Vad utforskar barnen i den fria leken utomhus? : Ett naturvetenskapligt perspektiv

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.  

Naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie om pedagogers beskrivning av barns naturvetenskapliga lärande i åldern 1-3 år

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.

Tingens dragningskraft : En undersökning i hur samlare brukar historia

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

Samhällets roll i besöksnäringens utveckling

Studien föranleds av den nya konkurrenslagstiftningen som påverkar gränsdragningen mellan privat och offentligt engagemang inom turismen. I studien görs ett försök att förstå den historiska utvecklingen utifrån institutionell teori. Att över tid följa hur turismen från att ha legat utanför samhällets intressesfär till att i allt högre grad inkluderas i och bli föremål för samhällsåtaganden till att i betydande utsträckning åter överflyttas till den privata sfären blir enligt författarnas mening begripligare om förändringsförloppet förstås i den referensram som den institutionella teorin erbjuder. Den pendelrörelse som på detta sätt kan urskiljas beträffande gränsdragningen mellan privat och offentligt är också en del i hur man skall förstå hur synen på konkurrensbetingelser inte är statisk utan i hög grad konstruerad och framförhandlad från tid till annan. Men det som gälller tid tycks också ha en geografisk dimension där vad som anses tillåtet i en del av landet inte uppfattas så på ett annat ställe. Det som uppfattas som ett juridiskt spörsmål i förstone vilar i realiteten i en komplex kontext med ingredienser av historia, ekonomi och geografi.

Historia utanför klassrummet : Historielärares tankar om villkor för historieundervisning i årskurserna f-3

I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever.

On the morphological differentiation between Libinia spinosa and L. ferreirae (Crustacea: Brachyura: Majoidea: Epialtidae)

Libinia spinosa H. Milne Edwards in Guérin, 1832 and L. ferreirae Brito Capello, 1871, inhabit very similar environments, and their geographic and bathymetric distributions overlap for about 3000 km along the southwestern Atlantic. Both species are commonly caught in the same haul and differentiating between them can often be difficult. Traditionally, morphological differentiation between L. spinosa and L. ferreirae has been based exclusively on the number of spines along the median, longitudinal line of the carapace and the development of a process at the anterolateral angle of the basal segment of the antenna. Because Libinia spinosa and L. ferreirae share similar numbers of median spines (7 and 6, respectively), and the number of median spines of the carapace and the process at the anterolateral angle of the basal antennal segment are variable, they are of little value in separating these species. It is shown herein that unequivocal identification can be easily achieved based on features of the male and female thoracic sternum, pereiopod dactyli, and infraorbital notch. A lectotype is designated for L. spinosa and its authorship and date are corrected. Libinia gibbosa A. Milne-Edwards, 1878, is demonstrated to be a junior synonym of L. ferreirae. The holotype of L. gibbosa is figured for the first time.

Bedeutung der viralen IE4-Region für die Genexpression und Replikation des humanen Cytomegalovirus

