A new species of Orthophytum (Bromeliaceae) from Chapada Diamantina, Bahia, Brazil

In this paper we describe and illustrate Orthophytum argentum as a new species from campos rupestres of Espinhaco Range, morphologically similar to Orthophytum toscanoi.

A new species of Dendrophryniscus (Amphibia, Anura, Bufonidae) from the Atlantic Rainforest of southern Bahia, Brazil

A new species of the tree toad genus Dendrophryniscus is described from a rainforest habitat at Parque Nacional de Serra das Lontras, municipality of Arataca, southern Bahia, Brazil. Dendrophryniscus oreites sp. nov. is related to the Atlantic forest brevipollicatus group by hand morphology, skin texture, ventral coloration and bromelicolous habits. The new species differs from related species by having a larger size, warty skin, inner finger reduced with presence of a dark nuptial pad in males, and a yellowish coloration with discrete dorsal pattern. This discovery highlights the importance of southern Bahia in terms of conservation, and for our understanding of the evolution of the frog diversity within the Atlantic Rainforest.

Conservation in tropical landscape mosaics: the case of the cacao landscape of southern Bahia, Brazil

A recent debate has contrasted two conservation strategies in agricultural landscapes; either ""land sparing`` farm development combining intensive production practices with forest set-asides, or ""wildlife-friendly`` farming with greater on-farm habitat value but lower yields. We argue that in established mosaic landscapes including old cacao production regions where natural forest has already been reduced to relatively small fragments, a combination of both strategies is needed to conserve biodiversity. After reviewing the evidence for the insufficiency of either strategy alone if applied to such landscapes, the paper focuses on the cacao production landscape of southern Bahia, Brazil, once the world`s second largest cacao producer. Here, small remaining areas of Atlantic Forest are embedded in a matrix dominated by traditional cacao agroforests, resulting in a landscape mosaic that has proven favorable to the conservation of the region`s high biodiversity. We show that current land use dynamics and public policies pose threats but also offer opportunities to conservation and describe a three- pronged landscape conservation strategy, consisting of (i) expansion of the protected areas system, (ii) promotion of productive yet biodiversity-friendly cacao farming practices, and (iii) assistance to land users to implement legally mandated on-farm reserves and voluntary private reserves. We discuss recent experiences concerning the implementation of this strategy, discuss likely future scenarios, and reflect on the applicability of the Bahian experience to biodiversity rich cacao production regions elsewhere in the tropics.

Characterization of organic matter in sediment cores of the Todos os Santos Bay, Bahia, Brazil, by elemental analysis and (13)C NMR

The impact of human activity on the sediments of Todos os Santos Bay in Brazil was evaluated by elemental analysis and (13)C Nuclear Magnetic Resonance ((13)C NMR). This article reports a study of six sediment cores collected at different depths and regions of Todos os Santos Bay. The elemental profiles of cores collected on the eastern side of Frades Island suggest an abrupt change in the sedimentation regime. Auto-regressive Integrated Moving Average (ARIMA) analysis corroborates this result. The range of depths of the cores corresponds to about 50 years ago, coinciding with the implantation of major onshore industrial projects in the region. Principal Component Analysis of the (13)C NMR spectra clearly differentiates sediment samples closer to the Subae estuary, which have high contents of terrestrial organic matter, from those closer to a local oil refinery. The results presented in this article illustrate several important aspects of environmental impact of human activity on this bay. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Tectonic fabric revealed by AARM of the proterozoic mafic dike swarm in the Salvador city (Bahia state): Sao Francisco Craton, NE Brazil

