Stepwise evaluation of unexplained syncope in a large ambulatory population.

BACKGROUND: Up to 60% of syncopal episodes remain unexplained. We report the results of a standardized, stepwise evaluation of patients referred to an ambulatory clinic for unexplained syncope. METHODS AND RESULTS: We studied 939 consecutive patients referred for unexplained syncope, who underwent a standardized evaluation, including history, physical examination, electrocardiogram, head-up tilt testing (HUTT), carotid sinus massage (CSM) and hyperventilation testing (HYV). Echocardiogram and stress test were performed when underlying heart disease was initially suspected. Electrophysiological study (EPS) and implantable loop recorder (ILR) were used only in patients with underlying structural heart disease or major unexplained syncope. We identified a cause of syncope in 66% of patients, including 27% vasovagal, 14% psychogenic, 6% arrhythmias, and 6% hypotension. Noninvasive testing identified 92% and invasive testing an additional 8% of the causes. HUTT yielded 38%, CSM 28%, HYV 49%, EPS 22%, and ILR 56% of diagnoses. On average, patients with arrhythmic causes were older, had a lower functional capacity, longer P-wave duration, and presented with fewer prodromes than patients with vasovagal or psychogenic syncope. CONCLUSIONS: A standardized stepwise evaluation emphasizing noninvasive tests yielded 2/3 of causes in patients referred to an ambulatory clinic for unexplained syncope. Neurally mediated and psychogenic mechanisms were behind >50% of episodes, while cardiac arrhythmias were uncommon. Sudden syncope, particularly in older patients with functional limitations or a prolonged P-wave, suggests an arrhythmic cause.

Physiotherapy practice in the private sector: organizational characteristics and models.

BACKGROUND: Even if a large proportion of physiotherapists work in the private sector worldwide, very little is known of the organizations within which they practice. Such knowledge is important to help understand contexts of practice and how they influence the quality of services and patient outcomes. The purpose of this study was to: 1) describe characteristics of organizations where physiotherapists practice in the private sector, and 2) explore the existence of a taxonomy of organizational models. METHODS: This was a cross-sectional quantitative survey of 236 randomly-selected physiotherapists. Participants completed a purpose-designed questionnaire online or by telephone, covering organizational vision, resources, structures and practices. Organizational characteristics were analyzed descriptively, while organizational models were identified by multiple correspondence analyses. RESULTS: Most organizations were for-profit (93.2%), located in urban areas (91.5%), and within buildings containing multiple businesses/organizations (76.7%). The majority included multiple providers (89.8%) from diverse professions, mainly physiotherapy assistants (68.7%), massage therapists (67.3%) and osteopaths (50.2%). Four organizational models were identified: 1) solo practice, 2) middle-scale multiprovider, 3) large-scale multiprovider and 4) mixed. CONCLUSIONS: The results of this study provide a detailed description of the organizations where physiotherapists practice, and highlight the importance of human resources in differentiating organizational models. Further research examining the influences of these organizational characteristics and models on outcomes such as physiotherapists' professional practices and patient outcomes are needed.

Pédiatrie [Pediatry].

During the previous year, several changes occurred in paediatric patient's management. The new PALS recommendations redefine the rhythm and the rate between cardiac massage and ventilation as well as the indications for defibrillation. The choice of the test for Helicobacter Pylori depends on the age of the patient and on the clinical situation. New anti-hypertensive drugs allow to limit the progression of chronic renal disease with hyper-tension and/or proteinuria. The choice between immunoglobulins, steroids, splenectomy and rituximab to treat chronic thrombocytopenic purpura treatment is a therapeutic challenge. Finally, a new approach is presented for diagnosis and treatment of iron overload in chronic hemoglobinopathies.

Successful Surgical Pulmonary Embolectomy for Massive Perinatal Embolism after Emergency Cesarean Section.

Pregnant women are exposed to an increased risk for developing pulmonary embolism (PE), a main cause for maternal mortality. Surgical pulmonary embolectomy is one important therapeutic and potential life-saving armamentarium, considering pregnancy as a relative contraindication for thrombolysis. We present a case of a 36-year-old woman with massive bilateral PE after emergent caesarean delivery, requiring reanimation by external heart massage. The onset of massive intrauterine bleeding contraindicated thrombolysis and emergency surgical pulmonary embolectomy, followed by a hysterectomy, were preformed successfully. Acute surgical pulmonary embolectomy may be an option in critically diseased high-risk patients, requiring a multiteam approach, and should be part of the therapeutic armamentarium of the attending cardiac surgeon.