Das humane Cytomegalovirus (HCMV) ist ein fakultativ-pathogener Erreger, der bei Patienten mit geschwächter oder unausgereifter Immunabwehr schwerwiegende Erkrankungen hervorrufen kann. Wie alle Herpesviren zeigt das HCMV eine streng koordinierte Expression viraler Gene, die in eine „sehr frühe-“ (IE), „frühe “ (E) und „späte-“ (L) Phase unterteilt werden kann. Die Produkte der IE-Gene IE1 und IE2 sind für die Expression der frühen Gene und somit für die Initiation der viralen DNA-Replikation entscheidend. Sie greifen gleichzeitig in den zellulären Stoffwechsel ein und schaffen damit optimale Vorraussetzungen für die virale Vermehrung. Zu Beginn dieser Arbeit war bekannt, dass HCMV in lytisch infizierten Zellen ein abundantes IE-Transkript von 5 kb (IE4-RNA) exprimierte, dessen Funktion bislang unklar war. Ältere Publikationen deuteten darauf hin, dass die IE4-Genregion an der Transformation eukaryonter Zellen beteiligt sein könnte. Neuere Arbeiten zeigten, dass es sich bei diesem IE4-Transkript um ein metabolisch stabiles Intron handelt. Im Rahmen dieser Arbeit sollte zunächst geklärt werden, ob die IE4-Genregion ein Protein kodiert. In der Folge sollten mit viralen Deletionsmutanten Hinweise auf die biologische Funktion des IE4-Bereichs erarbeitet werden. Durch Northern Blot Analysen und cDNA-Klonierungsexperimente konnte eine Reihe neuer Spleiß-Varianten der IE4-RNA identifiziert werden. Durch Sequenzanalysen wurde gezeigt, dass diese Transkripte keine längeren offenen Leserahmen enthalten. Zusammen mit bereits publizierten Erkenntnissen, kann aus diesen Ergebnissen mit hoher Wahrscheinlichkeit geschlossen werden, dass die IE4 Region nicht für ein Protein kodiert. Zur Analyse der biologischen Funktion der IE4-Region wurde das DNA-Genom des HCMV gezielt mutagenisiert. Eine phänotypische Analyse der entsprechenden Viren mittels Reportergen-Tests und quantitativer RealTime RT-PCR zeigte, dass einige der Mutanten eine verringerte Expression früher Gene aufwiesen, die mit einer Beeinträchtigung ihrer Replikationsfähigkeit in Fibroblastenkulturen korrelierte. Dabei war die Ausbildung eines Phänotyps jedoch von dem genetischen Hintergrund des verwendeten viralen Ausgangsstammes abhängig. Auffällig war, dass phänotypische Veränderungen nur bei solchen Mutanten sichtbar wurden, die auf der Grundlage des Laborstammes Ad169 des HCMV generiert worden waren. Die nachfolgende Analyse der Ausgangsstämme ergab deutliche Unterschiede in der IE-Genexpression. Die Ergebnisse dieser Arbeit zeigen somit, dass die IE4-RNA mit hoher Wahrscheinlichkeit nicht für ein Protein kodiert, aber bei limitierender Expression der essentiellen Regulatoren IE1 und IE2 die frühe lytische Genexpression stimuliert. Die Ergebnisse dieser Arbeit stellen die Grundlage für nachfolgende Untersuchungen zur Aufklärung der molekularen Funktion der IE4-RNA im Rahmen der lytischen Infektion des HCMV dar.

Measurement of Neutrino Oscillation Parameters from Muon Neutrino Disappearance with an Off-Axis Beam

The T2K collaboration reports a precision measurement of muon neutrino disappearance with an off-axis neutrino beam with a peak energy of 0.6 GeV. Near detector measurements are used to constrain the neutrino flux and cross section parameters. The Super-Kamiokande far detector, which is 295 km downstream of the neutrino production target, collected data corresponding to 3.01×1020 protons on target. In the absence of neutrino oscillations, 205±17 (syst.) events are expected to be detected and only 58 muon neutrino event candidates are observed. A fit to the neutrino rate and energy spectrum assuming three neutrino flavors, normal mass hierarchy and θ23≤π/4 yields a best-fit mixing angle sin2(2θ23)=1.000 and mass splitting |Δm232|=2.44×10−3 eV2/c4. If θ23≥π/4 is assumed, the best-fit mixing angle changes to sin2(2θ23)=0.999 and the mass splitting remains unchanged.

Observation of Electron Neutrino Appearance in a Muon Neutrino Beam

The T2K experiment has observed electron neutrino appearance in a muon neutrino beam produced 295 km from the Super-Kamiokande detector with a peak energy of 0.6 GeV. A total of 28 electron neutrino events were detected with an energy distribution consistent with an appearance signal, corresponding to a significance of 7.3σ when compared to 4.92 ± 0.55 expected background events. In the PMNS mixing model, the electron neutrino appearance signal depends on several parameters including three mixing angles θ12, θ23, θ13, a mass difference Δm232 and a CP violating phase δCP. In this neutrino oscillation scenario, assuming |Δm232|=2.4×10−3 eV2, sin2θ23=0.5, δCP=0, and Δm232>0 (Δm232<0), a best-fit value of sin22θ13 = 0.140+0.038−0.032 (0.170+0.045−0.037) is obtained.

Assyriens og Algyptens Gamle Historie ...

V.I : Efter den Nyere Tids Forskninger.--V.II : Historisk-Geographiske undersøgelsetz om det Gamle Testamentes Lande og Folk.

Historiske aarbøger for Thisted amt.

None published in 1907.

Skrifter utgitt av Det Norske videnskaps-akademi i Oslo.

Published: I kommisjon hos H. Aschehoug & Co., 1956-1960; Universitetsforlaget, 1962-

Knytlingasaga, dens kilder og historiske vaerd ...

"D. Kgl. Danske vidensk. selsk. Skrifter, 6. raekke, Historisk og filosofisk afd., VI, 1."