Definiendo las características de un software de apoyo al proceso educativo sobre dispositivos táctiles de última generación.

Resumen basado en el de la publicación

Media literacy in primary school : new challenges in the digital age

Resumen basado en el de la publicaci??n

Forms of generalization in students experiencing mathematical learning difficulties

Resumen basado en el de la publicaci??n

Connectats : l'??s de les tecnologies com a eina que propicia un ensenyament relacional i significatiu

Resumen basado en el de la publicaci??n

Innovation, talent attraction and retention

The success of an organization isn’t, in most cases, only shown trough their profits. Today the value of a company, with respect to its market value exceeds their financial quality. Intellectual capital is a major share in the value of the company. Managing employees with an emphasis on intellectual capital and talent is an emergency that arises in the path of human resource managers. The definition of intellectual capital and talent, leads us, first, to a high IQ (Intelligence Quotient), good schools and / or university results. But the intellectual capital and talent of an employee must be linked to his ability, to high performance and good results. How to manage, attract and keep these employees in organizations is also something that requires talent. Now, the basic skills of employees aren’t sufficient for competitive companies. There are currently required higher levels of skills, because there are a growing number of activities that involve "knowledge work". Most companies in the world have a great challenge for the coming years: the challenge of scarcity of talent. The most competitive companies will be those that have the most talented employees. In terms of originality, this paper aims to create discussion about the relationship between talent attraction, talent retention and innovation, as drivers of business competitiveness. The research is based on the categorization methodology defined by Yin (2003) as single case study carried out in a company that is specialized in high precision components.The findings presented here show a strong link between talents attraction, talents retention and innovation.

Using QR codes to aid accessibility in a museum

Purpose – This paper describes visitors' reactions to using an Apple iPad or smartphone to follow trails in a museum by scanning QR codes and draws conclusions on the potential for this technology to help improve accessibility at low-cost. Design/methodology/approach – Activities were devised which involved visitors following trails around museum objects, each labelled with a QR code and symbolised text. Visitors scanned the QR codes using a mobile device which then showed more information about an object. Project-team members acted as participant-observers, engaging with visitors and noting how they used the system. Experiences from each activity fed into the design of the next. Findings – Some physical and technical problems with using QR codes can be overcome with the introduction of simple aids, particularly using movable object labels. A layered approach to information access is possible with the first layer comprising a label, the second a mobile-web enabled screen and the third choices of text, pictures, video and audio. Video was especially appealing to young people. The ability to repeatedly watch video or listen to audio seemed to be appreciated by visitors with learning disabilities. This approach can have low equipment-cost. However, maintaining the information behind labels and keeping-up with technological changes are on-going processes. Originality/value – Using QR codes on movable, symbolised object labels as part of a layered information system might help modestly-funded museums enhance their accessibility, particularly as visitors increasingly arrive with their own smartphones or tablets.

Using mobile devices to enhance undergraduate field research

Mobile devices can enhance undergraduate research projects and students’ research capabilities. The use of mobile devices such as tablet computers will not automatically make undergraduates better researchers, but their use should make investigations, writing, and publishing more effective and may even save students time. We have explored some of the possibilities of using “tablets” and “smartphones” to aid the research and inquiry process in geography and bioscience fieldwork. We provide two case studies as illustration of how students working in small research groups use mobile devices to gather and analyze primary data in field-based inquiry. Since April 2010, Apple’s iPad has changed the way people behave in the digital world and how they access their music, watch videos, or read their email much as the entrepreneurs Steve Jobs and Jonathan Ive intended. Now with “apps” and “the cloud” and the ubiquitous references to them appearing in the press and on TV, academics’ use of tablets is also having an impact on education and research. In our discussion we will refer to use of smartphones such as the iPhone, iPod, and Android devices under the term “tablet”. Android and Microsoft devices may not offer the same facilities as the iPad/iphone, but many app producers now provide versions for several operating systems. Smartphones are becoming more affordable and ubiquitous (Melhuish and Falloon 2010), but a recent study of undergraduate students (Woodcock et al. 2012, 1) found that many students who own smartphones are “largely unaware of their potential to support learning”. Importantly, however, students were found to be “interested in and open to the potential as they become familiar with the possibilities” (Woodcock et al. 2012). Smartphones and iPads could be better utilized than laptops when conducting research in the field because of their portability (Welsh and France 2012). It is imperative for faculty to provide their students with opportunities to discover and employ the potential uses of mobile devices in their learning. However, it is not only the convenience of the iPad or tablet devices or smartphones we wish to promote, but also a way of thinking and behaving digitally. We essentially suggest that making a tablet the center of research increases the connections between related research activities.