Fisioterapia en la rehabilitación del usuario con síndrome doloroso regional complejo

Por sus múltiples causas y su sintomatología inespecífica, el síndrome doloroso regional complejo es una de las situaciones clínicas que mayor dificultad genera en el tratamiento fisioterapéutico. Este síndrome se define como una disfunción vasomotora, mediada por el sistema simpático en donde su manifestación primaria es un dolor que aumenta y permanece en el tiempo y que no tolera las diferentes modalidades y técnicas utilizadas por los Fisioterapeutas como herramientas de intervención. A través del tiempo el Fisioterapeuta ha tenido una acción relevante en el manejo del usuario con dolor, sin importar la causa o consecuencia del mismo. Por esta razón con esta revisión se quiere, integrar acciones terapéuticas como la carga de peso, la desensibilización y la relajación, que han dado excelentes resultados, a las prácticas tradicionales (medios físicos, ultrasonido, masaje sedativo y diferentes tipos de corrientes) aplicables a quienes padecen dolor secundario, traumático o visceral que compromete el sistema simpático en forma refleja.

Representaciones sociales de la medicina complementaria y alternativa (MCA) para el cáncer en estudiantes universitarios de carreras de ciencias de la salud

Se realizó un estudio cualitativo exploratorio con estudiantes de carreras de Ciencias de la Salud con el objetivo de comprender las representaciones sociales que tienen acerca de la Medicina Complementaria y Alternativa (MCA) para el cáncer. Se desarrollaron grupos focales y la información obtenida fue analizada a través del Análisis Temático e interpretada con base en la Teoría de las Representaciones Sociales. Se encontraron diversas representaciones sociales asociadas con la definición, los objetivos, los tratamientos, la eficacia, las fuentes de información y el origen de la MCA. En conclusión se evidenció una alta tendencia a la aceptación y a la manifestación de una actitud positiva, aunque ambivalente frente a la MCA, además de un desconocimiento por la diferenciación conceptual entre este tipo de Medicina y la Medicina Popular. La cultura y las creencias sociales predominan en las representaciones sociales que tienen los estudiantes de la MCA para el cáncer, pese a su formación académica.

The uses of Atuna racemosa Raf. (Chrysobalanaceae) in Samoa

An ethnobotanical study was made of the uses of Atuna racemosa subsp. racemosa (Chrysobalanaceae) in Samoa. The main use is of the cotyledons to extract an anti-inflammatory massage oil and a putty to caulk boats. Minor uses as a medicinal and of the wood are reported and a survey of herbarium material shows that the fruit of Atuna is widely used throughout the Pacific region.

Effects of Low-Level Laser Therapy (LLLT) in the Development of Exercise-Induced Skeletal Muscle Fatigue and Changes in Biochemical Markers Related to Postexercise Recovery

STUDY DESIGN: Randomized crossover double-blinded placebo-controlled trial. OBJECTIVE: To investigate if low-level laser therapy (LLLT) can affect biceps muscle performance, fatigue development, and biochemical markers of postexercise recovery. BACKGROUND: Cell and animal studies have suggested that LLLT can reduce oxidative stress and inflammatory responses in muscle tissue. But it remains uncertain whether these findings can translate into humans in sport and exercise situations. METHODS: Nine healthy male volleyball players participated in the study. They received either active LLLT (cluster probe with 5 laser diodes; A = 810 nm; 200 mW power output; 30 seconds of irradiation, applied in 2 locations over the biceps of the nondominant arm; 60 J of total energy) or placebo LLLT using an identical cluster probe. The intervention or placebo were applied 3 minutes before the performance of exercise. All subjects performed voluntary elbow flexion repetitions with a workload of 75% of their maximal voluntary contraction force until exhaustion. RESULTS: Active LLLT increased the number of repetitions by 14.5% (mean +/- SD, 39.6 +/- 4.3 versus 34.6 +/- 5.6; P = .037) and the elapsed time before exhaustion by 8.0% (P = .034), when compared to the placebo treatment. The biochemical markers also indicated that recovery may be positively affected by LLLT, as indicated by postexercise blood lactate levels (P<.01), creatine kinase activity (P = .017), and C-reactive protein levels (P = .047), showing a faster recovery with LLLT application prior to the exercise. CONCLUSION: We conclude that pre-exercise irradiation of the biceps with an LLLT dose of 6 J per application location, applied in 2 locations, increased endurance for repeated elbow flexion against resistance and decreased postexercise levels of blood lactate, creatine kinase, and C-reactive protein. LEVEL OF EVIDENCE: Performance enhancement, level 1b. J Orthop Sports Phys Ther 2010;40(8):524-532. doi:10.2519/jospt.2010.3294

SMÄRTA HOS BARN Sjuksköterskans omvårdnadsåtgårder och föräldrars delaktighet : - en systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan t.ex. tala med barnet om något positivt i barnets liv och genom detta avleda barnet från smärtan. Uppsatsförfattarna tror att genom att stödja föräldrarna ges de modet att utföra åtgärder som kan lindra smärtan hos barnen.

