de composition d’un discours reposant sur des lieux susceptibles de susciter l’adhésion et l’émulation de l’énonciataire et une méthode d’analyse. Guidé par une définition étendue du texte, traversant les littératures non narrative et narrative, il nous a importé enfin de restituer la pratique cymbaliste à partir d’un corpus qui est resté l’apanage du « seul » pataphysicien. Nous nous sommes ainsi situé dans l’horizon plus global de la réceptivité d’un discours qui évacue l’idéologique, qui jamais ne se laisse saisir tout à fait, ni enferrer par le fétiche du sens au profit des potentialités qu’il recèle, et cela à partir d’axiomes arbitraires soumis à l’unique exigence de cohérence interne.

Acerca del 'Ethos' profesional del directivo universitario.

Determinar las competencias que se requieren para la dirección de un centro universitario, para que mediante un estilo de dirección de corte antropológico se logre el buen gobierno de la universidad, que deberá estar a cargo preferentemente de los profesores de la organización, quienes por su perfil eminentemente académico, podrán lograr una dirección más alineada con la misión y fines de la universidad. Conformando de esta manera el ethos profesional del directivo universitario . Se analizan los cambios que la universidad y su gobierno han tenido a lo largo del tiempo desde su fundación, con la finalidad de objetivar los retos que deben ser abordados para lograr la subsistencia y desarrollo de esta organización sin perder la misión y fines que le caracterizan. Además se observan las diferencias, similitudes y peculiaridades que le distinguen de una organización empresarial, para adecuar mediante un modelo de dirección de carácter asistencial y de corte antropológico, los elementos que deben ser considerados a la hora de ser dirigida, (capacidad estratégica, ejecutiva y de liderazgo). Se propone al profesor universitario quién por su formación y circunstancias es la opción más propia y cercana para su gobierno, para lo cual se definen las competencias directivas acordes al modelo de dirección propio de este tipo de instituciones, así como las virtudes que les soportan que por su alta incidencia en las personas deben ser desarrolladas en los profesores directivos en funciones o en potencia, buscando un enfoque directivo que propicie la unidad de la organización, según el modelo antropológico de Juan Antonio Pérez López.

Ethos e cultura no ensino religioso

Oriundo da fusão de pensamentos de duas dissertações de Mestrado, o presente trabalho propõe-se a averiguar as relações e inter-relações existentes entre ethos e cultura como base real de um presumível contrato de convivência e sobrevivência do gênero humano nas atuais circunstâncias. Subsiste o fato de que o espetáculo do progresso científico não conseguiu conter a inquietude no ser humano, que continua na sua busca por respostas para os por quês da vida. O Ensino Religioso surge, neste contexto, como área de conhecimento que propõe um debruçar-se sobre as questões fundamentais da existência humana. O enraizamento da transcendência é a cultura. E, se a transcendência se expressa para a maioria dos indivíduos através da religião, torna-se imprescindível para a educação trabalhar o fenômeno religioso como elemento que compõe e constitui a identidade do sujeito. Buscar a conexão existente entre ethos e cultura significa ir ao encontro das expectativas de fundo da humanidade no seu modo de ser, de perceber e conceber a realidade, o tempo e a transcendência. Tudo isso no contexto da multiculturalidade, no qual o docente, no seu papel de mediador, deve estar preparado para compreender e fazer compreender as inúmeras faces, símbolos e significados das várias religiões ou orientações filosóficas presentes na sua sala de aula, nesta busca pelo Absoluto e pela Verdade, inerente a todo o ser humano, por mais diversa que seja a sua cultura.

Cecília Donnangelo y el ethos tecnocrático de la salud pública actual: esencia contrahegemónica de su memoria

Cecília Donnangelo es sin duda una de las figuras mayores del pensamiento crítico latinoamericano sobre la salud. Reavivar su memoria será siempre importante, pero lo es más ahora que la América Latina atraviesa por una etapa de presión ideológica hacia un neo-funcionalismo, que forma parte del ethos tecnocrático del capitalismo del siglo XXI y que ha invadido lamentablemente también la salud colectiva. El propósito de este breve ensayo es enfocar la importancia de sus esclarecedores argumentos sobre los disensos y paradigmas contrapuestos de la epidemiología, terreno en el que sus preocupaciones coinciden con problemas que varios de nosotros hemos trabajado, en el afán de construir una visión crítica sobre la realidad.

Äldre och psykofarmaka : Några sjuksköterskors uppfattning

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

Fallolyckor i hemmet hos äldre : En Empirisk studie.

Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos äldre sker, kön- och åldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex månader har ”Projekt Kersti” samlat in fallrapporter från äldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ”Kersti projektet” och uppsatsförfattarna har sedan fått tillgång till materialet för att göra en register studie. De 517 insamlade fallrapporterna har bearbetats och sammanställts och resultatet av studien visade att de flesta fallolyckorna inträffade i sovrummet och det vanligaste föregående symtomet till fall var trötthet. De vanligaste yttre omständigheterna i samband med fall var att individen tappade balansen eller gick utan skor och den vanligaste aktiviteten i samband med fall var att individen var på väg till eller ifrån någonting när fallolyckan inträffade.

Fallolyckor i äldre personers egna hem : en retrospektiv registerstudie

Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar. Få fall inträffade mellan klockan 00-09. Kvinnorna föll framförallt under december månad. Antal fall som ledde till sjukhusvård var 4.5 % och av dessa var nästan alla individer över 80 år och flertalet var kvinnor. Av de fall som ledde till sjukhusvård inträffade 39 % vid första och enda fallet. Då många vårdtagare föll ett flertal gånger och antalet fall kunde vara mycket högt bör de fallförebyggande åtgärderna ses över. Downton fallriskindex skulle kunna vara ett komplement till övriga fallpreventioner i hemmet. Studien ger användbar data med möjlighet att till exempel utforma hemtjänstens schema utifrån studieresultatet och på så sätt minska antalet fallolyckor i hemmen.

Den omgivande sjukvårdsmiljön : Betydelsen av design, färger, konst och ljud ur ett patientperspektiv - en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade vidare att musik hade en positiv effekt på välbefinnandet under coronarangiografi samt på postoperativ smärta. Smärttröskel och smärttålighet kunde också påverkas positivt med hjälp av visuell stimuli som omvårdnadsåtgärd. Diskussioner med den äldre patienten kring målad konst ökade det sociala samspelet, förbättrade välbefinnandet och hälsan samt hade en positiv effekt på den äldres syn på sin egen livssituation. Två tredjedelar av patienterna i en studie menade att den målade konsten var en avgörande faktor för deras tillfrisknande.

Malnutrition hos äldre patienter på sjukhus : Metoder för bedömning av nutritionsstatus samt sjuksköterskans rutiner och attityder i samband med prevention

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.