Kompetensutveckling som konkurrensmedel : En kvalitativ intervjustudie med fokus på förskollärarstudenters och förskollärares uppfattning av kompetensutveckling som konkurrensmedel

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. 

Copingstrategier i vardagen vid multipel skleros - En litteraturstudie

Multipel Skleros [MS] en är kronisk, neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet genom nedbrytning av myelin, vilket försvårar nervsignalernas transport till målcellerna. Den som drabbats av MS kan uppleva symptom av fysisk och psykisk karaktär som pareser, spasticitet, koordinationsstörningar, fatigue, depression och ångest. För att hantera sjukdomen behöver personer med MS använda coping. Inom coping finns aktiva och passiva strategier. Till de aktiva copingstrategierna hör probleminriktad copingstrategi och emotionell copingstrategi och inom passiv hör undvikande copingstrategi. Syftet med studien var att beskriva användandet av copingstrategier hos personer diagnostiserade med MS utifrån en teoretisk referensram. Metoden som användes var litteraturstudie. Urvalet genomfördes utifrån Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Efter urvalsprocessen kvarstod 14 artiklar som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet presenterades i tre kategorier, probleminriktad-, emotionell- och undvikande copingstrategi. De individuella förutsättningar som framkom vara centrala för användandet av copingstrategierna var resurser, acceptans, optimism, förnekelse och distansering. Information visade sig också genomsyra samtliga copingstrategier.  Slutsatsen var att en persons individuella förutsättningar var avgörande för hur coping användes. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera personer med MS om hur de kan använda sig av copingstrategier.

Grannprotester : En studie av protester mot asylboenden

Aldrig tidigare har så många människor sökt asyl i Sverige som de senaste åren. Det har medfört ett ökat behov av asylboenden runtom i landet. Etableringar av sociala verksamheter brukar förorsaka grannprotester. Retoriken i sådana grannprotester brukar beskrivas med hjälp av två akronymer: NIMBY (Not in My Back Yard) och NIABY (Not In Anyone’s Yard). I NIMBY-retoriken kritiseras inte den etablerade verksamheten som sådan, endast lokaliseringen. I NIABY-retoriken däremot riktas kritiken mot verksamhetens art, det vill säga kritiken är principiell. I denna studie undersöks hur retoriken ser ut bland grannskap där etableringar av asylboenden har varit aktuella i och med den rådande flyktingsituationen. Metodiskt bygger studien på en innehållsanalys av massmediarapporter kring protester mot asylboenden. Studien visar att NIMBY-retorik är betydligt vanligare förekommande än NIABY-retorik. Samtidigt uppmärksammas att gränsen mellan NIMBY och NIABY ofta är flytande. En viktig teoretisk slutsats är att begreppen NIMBY och NIABY är nödvändiga, men inte tillräckliga, för att förstå grannprotester mot etableringar av sociala verksamheter.  

Dataspelet Minecraft i matematikundervisningen : en interventionsstudie

Finländska elever presterar fortsättningsvis bra i matematik men deras inre motivation till ämnet är klart under medelnivån för OECD-länderna. Det finns ett konstaterat samband mellan intresse och prestationer, och att höja elevernas intresse vore därför viktigt. Användningen av dataspel i undervisningen möjliggör just detta då det kunde höja elevernas motivation och intresse. Det finns en del tidigare forskning om hur dataspel påverkar inlärningen, men eftersom området fortfarande är relativt nytt finns luckor att fylla. De övergripande resultaten inom området inlärning genom dataspel är positiva och lovande. Tidigare forskning visar att användningen av dataspel i matematikundervisningen har en positiv inverkan på elevernas prestationer. Man har också kunnat konstatera att användningen av dataspel i undervisningen påverkar elevernas attityder till ämnet positivt, men forskning om hur specifika affektiva faktorer som intresse, självuppfattning och matematikångest påverkas saknas. Syftet med avhandlingen är att undersöka effekten av dataspelet MinecraftEdu på finländska studerande inom yrkesutbildningen. Forskningsfrågorna som avhandlingen utgår ifrån är följande: Hur påverkar användningen av MinecraftEdu i matematikundervisningen låg- och normalpresterande studerandes 1) matematiska färdigheter, 2) intresse för matematik, 3) matematiska självuppfattning och 4) matematikångest? Forskningsmetoden är kvantitativ och datainsamlingen har genomförts med hjälp av en webbenkät och det standardiserade testet RMAT samt 8 problemlösningsuppgifter. Respondenterna bestod av andra årets studerande inom den finländska yrkesutbildningen. Experimentgruppen som bestod av studerande inom datanomutbildningen undervisades med hjälp av dataspelet Minecraft. Kontrollgruppen, bestående av studerande inom utbildningen för fordonsmekaniker, undervisades traditionellt. Data samlades in vid två tillfällen, före och efter avslutad kurs. Som analysmetod valdes en kovariansanalys. Resultaten av undersökningen tyder på att användningen av MinecraftEdu kan ha positiva effekter på studerandes matematiska färdigheter, speciellt problemlösningsfärdigheter. Resultaten tyder också på att lågpresterande studerande kan gynnas av undervisning genom MinecraftEdu, speciellt med tanke på matematiskt intresse och matematiska färdigheter. Skillnaderna mellan grupperna var dock inte signifikanta och resultaten kan därför inte generaliseras. Resultaten ger däremot en uppfattning om vilken effekt den här typen av undervisning kan ha.

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer

Denna studie uppmärksammar kollektivtrafik som transformativ förändringskraft i städer. I studien talas om att se kollektivtrafik som ryggraden i hållbar mobilitet och en möjliggörare för förändring, med visionen att bygga en stad för människor. En levande och attraktiv stad där kollektivtrafik sätts in i ett större sammanhang för att underlätta människors vardag.  Sveriges tre största stadsregioner; Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats. För att på ett djupare plan förstå dessa förändringsprocesser har även sju internationella jämförelsestudier tagits fram (Freiburg, Zürich, London, Paris, Singapore, Kapstaden och Buenos Aires), liksom en konceptuell och teoretisk analys- och tolkningsram. Såväl de svenska som utländska fallstudierna pekar på att det finns många utmaningar i växande stadsregioner.  Studien ger en ökad insikt om att kollektivtrafik kan vara ett verktyg att bryta sociala och miljömässiga utmaningar, liksom mobilitetsutmaningar. Det krävs en avancerad produktionslogik för att utveckla kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar, men när allt är på plats i ett samverkande system kan kunden/resenären utnyttja systemet i sin egen värdeskapande process utifrån en kundorienterad tjänstelogik. Det finns ett behov av en fortsatt lärprocess för att använda kollektivtrafik som transformativ kraft. Det är människor som rör sig i staden, kollektivtrafik är endast ett medel. Det är med gemensamma offentliga och privata resurser som en levande, hållbar och attraktiv livsmiljö kan skapas, men det måste ske inom ramen gemensamma värderingar och berättelser.  Då utvecklas ett samhälle som bygger på tillit. Att hantera transformation, värdeskapande och hållberhet kräver flernivåstyrning, resursintegration och en utmaningsdriven tjänsteinnovation. Delarna finns där, men det behövs ett mer samlat grepp för att fullt ut utnyttja potentialen i Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

Handläggning av tvångsvård : Socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av att handlägga LVM ärenden

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. 

Från ensamhet till gemenskap och hur det kommer sig : En studie om faktorer som kan påverka äldre personers väg från ensamhet till gemenskap

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod. : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.