TrycksårspreventionEvidensbaserade omvårdnadsåtgärder samtsjuksköterskans tillämpning av dessa

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvårdnadsåtgärder det finns för att förebygga trycksår. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder som sjuksköterskan tillämpar samt i vilken utsträckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade år 2003 eller senare, skrivna på svenska eller engelska samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visar att de omvårdnadsåtgärder, vilka signifikant reducerade incidensen av trycksår var: riskbedömning med hjälp av validerat instrument, planerad lägesändring samt tryckavlastande hjälpmedel. Det framkom att de preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan tillämpade för att förebygga tryckskada var användning av riskbedömningsinstrument, hudinspektion, planerad lägesändring, tryckavlastande hjälpmedel, massage och smörjning med fuktkräm på utsatta hudområden samt nutritionsbedömning. Det visade sig emellertid att patienter med risk för att utveckla trycksår inte erhöll prevention enligt respektive lands riktlinjer, dessutom visade det sig att det förekom att patienter med risk för tryckskada inte erhöll någon prevention alls.

Berörd av beröring : Effekter och användning av beröring på demenssjuka personer- En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende. Beröringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. Beröringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en högre grad av välmående. Beröringen gav däremot ingen effekt på fysiskt aggressivt beteende. Användning av beröring förstärkte relationen mellan vårdare och patient. Beröringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta beröringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsförfattarna drog var att beröring gav positiva effekter, oberoende var på kroppen beröringen gavs samt vilken sorts beröring som gavs. Beröringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen för att uppnå bäst resultat.

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan öka välbefinnandet hos personer med demens

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat. Även välbefinnandet påverkas positivt av dessa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Fördelarna med dessa omvårdnadsåtgärder är att de är enkla att utföra och lära ut, kostnadseffektiva och har få biverkningar. I denna litteraturstudie framgår även att det sociala samspelat har en viktig roll för att personer med demens upplever välbefinnande. Slutsatsen är att det borde vara enkelt att använda sig av dessa effektiva metoder i både demensvård och annan vård.

Patienters upplevelser av mjukmassage

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ”lugn och ro hormonet” Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen. Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram vilka positiva och negativa upplevelser mjukmassage kan ge till patienter i sjukvården. Metoden som användes var en systematisk litteratur studie där tio vetenskapliga artiklar analyserats utifrån en modifierad granskningsmall. I resultatet framkom övervägande positiva upplevelser. Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som tagits fram som handlade om smärta, stress, ångest och oxytocin. De patientgrupper som svarade positivt på mjukmassage var patienter med smärta, ångest, stress och övriga faktorer som framkom i artiklarna. Oxytocinet visade sig både ge positivt och negativ påverkan. Slutsatsen som kom fram var att upplevelserna var övervägande positiva vilket gör den mjuka massagen till en bra omvårdnadshandling i sjukvården.

Beröringens betydelse i vårdandet av cancerpatienter – en litteraturöversikt

Bakgrund: Beröringen är ett av människans grundläggande behov. Närhet och beröring har betydelse för välbefinnandet. Beröring är en central del i vårdandet, där den är förväntad och accepterad. Att leva med cancer innebär ett stort lidande. Både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Många genomgår tuffa behandlingar med biverkningar, vilket skapar ett lidande för både patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva beröringens betydelse i vårdandet av cancerpatienter. Metod: En litteraturöversikt, där femton vårdvetenskapliga artiklar har använts, nio med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Studiens resultat visade att beröring har betydelse i omvårdnaden av cancerpatienter, både i livets slut och hos de som genomgår tuffa behandlingar. Beröring dämpade svåra biverkningar såsom illamående, oro/ångest, smärta samt att lindra lidandet. Patienterna upplevde ökad livskvalitet. Beröringen hade även en positiv betydelse för patienternas relation med både sjuksköterskan och anhöriga. Slutsats: Att drabbas av cancer innebär ett stort lidande, både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Litteraturöversikten visar att beröring som omvårdnadsåtgärd hjälper patienterna att öka sitt välbefinnande på alla dessa fyra plan. Genom att använda beröring inom vårdandet av cancerpatienter kan man öka deras livskvalité och välbefinnande.