Magnetic fabric and rock magnetism studies were performed on 25 unmetamorphosed mafic dikes of the Meso-Late Proterozoic (similar to 1.02 Ga) dike swarm from Salvador (Bahia State, NE Brazil). This area lies in the north-eastern part of the Sao Francisco Craton, which was dominantly formed/reworked during the Transamazonian orogeny (2.14-1.94 Ga). The dikes crop out along the beaches and in quarries around Salvador city, and cut across both amphibolite dikes and granulites. Their widths range from a few centimeters up to 30 m with an average of similar to 4 m, and show two main trends N 140-190 and N 100-120 with vertical dips. Magnetic fabrics were determined using both anisotropy of low-field magnetic susceptibility (AMS) and anisotropy of anhysteretic remanent magnetization (AARM). The magnetic mineralogy was investigated by many experiments including remanent magnetization measurements at variable low temperatures (10-300 K), Mossbauer spectroscopy, high temperature magnetization curves (25-700 degrees C) and scanning electron microscopy (SEM). The rock magnetism study suggests pseudo-single-domain magnetite grains carrying the bulk magnetic susceptibility and AARM fabrics. The magnetite grains found in these dikes are large and we discard the presence of single-domain grains. Its composition is close to stoichiometric with low Ti substitution, and its Verwey transition occurs around 120 K. The main AMS fabric recognized in the swarm is so-called normal, in which the K(max)-K(int) plane is parallel to the dike plane and the magnetic foliation pole K(min)) is perpendicular to it. This fabric is interpreted as due to magma flow, and analysis of the K m inclination permitted to infer that approximately 80% of the dikes were fed by horizontal or sub-horizontal flows (K(max) < 30 degrees). This interpretation is supported by structural field evidence found in five dikes. In addition, based on the plunge of K(max), two mantle sources could be inferred; one of them which fed about 80% of the swarm would be located in the southern part of the region, and the other underlied the Valeria quarry. However, for all dikes the AARM tensors are not coaxial with AMS fabrics and show a magnetic lineation (AARM(max)) oriented to N30-60E, suggesting that magnetite grains were rotated clockwise from dike plane. The orientation of AARM lineation is similar to the orientation of a system of faults in which the Salvador normal fault is the most important. These faults were formed during Cretaceous rifting in the Reconcavo-Tucano-jatoba assemblage that corresponds to an aborted intra-continental rift formed during the opening of the South Atlantic. Therefore, the AARM fabric found for the Salvador dikes is probably tectonic in origin and suggests that the dike swarm was affected by the important tectonic event responsible for the break-up of the Gondwanaland. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

Brumadoite, a new copper tellurate hydrate, from Brumado, Bahia, Brazil

Brumadoite, ideally Cu(2)Te(6+)O(4)(OH)(4)center dot 5H(2)O, is a new mineral from Pedra Preta mine, Serra das Eguas, Brumado, Bahia, Brazil. It occurs as microcrystalline aggregates both on and, rarely, pseudomorphous after coarse-grained magnesite, associated with mottramite and quartz. Crystals are platy, subhedral, 1-2 mu m in size. Brumadoite is blue (near RHS 114B), has a pale blue streak and a vitreous lustre. It is transparent to translucent and does not fluoresce. The empirical formula is (Cu(2.90)Pb(0.04)Ca(0.01))(Sigma 2.95) (Te(0.93)(6+)Si(0.05))(Sigma 0.98)O(3.92)(OH)(3.84)center dot 5.24H(2)O. Infrared spectra clearly show both (OH) and H(2)O. Microchemical spot tests using a KI Solution show that brumadoite has tellurium in the 6(+) state. The mineral is monoclinic, P2(1)/m or P2(1). Unit-cell parameters refined from X-ray powder data are a 8.629(2) angstrom, b 5.805(2) angstrom, c 7.654(2) angstrom, beta 103.17(2)degrees, V 373.3(2) angstrom(3), Z = 2. The eight strongest X-ray powder-diffraction lines [d in angstrom, (l),(hkl)] are: 8.432,(100),(100); 3.162,(66),((2) over bar 02); 2.385,(27),(220); 2.291,((1) over bar 12),(22); 1.916,(11),(312); 1.666,(14),((4) over bar 22,114); 1.452,(10), (323, 040); 1.450,(10),(422,403). The name is for the type locality, Brumado, Bahia, Brazil. The new mineral species has been approved by the CNMNC (IMA 2008-028).

Determination of cadmium and lead in cetacean Dolphinidae tissue from the coast of Bahia state in Brazil by GFAAS

In the present study, cadmium and lead in the muscle, lung, liver and kidney of dolphins (Sotalia guianensis and Stenella clymene) of the Bahia coast in the northwest of Brazil were determined by graphite furnace atomic absorption spectrometry. Samples were digested using a diluted oxidant mixture (HNO(3) + H(2)O(2)) with a microwave heating program performed in five steps. The optimized temperatures and chemical modifier for the pyrolysis and atomization were 700 degrees C, 1400 degrees C and Pd plus Mg for Cd, and 900 degrees C, 1800 degrees C and NH(4)H(2)PO(4) for Pb, respectively. Characteristic masses and limits of detections (n = 20, 3 sigma) for Cd and Pb were 1.6 and 9.0 pg and 0.82 ng g(-1) and 0.50 ng g(-1), respectively. Repeatability ranged from 0.87 to 8.22% for Cd and 4.31 to 8.09% for Pb. The found concentrations presented no statistical differences at the 95% confidence level when compared with the ICP OES methods. Addition and recovery tests were also performed and the results ranged between 87 and 112% for both elements. Samples of cetacean Dolphinidae (S. guianensis and S. clymene) were analyzed, and the higher concentrations ranged from 0.09 to 46.2 mu g g(-1) for Cd and 0.04 to 0.47 mu g g(-1) for Pb in liver, and from 0.133 to 277 mu g g(-1) for Cd in the kidney. (C) 2010 Elsevier By. All rights reserved.