Barn dokumenterar med surfplatta

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

"Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där" : Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Remote presence: supporting deictic gestures through a handheld multi-touch device

This thesis argues on the possibility of supporting deictic gestures through handheld multi-touch devices in remote presentation scenarios. In [1], Clark distinguishes indicative techniques of placing-for and directing-to, where placing-for refers to placing a referent into the addressee’s attention, and directing-to refers to directing the addressee’s attention towards a referent. Keynote, PowerPoint, FuzeMeeting and others support placing-for efficiently with slide transitions, and animations, but support limited to none directing-to. The traditional “pointing feature” present in some presentation tools comes as a virtual laser pointer or mouse cursor. [12, 13] have shown that the mouse cursor and laser pointer offer very little informational expressiveness and do not do justice to human communicative gestures. In this project, a prototype application was implemented for the iPad in order to explore, develop, and test the concept of pointing in remote presentations. The prototype offers visualizing and navigating the slides as well as “pointing” and zooming. To further investigate the problem and possible solutions, a theoretical framework was designed representing the relationships between the presenter’s intention and gesture and the resulting visual effect (cursor) that enables the audience members to interpret the meaning of the effect and the presenter’s intention. Two studies were performed to investigate people’s appreciation of different ways of presenting remotely. An initial qualitative study was performed at The Hague, followed by an online quantitative user experiment. The results indicate that subjects found pointing to be helpful in understanding and concentrating, while the detached video feed of the presenter was considered to be distracting. The positive qualities of having the video feed were the emotion and social presence that it adds to the presentations. For a number of subjects, pointing displayed some of the same social and personal qualities [2] that video affords, while less intensified. The combination of pointing and video proved to be successful with 10-out-of-19 subjects scoring it the highest while pointing example came at a close 8-out-of-19. Video was the least preferred with only one subject preferring it. We suggest that the research performed here could provide a basis for future research and possibly be applied in a variety of distributed collaborative settings.

Uso de tablets como ferramenta facilitadora em projetos de inclusão digital de idosos

Pós-graduação em Design - FAAC

Análise das pressões do uso e ocupação da terra sobre trecho da faixa de dutos Rio - Belo Horizonte

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Exploração e análise das novas interfaces digitais relacionadas à representação gráfica na arquitetura

Este trabalho integra as pesquisas desenvolvidas pelo Grupo N.elac – IAU.USP, que tem como tema estudos sobre a representação da arquitetura e da cidade. Este artigo faz análise dos novos recursos tecnológicos direcionados para o desenho e projeto arquitetônico que emulam ou fazem uso do movimento gestual humano no ato de desenho e projeto. A pesquisa testa e avalia qualitativamente o uso das novas ferramentas digitais, tais como as tablets gráficas (ex:Apple Ipad), tablets opacas (ex: Wacom Bamboo) e canetas eletrônicas (ex: Wacom Inkling) na execução de desenhos livre e de observação, orientados por uma proposta de desenvolvimento gráfico relacionados ao ato de projeto arquitetônico, de maneira que se possa construir uma análise comparativa e interpretativa por meio dos produtos gerados nesse processo.

Estudo comparativo entre as novas ferramentas digitais utilizadas no desenho à mão livre

This paper makes an analysis on the new technological resources related to architectural drawing that make use of the hand drawing. It tests and evaluates the use of new tools such as tablets (e.g. Wacom Bamboo), graphic tablets (e.g. iPad), tablet/screen hybrids (e.g. Wacom Cintiq) and electronic pens (e.g. Wacom Inkling) in the making of free drawings oriented for the developing of graphic products related to the projective act in architecture and design. The paper makes a comparative e interpretative analysis through the reading of those products.