Industriarvet i skärningspunkten mellan kulturarv och turism

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun – industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade. Huvudmotivet för samarbetet i Falun har varit den gemensamma nämnaren mellan de olika perspektiven: att förmedla kulturarvet till besökare. Detta motiv har gått före turismutvecklingsperspektivets motiv att skapa regional utveckling eller ökade inkomster och bevarandeperspektivets motiv att vårda, förvalta och ge en rättvis bild av historien. Viljan att locka fler besökare har ibland blivit viktigare än att utveckla kulturarvsplatsen i sig och möjligheten att tyst vandra omkring i historien utan en anhopning av bildspel, skyltar, guider och aktiviteter har med denna besöksanpassning delvis försvunnit. Vid Världsarvet Falun presenterar man idag en förenklad bild av sitt industriella arv. Detta gör att man når många som inte skulle kunna ta till sig ett mer komplext och fördjupande material. Samtidigt misslyckas man med att erbjuda den intresserade eller insatta besökaren något att bita i: mer komplicerade och komplexa delar av världsarvet förmedlas inte. Man lyckas inte heller förmedla ett industriellt kulturarv som tillhör vardagen och därmed även ställer nutida frågor på sin spets och som mer än andra kulturarv handlar om makten över historien, samtiden och framtiden. Det gäller att med det goda samarbete man utvecklat i organisationen och med sin medvetenhet om både risker och möjligheter vara varsam när man vidareutvecklar Världsarvet Falun som besöksmål. Med mycket små förändringar kan en industrihistoriskt präglad upplevelse gå upp i rök. Världsarvsrådet måste också som kulturarvsskapande aktörer rikta blicken mot och kritiskt granska den historia som är möjlig att berätta utifrån den egna presentationen.

Branschråd inom Focus InnoWents profilområden : Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media

Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.

Studenters, anställdas och företags syn på arbete : En pilotstudie av Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media

Denna rapport redovisar resultaten från ett pilotprojekt om studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete. Rapporten dokumenterar insamlad data, redovisar genomförda inledande analyser, samt ger förslag till fortsatt forskning och samverkan. Syftet med studien är ökad kunskap om synen på arbete inom profilområdena Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media. Därtill förväntas diskussioner kring resultatens användbarhet kunna ge underlag för utvecklingsprojekt för ökad attraktivitet. Studien har genomförts i form av fallstudier på fem företag inom respektive profilområde i Dalarna. Därtill har en enkätundersökning genomförts bland studenter vid Högskolan Dalarna inom motsvarande utbildningsområden på 21 olika utbildningsprogram. Statistiska beräkningar och begreppsanalyser har genomförts på insamlat material. I rapporten redovisas studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete fördelat på de olika profilområdena. Därtill görs jämförelser mellan de olika grupperna. Slutsatser från studien är: Studenter ser arbete inom deras utbildningsområde som i hög grad attraktiva. Anställdas syn på vad som är viktigt för att göra ett arbete attraktivt är likartad oavsett profilområde, där relationer och ledarskap är viktigast. Nuvarande arbete anses som attraktivast av anställda inom Turism/Besöksnäring, därefter kommer Energi & Miljö följt av IT & Media och Material. Erfarenhet och kompetens gör arbetskraften attraktiv enligt arbetsgivarrepresentanter, även personliga egenskaper är av betydelse. Studenter ser arbete som viktigare än vad anställda gör. För samtliga profilområden finns skillnader mellan vad studenter förväntar sig att arbetet innehåller och vad anställda upplever att arbetet innebär. Sammantaget tycker studenter att arbete inom respektive utbildningsområde är attraktivare än vad anställda tycker om nuvarande arbete. Baserat på erfarenheter från denna pilotstudie ges följande förslag på idéer till fortsatt forskning och samverkan. En studie som i sin omfattning är representativ för de olika profilområdena för att stärka pilotstudiens resultat och indikationer. Utifrån behov göra olika analyser på den empiri som är tillgänglig från denna studie. Ett projekt som följer studenter ut i arbetslivet. Samarbetsprojekt mellan forskare, lärare och företag i syfte att förbättra förutsättningarna för ökad samstämmighet mellan utbildning och arbete. Skapa utbildningstillfällen på temana ledarskap och relationer.

Utredning om integrering av hållbar utveckling i sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Dalarna

Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.

Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.